Prinsessan Teresia (1836−1914)

Prinsessan Teresia föddes i bayerska Bamberg 21 december 1836 som Therese Amalie Karoline Josephine Antoinette von Sachsen-Altenburg. Hon avled 9 november 1914 i Stockholm. 1864 gifte hon sig med den svenske prinsen August och flyttade till Sverige där hon deltog aktivt i hovets musikliv. Prinsessan Teresia komponerade främst verk för piano. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1864.

Liv

Genom släktskap var prinsessan Teresia, dotter till prins Edward av Sachsen-Altenburg och Amalia av Hohenzollern-Sigmaringen, förbunden med många av Europas kungahus. När hon vid 16 års ålder blev föräldralös bodde hon hos släktingar, först vid hovet i Hannover och från 20-årsåldern hos morbrodern Karl-Anton av Hohenzollern i Düsseldorf och Sankt Gallen. Det var en kulturellt rik miljö och hon fick utbildning både i pianospel och komposition. Hon kom till Sverige 1864 som gemål till prins August, Oscar I:s yngste son. August reste, på faderns uppmaning, till olika europeiska hov i avsikt att finna en tänkbar hustru. Ett möte arrangerades med prinsessan Teresia och efter en kort förlovningsperiod gifte de sig 1864 och bosatte sig på Haga slott strax utanför Stockholm. Teresia fick titeln ”hertiginna av Dalarna”, eftersom maken var hertig av Dalarna.

Under sin tid i Stockholm deltog prinsessan i hovets musikliv. Hon var en skicklig pianist och musicerade ofta tillsammans med svägerskan prinsessan Eugénie. Prinsessan bevistade också gärna offentliga konserter och operaföreställningar. Hon invaldes i Kungl. Musikaliska akademien 1864. Under första hälften av 1800-talet hade inte någon kvinnlig medlem av det svenska kungahuset invalts i akademien. När prins Oscar (den blivande Oscar II) på 1850-talet började engagera sig i akademiens verksamhet bidrog detta till ett starkare intresse från hovet som helhet. Det tog sig bland annat uttryck i att flera kvinnliga medlemmar ur kungahuset invaldes i akademien 1858 och 1859, som Sophia (drottning från 1872), Lovisa (drottning från 1859), Josephina (drottning 1844, änkedrottning 1859), Desirée (drottning 1818, änkedrottning 1844) samt prinsessan Eugénie.

Äktenskapet med August blev barnlöst och prinsen gick bort redan 1873. Prinsessan Teresia lämnade Sverige en kort tid därefter och vistades sedan i Neuchâtel i Schweiz ända fram till 1890, då hon återvände till Sverige för gott. Under den långa bortovaron höll hon regelbunden kontakt med kungafamiljen, inte minst med prinsessan Eugénie, vars hem Fridhem utanför Visby hon besökte under ett flertal somrar. Vid återkomsten till Sverige bosatte hon sig på Haga slott, där hon levde resten av sitt liv. Här ägnade hon sig åt olika former av välgörenhet, men fortsatte också sitt musicerande. Hennes kammarherre Adam Lewenhaupt omtalar att hon långt upp i åren gärna spelade fyrhändigt piano med hovfröken Lotten Edholm och även vid speciella tillfällen framträdde med sång i den närmaste kretsen. Prinsessan Teresia är begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm.

Verk

Prinsessan Teresia komponerade framför allt verk för piano. Ett tiotal pianostycken finns bevarade, samtliga i manuskript och de flesta komponerade under perioden 1864−72. Styckena är ofta stiliserade danser, som mazurkor, marscher och valser. De är välkomponerade stycken som visar att prinsessan Teresia hade fått en god utbildning i komposition, i samtidens klassiska salongsstil. Verken har varierande svårighetsgrad, där vissa av dem ställer krav på pianistens skicklighet. Musiken framfördes i den privata hovmiljön, men bevarade avskrifter tyder på att pianostyckena fick viss spridning genom att spelas av andra än prinsessan själv. På en del avskrifter finns angivet att de kopierats ”af Eugénie”, vilket visar den nära koppling de båda prinsessorna hade till varandra.

