Ivar Widéen (1871-1951)

Carl Ivar Natanael Widéen föddes 21 mars 1871 i Bällö i Småland och dog 16 mars 1951 i Lidköping. År 1900 domkyrkoorganist i Skara och verkade därefter i stadens musikliv drygt femtio år. Han komponerade företrädesvis sånger och körstycken. Ett stort antal verk tillkom även för kyrkoårets olika högtider. Widéen var under sin livstid en välkänd och uppskattad tonsättare av körmusik. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1921.

Liv

Ivar Widéen fick sin första undervisning i piano och harmonilära av sin far och därefter av sin morfar, som var utbildad vid dåvarande Kungl. Musikaliska akademiens undervisningsverk i Stockholm.

Widéen studerade vid Kungl. Musikkonservatoriet 1888−91 och avlade där examen i orgelspel, kyrkosång och som musiklärare. Tiden i Stockholm blev betydelsefull för Widéen, som där kom i kontakt med musik av Richard Wagner, Edvard Grieg och August Söderman. Deras musik kom att bli en stor inspirationskälla för honom. Av utövande musiker var organisten Emil Sjögren i Johannes kyrka en viktig förebild.

Under 1890-talet arbetade Ivar Widéen som organist i Laholm, innan han år 1900 tillträdde tjänsten som domkyrkoorganist i Skara. Han var sedan verksam i Skara fram till sin död 1951. Utöver arbetet som domkyrkoorganist var Widéen ansvarig för musikundervisningen i läroverket, samt verksam som dirigent i Musikaliska Sällskapet 1901−36. Även uppgifter som konsertarrangör kunde förekomma. Redan år 1902 arrangerade han konserter med Wilhelm Stenhammar och Tor Aulin. Kontakten med Stenhammar ledde också till ett uppförande av Hugo Alfvéns Uppenbarelsekantat på våren 1919.

Körmusik var ett stort intresse för Widéen, både blandad kör och manskör. Han var förste dirigent för Smålands sångarförbund 1914−21, vilket innebar att han ledde kören vid årliga nationella sångarfester. Inom kyrkomusikens område deltog Widéen 1919−21 i arbetet med att utarbeta en ny koralbok.

Verk

Ivar Widéen har skrivit närmare 200 solosånger med pianoackompanjemang och drygt 200 körkompositioner. Omkring hälften av körkompositionerna trycktes, bland annat i tidskrifter och sångsamlingar. Manskörssångerna gavs ofta ut efter att de prisbelönats i manskörsförbundets årliga kompositionstävling. En av de mest kända är ”Smålandssången”, för fyrstämmig kör. Visan är en gånglåt i marschtempo. Den användes bland annat som ingångsmarsch vid sångarfester och kom att uppfattas som  en ”landskapssång” för Småland.

Widéen värderade folkvisan mycket högt och har själv uttryckt uppfattningen att den nya romansen och visan har sina rötter här. Många av hans vokala verk är också tydligt inspirerade av folkvisan. De har korta, strofiska former och anspelningar på folkton i arrangemangen, som bordunliknande understämmor och rytmer som associerar till gånglåtar och spelmansmusik. ”Nu vilja vi leka med löjen och lust”, ”Och ungersvennen gångar sig åt hagen” och ”Maj i Munga” är exempel på sådana stycken.

Widéen skrev också sakrala körstycken för kyrkoårets högtider. Till verken i större format kan räknas ett requiem, ett juloratorium och en mässa. Juloratoriet för recitation, soli, kör, orgel och stråkorkester uruppfördes 1945. Det består av 11 sånger med recitation av bibeltexter mellan sångnumren. Hälften av melodierna är hämtade ur koralboken, övriga är nykomponerade. Stråkstämmorna har en helt ackompanjerande funktion och verket går vid behov att framföra med enbart orgel eller piano. Verket uppvisar några relativt ovanliga företeelser i Widéens kompositioner, som romantisk alterationsharmonik i ”Madonnans vaggvisa” och en avslutande kontrapunktisk sats. Oratoriet tar ca 20 minuter att framföra. Det har stora likheter med de samtida verken Förklädd Gud av Lars-Erik Larsson och Den heliga natten av Hilding Rosenberg, som nådde stor spridning genom framföranden i radio.

Till de något större verken hör 23 kantater, som skrivits på beställning till speciella tillfällen. Hit hör Kantat vid Falköpings samrealskolas invigning den 19/10 1911 och Kantat vid Skara gymnasiums 300-årsjubileum 1941. Kantaterna är skrivna för kör med ackompanjemang av piano eller en mindre instrumentalensemble, samt ibland med någon solostämma. Ett par kantater är skrivna för uppföranden i Frimurarloger, som Kantat för ett 50-årsjubileum i Skövde 1928. Widéens instrumentala kompositioner är få och består framför allt av mindre stycken för piano eller orgel.

Betydelse

Ivar Widéen var en betydelsefull musiker, lärare och konsertarrangör i Skara under femtio år. Kompositionerna för blandad kör och manskör sjöngs och spreds i hela landet. På 60-årsdagen 1931 hedrades Widéen av Stockholms Körförbund med en konsert i Konserthuset med enbart kompositioner av honom själv på programmet.

