Sam Rydberg (1885−1956)

Sam Rydberg, född 27 oktober 1885 i Nyköping och död 25 mars 1956 i Stockholm, var militärmusiker, musikledare, musikdirektör och tonsättare. Han är en av Sveriges mest framstående marschkompositörer men också upphovsman till pianomusik och kammarmusik. Musikdirektörsexamen vid Kungl. Musikkonservatoriet 1926. Åren 1906−35 ingick han i musikkåren vid Svea ingenjörkår (Ing 1), där han blev musikledare år 1928 och musikdirektör 1932.

Liv

Vägen in i militärmusiken

Sam Hjalmar Rydberg föddes i Nyköping den 27 oktober 1885 och avled den 25 mars 1956 i Stockholm. 13 år gammal antogs han som musikelev (trumslagare) vid Södermanlands regemente (I 10) år 1899 och fick där börja spela esskornett (svensk esskornett, inte cornet à piston), som kom att bli hans huvudinstrument, samt violoncell. Utbildning i signalspel på trumma och signalhorn, som han också fick under tiden som elev, hade från år 1901 blivit obligatorisk för samtliga musiker i svenska infanterimusikkårer.

År 1906 övergick Rydberg till Kungl. Svea ingenjörkår (Ing 1) i Stockholm. Där blev han kvar fram till sin pensionering år 1935. Från och med år 1928 var han musikledare för musikkåren och utsågs 1932 till musikdirektör.

Efter 1925 års härordning hade Ing 1 den allra minsta typen av regementsmusikkår, så kallad ”typ 4”, omfattande en kärna av 8 anställda musiker. Jämte volontärer och musikelever kunde som mest 12 musiker uppbringas för musikkåren, där Rydberg ofta själv fick medverka på esskornett. 1928−37 gick Ing 1:s musikkår vaktparad (utan stavförare) med bara 10 à 12 man, varav 3 à 4 slagverkare. Rydbergs partitur är antingen skrivna för Ing 1-kårens bleckblåsbesättning eller för blåskår av traditionell svensk typ med flöjt och klarinetter, ess- och B-kornett, tenorbasun och andra bleckblåsinstrument (”typ 2”-kår). För cellon fick Rydberg bruk både i civila orkestrar och i Ing 1:s musikkår, vilken i likhet med flera andra militärmusikkårer ibland brukade framträda som stråkorkester.

Fortsatta studier

I likhet med flera andra militärmusiker bedrev Sam Rydberg studier vid Kungl. Musikkonservatoriet i Stockholm med huvudämnena kornett (1907−09) och instrumentation (1910−12), dessutom violoncell och oboe. Han studerade bland annat instrumentation för Ernst Ellberg. År 1926 avlade Sam Rydberg musikdirektörsexamen med höga betyg i oboe, harmonilära och dirigering, högsta möjliga i kornett och instrumentation. Sitt examensstycke hade han själv komponerat: ”Consertino” för esskornett med pianoackompanjemang.

Musikern

Rydberg sägs ha varit en av sin tids skickligaste svenska instrumentalister och var flitigt anlitad i många av Stockholms orkestrar, både som esskornettist, trumpetare och cellist, till exempel i Folkteaterns (”Folkans”) orkester. Enligt olika uppgifter ska han ha medverkat i Stockholms blåsorkester (esskornett), i Konsertföreningen och i Svensk Filmindustris orkester 1927−30 (trumpet), på Oscarsteatern och Folkteatern, i ”Elitorkestern” 1937. I flera olika orkestrar spelade han cello.

Åren 1927−52 tjänstgjorde Rydberg som instrumentallärare vid Högalids folkskola i Stockholm och efter pensioneringen fram till sin död 1956 som arrangör och notkopist vid Radiotjänst.

