Wilhelm Uddén (1799-1868)

Olof Wilhelm Uddén föddes i Stockholm 4 augusti 1799 och avled 3 maj 1868 i Stockholm. Pianist, tonsättare och pedagog. Studerade för Erik Drake och Thomas Byström. Anställd bland annat som kammarskrivare i Tullverket, men sade upp sig 1846. Han ägnade sig därefter åt komponerande, konserter och musikundervisning. Svensk associé i Kungl. Musikaliska akademien 1853. Medlem i Par Bricole och Harmoniska sällskapet.

Liv

Uppväxt, studieår och första anställningar

Wilhelm Uddén föddes i Stockholm den 4 augusti 1799 som tredje barnet av fyra i familjen. Wilhelm Uddéns föräldrar var bataljonspredikanten och sedermera kyrkoherden Johan Uddén (1763−1816) och den av sin samtid uppskattade poeten Catharina Christina Ekmarck (1762−1822).

1809 flyttade familjen till Söderhamn där fadern fått anställning som kyrkoherde. I Söderhamn tog familjen aktivt del i salongsumgänget, något som bör ha haft påverkan på den unge Wilhelm Uddéns senare val av yrkesbana.

Wilhelm Uddén studerade vid Uppsala universitet och avlade sin examen där 1821. Därefter tog han en rad olika anställningar, bland annat vid Tullverket där han erhöll titeln kammarskrivare innan han avgick år 1846.

Wilhelm Uddén var gift med Beata Thunström. Den 3 maj 1868 avled han vid en ålder av 68 år.

Musikaliska verksamheter

I ungdomen hade Uddén bedrivit musikaliska studier i harmoni och piano för Erik Drake och Thomas Byström. Efter att han avslutat sitt arbete på Tullverket ägnade han sig uteslutande åt komponerande, konserter och musikundervisning. Direkt startade Uddén ett pianoinstitut i Stockholm som blev välbesökt under en lång följd av år. Han var en skicklig musiker och arrangerade ett stort antal konserter, bland annat en historisk konsert i Carl Johans kyrka (Skeppsholmskyrkan) i Stockholm 1854.

Uddén var medlem i Par Bricole och Harmoniska sällskapet. År 1853 blev han svensk associé i Kungl. Musikaliska akademien.

Verk

Som tonsättare var Wilhelm Uddén mycket aktiv och ägnade sig främst åt patriotiska teman. Uddén skrev mycket musik för kör och sång vid piano, men även marscher och orkesterstycken samt operan Narcissus.

Narcissus är en opera i två akter till libretto av Erik Johan Stagnelius. Verket är inte orkestrerat, utan är bevarat med pianostämma. Operans handling kretsar kring Narcissus död och återuppståndelse i naturen. Den är skriven för sex roller och innehåller förutom arior, recitationer och baletter även mycket körsång. I det avslutade stycket för Uddén samman en grupp herdar (manskör) och kärleksgudens prästinnor (damkör) i ett arrangemang med upp till sju stämmor. Denna sista del är den enda där Uddén använder sig av blandad kör vilket ger en mäktig effekt.

I Uddéns kompositioner för sång vid piano är melodin elegant uppburen av pianoackompanjemanget. Han komponerade i en sångbar och lättillgänglig stil och var populär i sin samtid. Möjligen var Uddén så pass mycket ett barn av sin tid att detta blev en bidragande faktor till att han numera är mer eller mindre bortglömd. Historikern Hanna Enefalk nämner Uddén som en av de främsta kompositörerna av krigiska sånger till skarpskytterörelse och skolungdom. Ett exempel på en komposition skriven i syfte att uppmuntra unga att strida för sitt land är den andra sången i häftet Tre fosterländska sånger för sopran, alt, tenor och bariton − den uppväxande skolungdomen tillegnade. Sångens text (som av allt att döma är författad av Uddén själv) handlar om hur ungdomen bör skolas till att strida för fosterlandet.

