Björn Schildknecht (1905−1946)

Björn Albert Schildknecht, född 7 juni 1905 i Stockholm och avliden där 10 juli 1946, var tonsättare, arrangör och kapellmästare. Hans kompositionsverksamhet utvecklades huvudsakligen inom film- och teatermusik, men han komponerade även symfonisk orkestermusik, piano- och kammarmusik, schlager, sånger och visor. Hans symfoni tillhör de mer experimentella symfoniska verk som skrevs i Sverige under 1930-talet. Operan Giorgione väntar fortfarande på sitt uruppförande.

Liv

Björn Schildknecht levde hela sitt liv i Stockholm. Modern Anna (f. Schildknecht) gifte sig med drängen David Josef Martin Eriksson i Stockholm 1904 och den 7 juni 1905 föddes deras son Björn. Redan två år senare, 1907, skilde sig makarna Eriksson och Anna återtog sitt flicknamn Schildknecht. Några år senare gifte hon om sig med Per Axel Wilhelm "Pelle" Nordström.

Morfar till Björn Schildknechts var musikförläggaren Albert Schildknecht, vars hustru Lina var född Salmson. Skådespelerskan Maria Schildknecht (1881−1977) var Björn Schildknechts moster. Uppväxtmiljön sjöd av musik- och teaterintressen och han tycks tidigt ha börjat ägna sig åt musik − men visade också intresse för teater och film.

Björn Schildknecht studerade komposition enskilt för Oskar Lindberg och kontrapunkt för bland andra Ernst Ellberg vid Kungl. Musikkonservatoriet 1923−26. Åren 1926−40 erhöll Björn Schildknecht Statens tonsättarstipendium. Instrumentering studerade han perioden 1929−34 för Nils Grevillius, med vilken han bevarade relationen och hade flera samarbeten.

Verk

Som tonsättare var Björn Schildknecht under sin drygt tjugoåriga karriär mångsidig och produktiv. Han arbetade inom de flesta av tidens genrer: från symfonisk orkestermusik till schlager, från teater- och radioteatermusik till filmmusik.

Skådespelsmusik 

Under perioderna 1929−34 och 1935−44 var Björn Schildknecht anställd som kapellmästare vid Kungl. Dramatiska teatern i Stockholm. Han komponerade och arrangerade då ett flertal teatermusikverk som Stor-Klas och Lill-Klas (1930), Revisorn (1932) och Kronbruden (1944), samtliga för Dramatiska teatern. I sammanhanget måste också den icke uppförda operan Giorgione nämnas. För Svenska teatern i Helsingfors komponerade han musiken till en uppsättning av Aischylos’ Agamemnon (1935).

Till teatrarna komponerade Schildknecht också ett flertal ”melodramer” som i samtiden väckte viss uppmärksamhet och även spelades in: Pan spelar (1926), Ranjana (1929), Dexippos (1932) och Chrysaëtos (1939). Han var även skådespelare på Dramaten i tio mindre roller under åren 1927−29 och under samma period anlitad som kompositör till Ernst Rolfs revy 1929.

Filmmusik

Björn Schildknecht gjorde begränsade, men viktiga, insatser inom svensk filmmusikkomposition. Förutom film- och schlagermusik till långfilmerna Säg det i toner (1929) och Den blomstertid … bidrog han med verkningsfull orkestermusik till två kortfilmer av Gösta Werner; Morgonväkt (1945) och Midvinterblot (1946). I filmmusiken till Morgonväkt, som skildrar ett uppvaknande Stockholm, blandas drag av svensk folkton med modernistiska stråk. Midvinterblot, som släpptes under Schildknechts sista levnadsår, blev internationellt uppmärksammad som en kontroversiell experimentfilm med både blod och nakenhet. Det förkristna blotet skildras på ett naturalistiskt sätt och gestaltas av Schildknechts musik.

