Wilhelm Stenhammar (1871−1927)

Concert (b-moll)
[Pianokonsert nr 1]

opus 1

1. Molto moderato e maestoso
2. Vivacissimo
3. Andante
4. Allegro commodo

  • Tillkomstår: 1893
  • Verktyp: Piano och orkester
  • Uruppförande: 17 mars 1894 i Svenska Teatern, Stockholm. Solist: tonsättaren tillsammans med Kungliga Hovkapellet under ledning av Conrad Nordqvist
  • Speltid: Ca. 40-50 min
  • Detaljerad speltid: 47-48 min på existerande inspelningar

Instrumentering (besättning)

2.2.2.2 / 4.2.3.0 / timp / str

Exempel på tryckta utgåvor

• Utgåva för två pianon: Hainauer, Breslau / Henrik Hennings, Köpenhamn / Leede, Leipzig / Schirmer, New York, 1893
• Partitur och stämmor: Nordiska Musikförlaget, Stockholm trol. 1993
• Utgåva för två pianon: Nordiska Musikförlaget, Stockholm 1993

Notmaterial/stämmor återfinns

Kurt Atterbergs rekonstruktion (se nedan) tillgänglig som manuskriptkopior hos Svensk Musik

  • Katalogsignum/kommentar till autografen: Autografen förstördes under bombningarna under andra världskriget.

Exempel på inspelningar

Originalversionen:
•Chandos, CHAN 9074, 1992, även Musica Sveciae, MSCD 9074
Mats Widlund, Stockholms Filharmoniska orkester, dir. Gennady Rozhdestvensky

BIS, BIS CD 714-716 , 1994
Lowe Derwinger, Malmö Symfoniorkester, dir. Paavo Järvi

Kurt Atterbergs rekonstruktion:
• Sterling, S 1004-2, 1989
Irene Mannheimer, Göteborgs symfoniker, dir. Charles Dutoit

Beskrivning av verket

1. Molto moderato e maestoso b-moll 4/4, 345 takter
2. Vivacissimo Gess-dur 6/8, 416 takter
3. Andante A-dur 3/4, 194 takter
4. Allegro commodo b-moll/B-dur, 542 takter


Verkkommentar

Som antytts av ovanstående uppgifter förstördes Stenhammars autografpartitur och det enda existerande orkestermaterialet under andra världskrigets bombningar.

Kurt Atterberg gjorde då en rekonstruktion av orkestreringen utifrån den tryckta utgåvan för två pianon och sitt minne av verket från framföranden han hört. Denna version framfördes för första gången 1946 och notmaterialet är fortfarande tillgängligt hos Svensk Musik.

Senare upptäcktes en kopia av originalpartituret i Library of Congress i Washington, och utifrån den gavs verket på nytt ut i originalversion, nu av Nordiska Musikförlaget.