Sångerna är arrangerade relativt enkelt, fyrstämmigt i register för barnröster och melodierna är triumferande till sin karaktär. Uddéns musik har ofta en bruksbetonad prägel och en stor del av hans produktion var ämnad att fungera som övningsmaterial. Det är tydligt att Uddén behärskade förmågan att anpassa nivån på sina arrangemang efter de sammanhang de var ämnade till. 

Studentkvartetten ”De sista septemberdagarna” (Carl Fredrik Dahlgren) är ett av hans mer välkända verk. Här komponerade Uddén i en mer mollbetonad stil till en naturromantisk text som med sina folkloristiska referenser starkt påminner om Arwid August Afzelius text till ”Näckens polska” från samma tidsperiod.

I manskvartetten ”Svensk folksång” bör folksång förstås som kopplad till den nationella identiteten. Den för snarast tankarna till den svenska nationalsången i både text och melodi. Uddén utgav även koralpreludier för orgelelever samt flera pianopedagogiska skrifter.

Angelina Liljevall © 2016

Skrifter av tonsättaren

Historiska upplysningar rörande tullbalancen och tullverkets administration från år 1825, Stockholm, 1840.
Inledning till piano-forte-spelning efter Cramer, Logier m.fl. Stockholm, 1839.
Lätta choralpreludier så väl i de nya som de gamla kyrkotonerna, och efterspel, samt utvikningar, till och ifrån hvilken Dur- eller Molltonart som helst, J.S. Bach, Vogler, Rink, Knecht och Körner m. fl. sammandragne och bearbetade för organistelever.
Stockholm.

Bibliografi

Enefalk, Hanna: ”Hurtiga gossar blir raska, modiga soldater - något om folkbeväpningstanken i och utanför skolan från och med 1860-talet”, i: Det mångsidiga verktyget: Elva utbildningshistoriska uppsatser, Uppsala: Historiska
institutionen, Uppsala universitet, 2009, s. 105–121.
Hofberg, Herman: ”Uddén, Olof Vilhelm”, i: Svenskt biografiskt handlexikon, Stockholm: Bonnier, 1906.
Höijer, J. Leonard: ”Uddén, Olof Wilhelm”, i: Musik-Lexikon, Stockholm: Abr. Lundquist, 1864.
Norlind, Tobias: ”Uddén, Olof Vilhelm”, i: Allmänt musiklexikon, vol. 2, Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1927.
Åstrand, Hans: ”Uddén, Olof Wilhelm”, i: Sohlmans musiklexikon, Stockholm, Sohlman.

Källor

Kungl. Biblioteket, Stockholms stadsarkiv.

Verköversikt

Opera (Narcissus), sånger, 2 mässor, körmusik.

Samlade verk

I många fall saknas tyvärr tillkomstår.

Opera
Narcissus, opera i två akter. [Operan är inte orkestrerad, utan finns med pianostämma.]

Orkester
Fyra soldatmarscher för orkester.

Övriga ensembler
Kvartetter för valthorn.

Sånger med piano
Sju sånger vid piano af Wilhelm Uddén med ord af Elias Sehlstedt. Stockholm: Fahlstedt, 1859. 1. Sjömans-sång, 2. Ungkarls-visa, 3. Socken-skräddaren, 4. Den älskades bild, 5. Den glade sångaren, 6. Hvem är hon?, 7. Nordbons hemlängtan.
Tre fosterländska sånger för sopran, alt, tenor och bariton. Den uppväxande ungdomen tillägnade, 1862.
Sånger med accompanjemang av gitarr eller piano forte. Stockholm.
Qvinnornas lof, sång för bariton med piano-accompagnement 1858 (A. Grönberger)
Soldatgossen (J.L. Runeberg), solosång med pianoackompanjemang.

Mässor
Missa Solemnis.
Mässa för kvinnoröster.

Annan vokalmusik
Hösten är kommen (C. F. Dahlgren), studentkvartett.
De sista septemberdagarna (C.F. Dahlgren), manskör i fyra stämmor.
Svensk folksång (J. F. Fröléen), manskör i fyra stämmor.
Sånger för mansröster (6 häften).
Öfver fjällarna grå, manskvartett.