Karin Hallgren © 2015

Bibliografi

Carlsson, Curt: ”Wilhelm Stenhammar, Ivar Widén och Alfvéns Uppenbarelsekantat”, Alfvéniana, nr 1/2 2009, s. 9-17
Frimureriska tonsättare och frimurerisk musik
, Uppsala: Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff, 2006, s. 313−314.
Larsson, Karin: Ivar Widéen. En tonsättarbiografi, kandidatuppsats i musikvetenskap, Stockholms universitet, 1983.
Widéen, Harald: Tonsättaren Ivar Widéens tryckta arbeten och efterlämnade otryckta manuskript, Skara, 1963.

Verköversikt

Verk för soli, kör och instrument (ca 25, bl.a. Requiem, Juloratorium, Mässa), kantater (drygt 20, bl.a. Kantat vid Mariestads 350-årsjubileum 1933, Kantat vid Skara gymnasiums 300-årsjubileum 1941), kammarmusik, sånger (ca 200), körverk (drygt 200, bl.a. Smålandssången, Lutad mot gärdet, Goternas sång, Nu vilja vi leka med löjen och lust).

Samlade verk

Förteckningen är ett urval, framför allt baserat på uppgifter ur Harald Widéen: Tonsättaren Ivar Widéens tryckta arbeten och efterlämnade otryckta manuskript, Skara 1963.

Verk för soli, kör och instrument
I Husaby (Under höbärgningen, O. Eneroth) för solo, blandad kör, orgel, piano eller orkester, 1900.
Kantat vid Evangeliska Fosterlandsstiftelsens 50-årsjubileum (N. Hylander) för soli, kör och orgel, 1906.
Kantat vid Skaraborgs läns Hushållningssällskaps 100-årsjubileum den 6 juni 1907 (A. Bokelund) för soli, kör och piano eller orgel.
Requiem – Kom jordens barn (J. O. Wallin) för solo, blandad kör, violin och orgel eller piano, 1910/1935.
Kantat vid Falköpings samrealskolas invigning den 19 oktober 1911 (B. Malmström) för solo, kör, piano eller orgel.
Kantat vid konst-, hantverks- och industriutställningen i Eksjö 1912 för solo, kör, orgel eller piano.
Rosa, rorans bonitatem. Latinsk hymn från 1300-talet (Nicolaus Hermanni, översättning J. Bergman), 1920 för solo, blandad kör, violin och orgel.
Mässa (Kyrie–Gloria–Sanctus och Benedictus–Agnus Dei) för solo, blandad kör, orgel och violin 1932-35.
Kantat vid Mariestads 350-årsjubileum 1933 (G. Björck).
Kantat vid invigningen av Vara kyrka 1933 (P. Nilsson) för solo, blandad kör, barnkör, violin och orgel.
Kantat vid Lidköpings frimurarebröders 70-årsjubileum den 5/3 1939 (P. Nilsson) för solo, manskör, violin, cello och orgel.
Kantat vid Skara gymnasiums 300-årsjubileum 1941 (J. Edfelt) för solo, blandad kör, orgel, stråkar och flöjt.
Ljus över landet. Kantat komponerad till svenska folkskolans 100-årsjubileum 1942 (P. Nilsson och T. Rudenschöld) för solo, kör och piano eller orgel.
Juloratorium (texter ur bibeln och psalmboken samt av Lope de Vega och P. Nilsson), för recitatör, soli, blandad kör, orgel och stråkar ad.lib., 1945.
Sång över markerna. Kantat vid Skaraborgs läns lantmäns Centralförenings 50-årsjubileum den 28 maj 1945 (K. Hed och I. Blixt) för soli, blandad kör och orgel eller piano.

Verk för kör
Drygt 200 kompositioner för blandad kör, manskör eller unison kör.
Samlingar
Fem visor (E.A. Karlfeldt, G. Fröding och Jeremias i Tröstlösa), 1909.
Hymner, psalmer och sånger, komponerade och bearbetade för blandad kör, 1914. [43 nykompositioner, 11 bearbetningar.]
Fyra sånger till dikter av G. Fröding, 1916.
Västgötabilder och andra dikter av Paul Nilsson, tonsatta för skolan och hemmet, 1942. [44 sånger.]
Exempel på enskilda körsånger, utvalda för att de haft stor spridning
Nu vilja vi leka med löjen och lust (W. Peterson-Berger), 1900.
Serenad ("Tallarnas barr och björkarnas blad",  E.A. Karlfeldt), 1901.
Goternas sång (V. Rydberg), 1904.
Smålandssången ("Röd lyser stugan", L. Andrén), 1911
Lutad mot gärdet (J.L. Runeberg), 1926.

Verk för solosång och ackompanjemang (piano/orgel)
Omkring 200 kompositioner, komponerade kontinuerligt under hela Widéens livstid.
Arioso, 1892.
Den heliga familjen (O. Levertin), 1906.
Elie himmelsfärd (E. A. Karlfeldt), 1917.
En gammal sång (M. Bergquist), 1928.
Bland alla helgon fromma (M. Bergquist), 1933.
Hemmet (V. von Heidenstam), 1937.
En dag på Kinnekulle (P. Nilsson), 1942.
Adagio − Vattnet rörs och vinden spelar (B. Bergman), 1942
Helgmålsringning (I. Granqvist), 1949.

Verk för piano eller violin och piano
Jubileums-marsch komponerad med anledning av H. M. Konung Oscar II:s 25-års Regeringsjubileum 1897.
Ivar Widéen Album. Pianostycken, 1931.