Verk

Verk vid sidan av marscherna

Förutom sitt marschkomponerande har Rydberg efterlämnat drygt femtio kompositioner för olika besättningar, främst kammarmusikaliska: dryga dussinet valser av boston-typ för piano, småstycken för violin och piano eller salongsorkester med titlar som ”Chanson”, ”Novellett” och ”Humoresk”, solosånger till pianoackompanjemang, ett par manskörer (skålvisor). Flera av hans kompositioner föreligger i version för både piano och annan besättning, till exempel den czárdás-inspirerade konsertuvertyren för blåsmusikkår. Romansen Kärleksmystär för orkester (1914) utgavs som Kärlekens mystär.

Till filmerna Charlotte Löwensköld (1930), Söder om landsvägen (1936) och Elvira Madigan (1943) arrangerade Rydberg musik, och flera av hans kompositioner har använts i andra filmer, men någon originalmusik för film av honom är inte känd. 1916 ingick två av hans stycken i Emil Norlanders nyårsrevy på Södra teatern. Några musikstycken var ämnade för Svensk Filmindustris kompositionstävling år 1936. Polkan ”Klätterstedt och Klåberg” tillägnades Rydbergs livliga små söner.

Marscherna

Det som verkligen lever av arvet efter Sam Rydberg är hans drygt 70 kända marscher. De kom att fylla ett behov av ny musik inom försvaret, för skolornas blåsorkestrar och till olika civila evenemang. Rydberg sägs ha komponerat marscher redan som musikelev, men genombrottet var Den svenske underofficeren, vinnande bidrag i Svenska underofficersförbundets marschpristävling 1916. Även med Nordiska spelen vann Rydberg pris i en tävling när 1:a och 2:a livgrenadjärregementena blev Livgrenadjärregementet 1928. För sitt eget truppslag skrev han Leve Fortifikationen! och Kungl. Fortifikationens honnörsmarsch. En av marscherna för idrottsliga sammanhang är Till Stadion, medan blåsorkestrar i Högalids och andra folkskolor hade avsättning för Högalidspojkar, Skolmarsch och Scouting samt Till ”Zinkens”. Italia, Konsertmarsch nr 2, kan nämnas som en av Rydbergs konsertmarscher, inspirerade av den då populära italienska marschstilen. Ing 1:s musikkår var engagerad tre somrar (1932−34) på Gröna Lund, och inför 50-årsjubileet 1933 komponerade Rydberg marschen I flaggskrud. Rydberg var intresserad av esperanto, och Vivu Esperanto skrevs för en kommunistisk esperantokongress 1933.

I viss konkurrens med sin kollega Viktor Widquist − som Rydberg ibland sägs ha tävlat med helt privat − har Sam Rydberg kommit att kallas ”Sveriges marschkung” och ”Sveriges Sousa”. Inte mindre än 17 av hans kompositioner finns upptagna som förbandsmarscher och har ofta spelats, exempelvis Gardeskamrater, I fält och Till fronten. Rydbergs marscher har kommit att uppfattas som utpräglat svenska, med såväl signalmotiv som klar och enkel harmonik och en sångbar och anslående melodik som har betecknats ”tonen av svensk beredskapsanda”. Hans instrumentationskonst har bidragit till att ge dem ”den svårdefinierade kvalitet som gör dem till klassiker”.

Ann-Marie Nilsson © 2016

Bibliografi

Cederberg, Ingvar: "Rydberg, Sam", i: Sohlmans musiklexikon, 2:a uppl., Stockholm: Sohlman, 1975.
Edenstrand, Åke: "Musikkåren", i: Svea ingenjörregementes historia, red. Åke Bernström, Södertälje: Svea ingenjörregemente, 1992, s. 287−296.
Stolt, Lars C.: "Sam H Rydberg", i: Svenskt biografiskt lexikon, vol. 31, Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon, 2002.
Sandberg, Bo: Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler, Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv, 2007.

Verköversikt

Verk för blåsmusikkår (ca 70 marscher, konsertuvertyr m.m.), kammarmusik ("Consertino" för esskornett och piano, småstycken för violin och piano), pianoverk, verk för salongsorkester.

Samlade verk

Asterisk * står för verk som inte är registrerade hos STIM. Autografer/skisser i Sam Rydbergs arkiv i Svenskt Marscharkiv, förvarat i Krigsarkivet, Stockholm. KB = Kungl. biblioteket, Stockholm.