Kammar- och orkestermusik

Om en viktig tyngdpunkt i Björn Schildknechts verksamhet låg inom teater- och filmmusik, fanns två andra tyngdpunkter i kammar- respektive orkestermusiken. Två stråkkvartetter märks och hans enda symfoni, i g-moll (1937), väckte samtida uppmärksamhet. Den är fyrsatsig och uppvisar i symfoniska stildrag släktskap med Ture Rangström och Hugo Alfvén (särskilt dennes andra symfoni), men inkluderar för symfoniorkestern också ovanliga instrument som orgel, grammofon och högtalaranläggning. En specifik inspelning med kyrkklockor − ”Polyfon 29500/Kirchengeläute” − spelas i finalen, ackompanjerad av orgeln. Symfonin har beskrivits som en verkningsfull orkestersats, som på ”ett fantasibetonat och nästan visionärt sätt” musikaliskt skildrar en för tonsättaren avgörande livshändelse (Lennart Hedwall).

Arrangemang

Björn Schildknecht var flitigt anlitad som arrangör. Det finns ett relativt stort antal samtida inspelningar utgivna med hans arrangemang i flera av tidens populäraste genrer; både för film, teater, radio, revyer och schlager (ibland anpassade för olika medier och konstarter). Tillsammans med Nils Grevillius gjorde han barnvisan ”Sjung med oss mamma”; de arrangerade även svenska folkmelodier tillsammans. Björn Schildknecht arrangerade också ett flertal av Evert Taubes visor för orkester och inspelningar, som exempelvis ”Kom i min famn”, ”Havsörnsvals” och ”Fritiof och Carmencita”. Som textförfattare och kompositör använde Schildknecht ibland pseudonymerna ”Schild” och ”Boy Grizzle”.

Sånger, schlagers och visor

Flera av Björn Schildknechts sånger och visor (också under pseudonym) har utpräglad schlagerkaraktär och ingick ursprungligen i filmer. Några har haft ett långt liv i den svenska repertoaren av schlager, dansbandsmusik och gammeldans. Detta gäller bland annat  ”Jämtlandsjazzen”. Den har sedan lanseringen spelats in − i sinsemellan stilmässigt mycket olika versioner − av bland andra Ewert Granholm och Olle Johnnys dragspelsorkester (1944), Margareta Kjellberg (1952), Andrew Walters spelmanslag (1953), Bertil Englund (1962), Sven-Ingvars (1963), Roland Cedermark (1987) och Östen med resten (1994).

År 1948 kom en postum hyllning med musikaftonen ”Björn Schildknecht in memoriam”.

Toivo Burlin © 2015

Bibliografi

Hedwall, Lennart: Den svenska symfonin, Stockholm: AWE/Gebers, 1983, s. 327−328.
Malmberg, Helge: "Schildknecht, Björn", i: Sohlmans musiklexikon, vol. 5, 1977, s. 301−302.
Stjernholm, Emil: "Gösta Werners Midvinterblot och fyrtiotalets experimentfilmskultur", Magasinet Walden, 2015.

Källor

Musik- och teaterbiblioteket.

Verköversikt

Opera (Giorgione), skådespelsmusik (melodramerna Pan spelar, Ranjana, Dexippos och Chrysaëtos m.m.), filmmusik (4 filmer), 2 radiospel, orkestermusik (symfoni), kammarmusik (2 stråkkvartetter), pianomusik, vokalmusik (20-tal sånger och visor), orgelmusik.

Samlade verk

Nedan presenteras tonsättarens verk i respektive kategorier och kronologiskt, i de fall årtal för kompositionens tillkomst eller publicering är känt. Saknas årtal är detta inte känt.

Opera
Giorgione (Tor Hedberg), [ouppförd].

Skådespelsmusik
Pan spelar, melodram (Emil Kleen), 1926.
Holländaren (August Strindberg), 1928.
Ouverture till Rolfs revy 1929, 1929.
Ranjana, melodram, 1929. [Inspelad med Nils Grevillius, Kungliga Hovkapellet och Anders de Wahl 1929.]
Musik till Stor-Klas och Lill-Klas: Sagospel med sång och musik i 7 tablåer efter gamla sagor av Gustaf af Geijerstam, 1930. Dramaten 1930, Göteborgs stadsteater 1940.
Revisorn, 1932. Dramaten.
Dexippos, melodram (Viktor Rydberg), 1932.
Den italienska halmhatten, 1934, Stora teatern.
Frihetsfejden (Ernst Eklund), 1935. Skansen.
Agamemnon (Aischylos, övers. Emil Zilliacus), dec. 1935. Svenska teatern, Helsingfors.
Chrysaëtos, melodram (August Strindberg), 1939.
Kronbruden, 1944. Dramaten.