Prinsessan komponerade också en marsch för blåsoktett, tillägnad Karl XV, samt en polka för blåssextett. Det finns inga uppgifter om eventuella framföranden av de båda verken, men sextetten finns också i en version för piano och har troligen framförts inom hovets musikliv. Inte heller har vi idag någon kännedom om prinsessans kompositioner före ankomsten till Sverige eller från tiden efter 1890. Från hennes tid i Schweiz på 1870- och 80-talen finns ett par sånger utgivna på förlag samt någon pianokomposition, i samma stil som de verk som komponerats i Sverige.

Betydelse

Genom sina kompositioner och sitt musicerande är prinsessan Teresia ett utmärkt exempel på de kvinnor ur högreståndsmiljön som var viktiga både för förmedlingen av musikkunskaper och för skapandet av ett aktiv musikliv inom den privata sfären.

Karin Hallgren © 2015

Bibliografi

Almén, Johannes: Ätten Bernadotte: Biografiska anteckningar, andra utökade upplagan, Stockholm: Gernandt, 1896.
Cronhamn, Johan Peter
: Kongl. Musikaliska Akademien åren 1771−1871: Historiska anteckningar, Stockholm: Norstedt, 1871.
Dardel, Fritz von
: Dagboksanteckningar I 1873−1876, Stockholm: Norstedt, 1916.
Dardel, Fritz von
: Dagboksanteckningar I 1877−1880. Stockholm: Norstedt, 1918.
Edholm, Erik af
: Svunna dagar: Ur förste hovmarskalken Erik af Edholms dagböcker. På Carl XV:s tid, Stockholm: Norstedt, 1945.
Granlund, Lis & Sjögren, Gunnar
: Änkehertiginnan Thérèse av Dalarna − den bortglömda prinsessan, Solna: Solna hembygdsförening, 1988
Hofberg, Herman
: ”Theresia Amalia Carolina Josefina Antoinetta”, i: Svenskt biografiskt handlexikon, Stockholm: Bonnier, 1906.
Lewenhaupt, Adam
Det var en gång: Spridda minnen från hov och resor 1895−1910, Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1942
Lewenhaupt, Adam (red.)
Från gamle kungens tid: Minnen kring Oscar II, Uppsala: Lindblad, 1939.
Morales, Olallo & Norlind, Tobias
: Kungl. Musikaliska Akademien 1771−1921: Minnesskrift, Stockholm: Bröderna Lagerströms förlag, 1921.
Sjöberg, Ursula
: ”Prins Augusts och prinsessan Teresias Haga”, i: Ingrid Sjöström (red.), Haga: Ett kungligt kulturarv, Karlstad: Votum förlag, 2009, s. 274−279.

Källor

Bernadottebiblioteket, Stockholms slott

Verköversikt

Verk för blåsensemble, pianostycken, sånger.

Samlade verk

Piano
Andantino. Gedanke an die liebe Mutter zum Geburtstag, 1865.
Anetten-Mazurka C-dur.
Anetten-Mazurka G-dur, 1864.
August-Wals, 1865.
Dankbare Erinnerung aus der Heimat, 1865.
Josephine-marsch, 1883.
Lied ohne Worte, 1865.
Mazurka, 1869. [Även under titeln Jugendmazurka.]
Parade-Marche, 1871. [Även för piano 4 händer.]
Romance, 1872. [Även för piano 4 händer.]
Victoria-polka, 1883. [Även för piano 4 händer.]

Röst med piano
Två sånger med pianoackompanjemang, 1883. 1. Säg, vet du väl?, 2. Gondoliera.

Musik för blåsensemble
Cavalleri-marsch för oktett.
Polka, Gardet till häst, för sextett. [Även i arrangemang för piano.]


Verk av Prinsessan Teresia

Detta är ej en komplett verkförteckning. Nedanstående verk är de som hittills inventerats.

Antal verk: 18