Marscher
[föreligger i versioner för musikkår, olika besättningar, även piano]
a) Förbandsmarscher (förband, se Bo Sandberg 2007)
Defiladmarsch.
Den svenske underofficeren, 1916. [Först betitlad ”I fält”. Pianoversion: Elkan & Schildknecht E.C. 93.]
Flottans örlogsskolas marsch [Komponerad som ”Avanti” till en marschtävling (1942?). Även partitur för orkester i autograf.]
För fosterlandet.
Gardeskamrater, 1936; 1942 [som Vaxholms kustartilleriregementes marsch med kompositörens egen alternativa 2:a repris].
I beredskap, 1939.
I flaggskrud, 1933 [till Gröna Lunds Tivoli, först betitlad ”Fladdrande fanor”].
I fält, 1916.
Ikaros.
Nordiska spelen [tillägnad kronprins Gustaf Adolf 1926; tidigare titel: Formering till tåg; senast 1922].
På marsch, (1944?).
På post för Sverige, 1944.
På vakt, 1942.
Till fronten, 1915. [Prisbelönad i marschpristävling 1916. Även i autograf för salongsorkester.]
Under fredsfanan, 1939.
Vivu esperanto, 1933. [Komponerad för arbetaresperantisternas konferens i Stockholm.]
Vårt luftvärn, 1942. [Tilldelad 3:e pris vid tidningen Arbetets marschpristävling.]

b) Övriga marscher för musikkår
Bland kamrater, 1913. *?
Italia, Marcia rapsodia di Bonelli, 1913. [Även partitur för salongsorkester, odaterad autograf.]
Landstormsmarsch, 1914. *?
Leve Fortifikationen! 1914. *?
Obligationsmarsch, 1914. * [Komponerad för Radiotjänsts försvarsmeloditävling.]
Överste Thorsell, 1914.
Militärmarsch, 1915.
The hockeyman, 1915.
På manöver, 1916.
Svenska färger, 1916.
Till bivacken, 1918.
Avanti per patria, 1916(?).
Armémarsch, 1917.
Konsertmarsch à la Italiano, 1920. *
Stockholms Blåsorkester, 1920.
Kavalleri-marsch, 1922. *
I täten, 1922.
I slutna led, 1924. *
Kronprins Leopold, 1926.
Fortifikationens honnörsmarsch, 1927.
American style, 1936.
Under förbimarsch, 1936.
Kosmopolit, konsertmarsch, 1937. * [Även i autograf för orkester.]
Till vårt försvar, 1942
Liten konsertmarsch tillägnad Sven Sköld, 1945. * [Även partitur för orkester (autograf).]
Sportmarsch, 1945. *
Till Stadion, 1946.
Tre kronor, 1951.
Jubileumsmarsch, alias S:t Erik, 1953. [Stockholm 700 år.]
Marsch, 1957. *
Flygarmarsch.
Friska viljor.
För hem och härd. *
Honnörsmarsch. *
Högalidspojkar. *
Idrottskamrater. * (KB)
Italia, Konsertmarsch nr 2.
Kamplust. *
Krigsskolekadetten.
Olympiska spelen. *
Sailor boys.
Scouting.
Sjökrigsskole-kadetten.
Skolmarsch. *
Stockholm. *
Till Laxön.
Till "Zinkens". * (KB)
Trav(marsch). * [1918 enl. autograf.]
Unga Örnar.

Övrig musik för blåsare (vissa titlar även i version för piano)
Bobby-Bobby, intermezzo-onestep, 1913. * [Autograf.]
Konsertuvertyr för blåsmusikkår, 1914. * [Autograf. Även i version för piano.]
Elegant polka, solo för xylofon, 1915. * [Instrumenterad för stråkorkester 1937, autograf.]
Marianne, konsertmazurka, 1953. [I autograf, även i version för piano.]