Filmmusik
Hjärtan som brinna (komp. med Nils Grevillius), Hund och katt. Ur Säg det i toner (regi J. Julius, Edvin Adolphson), 1929.
Måsö-hambo, Sång till Eva. Ur Den blomstertid ... (regi Alf Sjöberg), 1940.
Morgonväkt (regi Gösta Werner), 1945.
Midvinterblot (regi Gösta Werner), 1946.

Radiomusik
Kronbruden (regi Olof Molander), Radioteaterpremiär 15 november 1939.
Prinsessan och svennen, sångspel för radio, 1946.

Symfoni
Symfoni g-moll, 1937.

Övrig orkestermusik
Andantino för engelskt horn och kammarorkester, 1946.
Berceuse elegiale.

Kammarmusik
Fiesco, Courande och gavotte [för klarinett, violin och luta], 1930.
Berceuse [för violin, violoncell och piano], 1944.
Fugerat förspel för träblåsare och valthorn, 1946.
Stråkkvartett d-moll.
Ballad från havet [diktläsning med stråkkvartett].

Piano
Sonatin, 1921.
Pan spelar (melodram), 1926 [klaverutdrag].
Aeolus, blås vind under vingar! Flygarmarsch, 1942.
Sonata a-moll, 1946.
Amors triumf. Dans Skizz.
Aubade.
Gulle-Per (Molin–Schildknecht).
Fuga B-dur.
Den italienska halmhatten [förspel, pianostämma].
Motto: Sådan ton har tradition.

Sånger, schlagers och visor
Kung Liljekonvalje (Gustaf Fröding), 1930.
Till Eva-Lisa − Vita Nuova (Berit Spong), långfredag 1940.
Jämtlandsjazzen (Alf Sjöberg).
När alla stjärnor glimma. Tango (ur: Den blomstertid), 1940.
Sången till Eva (ur: Den blomstertid), 1940.
Klockarens sång. Vals (ur: Den blomstertid), 1940.
Sicken en! Schottis (Boy Grizzle), 1944.
Sommarfantasi. Vals (Nils Ferlin), 1944.
Jungfrun i det gröna (Jödde i Göljaryd), 1944.
Får jag lämna några blommor. [Sammanskriven med Jungfrun...], 1944.
Det var om aftonen (Dan Andersson). Uppteckning i Jämtland av Björn Schildknecht, 1944.
En tackvals i sjuksängen [melodi], 1944.
Vårt vita hus i Fontainebleau (Staffan Tjerneld), 1944.
Två dikter av Bo Bergman: Serenad för röst, piano och luta, Du och jag, 1946.
En försommarlek, 1946.
Hallandshambo.
Herr Dardanell och hans upptåg på landet.
Hund och katt (ur: Säg det i toner).
Hjärtan som brinna (komp. med Nils Grevillius).

Sånger för röst och piano
Och här är dungen, 1913.
Visk mej mit navn (Till Margit Ekengren), maj 1921.
Psalm ur Psaltaren nr 70 [för röst och orgel eller piano], 1939.
Stillhet [för sång, gitarr och piano], 1945.
Vårt vita hus.
När du ser på mej.
Sommarfantasi [för röst med ackompanjemang].
En liten amulett, Schildknecht−Flyckt.

Orgel
Dröm på vägen, 1935.

Arrangemang (urval)
Dryckesballad, 1928.
Gökvalsen (manskör), 1936.
Tango i Nizza.
Visor (Anna-Lisa Frykman).
Ping-pong-vals.
En vårvisa (Thomas Morley).
En sjöman älskar havets våg.
Min älskade hon gick sig i min lustgård.
Svenska folklåtar del 1, del 2 (Grevillius−Schildknecht).
Bellmaniana: Potpurri del 1−2 (Carl-Michael Bellman, Ragnar Hultén, Nils Grevillius, Björn Schildknecht).