Musik för salongsorkester
Boston, vals, 1910. * [Autograf.]
Klätterstedt och Klåberg, polka, 1911. * [Autograf.]
Kärleksmystär, romans, 1914 (*). [Ingick i Ernst Rolfs repertoar 1914 med text av
Kurt Belfrage. Orkesterpartitur i autograf. – Enl. Svensk Musik: Elkan & Schildknecht EC 31.]
”Mitzi”, onestep, 1917. * [Autograf. Även i version för blåsmusikkår]
Varietémarsch, 1953. * [Autograf för salongsorkester (Varietéorkestern). Solo för två trumpeter]

Diverse arrangemang
Bland annat arrangemang för ljudfilmerna Charlotte Löwensköld (1930), Söder om landsvägen (1936) och Elvira Madigan (1943).
Observera att SR inte står som kompositör utan som arrangör i Charlotte Löwensköld, ingen uppgift alls i Kronans kavaljerer som i SBL anges vara av SR, eller Dantes mysterier. Ingen film benämnd ”Dante” från 1930 finns i Svensk filmdatabas. 1931 kom Dantes mysterier med div. musikinslag men ingen musik av SR. Inte heller i Charlotte Löwensköld eller Kronans kavaljerer nämns SR:s namn bland låtkompositörerna.

Pianotrio
Moment musical, 1927.*
Vals lente. * [Autograf. Påskrift ”No 1”.]
Vals af S. Lèon. * [Autograf. Påskrift ”No 2”.]
Vals af S. Lèon. * [Autograf. Påskrift ”No 3”.]
Parisien Vals. * [Autograf. Påskrift ”No 4”.]
Anona, intermezzo (onestep). * [Autograf; även version för piano.]

Violin och piano
Chanson, 1936. * [Komponerad till tävlan i Svensk Filmindustri. Även stämmor för salongsorkester. Autograf.]
Humoresk. * [Autograf.]
Czardas. * [Autograf.]
Novelette. * [Autograf.]
Sasse, 1936. * [Komponerad till tävlan i Svensk Filmindustri. Autograf.]
Serge. * [Autograf.]
Sång. * [Autograf.]
Tango. * [piano och violin 1-2. Även version för pianosolo. Autograf.]

Piano
Tuna-valsen. Även i Album för mässingssextett 16. (KB)
The Chicago Girl, twostep. * [Autograf.]
Gondolier, vals. * [Autograf.]
I sommarkväll, valse lente. *
Serenata. * [Autograf.]
I december (Luciavals). * [Autograf.]
Vals af S. Rydberg. * [Autograf; påskrift ”Ballet I eller III:e akten”.]
Vals boston (Äkta juveler). * [Autograf.]
La Regina, italiensk mandolinserenad. * [Autograf.]
Maxim, onestep. * [Autograf.]
Röda Nejlikor, vals boston. * [Autograf.]
Linnea, vals boston. * [Autograf.]
La Jupe Collotte, onestep. * [Autograf.]
Sammy and Jimmy, onestep. *  [Autograf.]
Marsch (A-dur). * [Autograf.]

Sång med piano (ej STIM-registrerade)
Solljus. [Autograf.]
Rosor och törnen, sång för baryton och piano (N. Lindqvist). [Autograf.]
Aftonfrid, sång för sopran, tillägnad fru Signe Rydberg-Ekelöf (Alfr. Lindqvist). [Autograf.]
Idrottssång. [Autograf.]
Till de unga. [Autograf.]
Kampsång. [Autograf.]
Titaner, sång för baryton med piano (Johan Levart). [Autograf.]

Manskvartetter (ej STIM-registrerade)
Slå samling, svenske. [I versioner för sång och piano samt manskvartett. Tillägnad författaren Ernst Didring. Autograf.]
Skål för glädjen. [Autograf.]
Tornklockan (Johan Levart). [Även betitlad Julklockan; båda i autograf.]

Okänd besättning
Två nummer i Emil Norlanders revy ”Stockholmsjobb”, nyårsrevy på Södra teatern 1916: Gaska opp dej” ochO, schå förschusande” (enligt Svensk Musik, http://www.mic.se/avd/mic/prod/micv6.nsf/docsbycodename/start, besökt den 18 mars 2016).


Verk av Sam Rydberg

Det finns inga verk av tonsättaren registrerade