Rudolf Gagge (1834−1912)

Laurentius Georg Rudolf Gagge, född i Stockholm 27 februari 1834, död i Västerås 20 februari 1912, var bankdirektör, politiker, sångare, pianist, dirigent, tonsättare, tecknare och akvarellist. Som bankman blev han verkställande direktör vid Mälareprovinsernas Enskilda Bank och hade uppdrag som styrelseledamot. 1869−1903 stadsfullmäktig i Västerås. Gagge grundade Västerås Musiksällskap 1873 och ledde även Lilla kapellet.

Vid sidan av sin ansvarsfulla uppgift som bankman ägnade sig Rudolf Gagge åt konst och musik. Hans skickligt utförda akvareller väcker fortfarande intresse, men även hans kompositioner visar talang och fallenhet. Han grundade och ledde Musiksällskapet i Västerås, som blev Västerås sinfonietta: han står därmed som initiativtagare till en av Sveriges idag äldsta orkestrar.

Liv

Stockholm                            

Rudolf Gagge föddes i ett musikaliskt Stockholmshem. Fadern Lorentz Gustaf Gagge, lärftskramhandlare, har efterlämnat ett album med sånger till gitarr. Modern Laura Amalia, född Bellander, hade i ungdomen haft en vacker och fyllig sångröst, och ännu som äldre hade hon sin klingande stämma i behåll. Enligt Rudolf Gagges memoarer ”Minnen och anekdoter” hade barnen ”begåfvats med röst och voro mer eller mindre musikaliska”. Syskonen sjöng trestämmigt med dubbel besättning i varje stämma. Repertoaren bestod av folkvisor och sånger av bl.a. Åhlström, Wennerberg och Söderman. Två av systrarna genomgick senare Musikkonservatoriets sångklass. Kusinen och operasångaren Rudolf Walin blev snart Rudolfs svåger och ordnade så att unge Gagge fick uppleva många operaföreställningar stående i kulisserna.

Musiknöjen

Skolgången vid Nya Elementarskolan (där han var kamrat med Ludvig Norman) fick av ekonomiska skäl avslutas 1850, och Rudolf Gagge började sin bana på handelskontor och inom bankverksamhet. Genom sin musikalitet och sitt medlemskap i Nya harmoniska sällskapet (från 1860) vann han relationer av betydelse även för framtida musikaliska aktiviteter.

På fritiden åtnjöt han som ”matsångare” gästfrihet i musikaliska hem. Hos Stockholms Dagblads ägare Walldén, byråchef Limnell, musikförläggare E. Josephson m.fl. familjer mötte han tidens främsta musici, såsom Ludvig Norman, Fritz Arlberg, Julius Günther, Jacopo Foroni, August Söderman, Isak Albert Berg, John Jacobsson, Carl Johan Uddman, Wilhelm Svedbom, Laura Netzel och Ivar Hallström. I memoarerna förekommer dessa och många andra stockholmska musikpersonligheter i karakteristiska minnesbilder. Han tillhörde de sångare som om torsdagskvällarna kallades upp till Stockholms slott för att tillsammans med kung Karl XV sjunga i en tjugomannakör. Dennes ”starka men råbarkade basröst” och otvungna sätt beskrivs också i memoarerna. 

Västerås

1866 flyttade Gagge till Västerås med sin hustru sedan 1864, Augusta Sahlqvist. Här blev han kamrer vid Mälareprovinsernas Enskilda Bank, men saknade Stockholms musikaliska utbud. 1871 tog han initiativ till Sångsällskapet, som han också dirigerade. Hans kontakter i Stockholm kom nu väl till pass, och genom Julius Günther kunde han alltid räkna med notlån från Nya harmoniska sällskapet. Ackompanjemanget utgjordes till en början endast av ett piano, men den 31 mars 1884 ägde den första instrumentalkonserten rum, där orkesterverk av C.W. Gluck och Joseph Haydn framfördes under Gagges ledning. Dagen efter sammanträdde Västerås Musiksällskap för första gången. Dessa försök ”i den högre stilen” måste dock av ekonomiska skäl uppges efter två år. Istället bildades av de bästa krafterna Lilla kapellet, som konserterade flitigt och blev omtyckt. För detta kapell arrangerade Gagge hela fyra band musik.

I en artikel berättar Lennart Lejdström: ”Som chef för den gamla förnämliga Mälarbanken ansågs Gagge vid antagandet av tjänstemän särskilt fästa avseende vid om vederbörande var sångare eller trakterade något instrument. På grund härav kallades banken av malicen för ’spelbanken’.” Man skulle av detta kunna misstänka vanskötsel, men banken gick i själva verket bra och Gagge valde att stanna där trots erbjudande om att bli VD när Stockholms Handelsbank (Svenska Handelsbanken) skulle grundas. 1899 lämnade Gagge till följd av tilltagande dövhet ordförandeposten i Musiksällskapet men fortsatte att studera musik, nu genom partiturläsning.

Verk

Som tonsättare var Rudolf Gagge autodidakt − vilket även gäller bildskapandet (dock berättas det inom vår familj att han skall ha fått en del lektioner i målning av Carl Larsson, då Karin Larsson var Rudolfs hustrus systerdotter). Genom umgänget med de stora klassikerna i professionella musikers sällskap odlades hans smak. Han såg med blygsamhet på de egna alstren, men satte likväl gärna upp dem på konsertprogram. I en jämn ström flöt albumbladen för piano ur hans övade penna. De lyriskt sångbara stämningarna (som i Elegi, 1862) dominerar, ofta med inslag av svensk folkton (Etude, 1857). Den koloristiska känsligheten i klangstudien Convallaria kan påminna om motsvarande fina valörer i hans akvareller. Pianotrion, ett försök i en större form, håller sig inom ett klassicistiskt idiom, men i den långsamma satsen skymtar en måttfull romantik. Verken för Lilla kapellet är delvis arrangemang av egna pianostycken, delvis original, som t.ex. det skämtsamma porträttet av själva staden Västerås i Gumman Arosin kryper till kojs.

Klas Gagge © 2015

Skrifter av tonsättaren

Herr Arosins Album. Likt och olikt från den goda staden W., 1867-1875, illustrerat manuskript i privat ägo, privattryck 1942.
"Minnen och anekdoter", nedskrivna 1907−1908, manuskript i privat ägo.
"Korta anteckningar om de bildande konsternas utöfvare i Sverige", manuskript förvarat i Nationalmuseum.

Bibliografi

Ahlberg-Hyse, Birgit: ”Gagges kapell”, Vestmanlands läns tidning, 12 februari 2001.
Andersson, Sven-Ove et al.: Västeråsminnen − ur Rudolf Gagges akvareller, Västerås: Förlag Smala Produktioner, 1991.
A.R.: Musiklifvet i Vesterås”, Svensk Musiktidning, nr 11−12, 3 juni 1901, s. 82−83.
Drakenberg, Sven:
”Lilla Kapellet gifver soiré”, radioprogram 2 mars 1947, manuskript förvarat i Västmanlands läns museum.
Fåhreaus, Fredrik: ”Minnesruna öfver Rudolf Gagge”, i: Carlsbrödraförbundets handlingar, 4, Västerås, 1913, s. 93−95.
Hedblad, Lars: ”Musiklivet och särskilt konsertverksamheten i Västerås 1870–1900”, trebetygsuppsats i musikvetenskap vid Stockholms universitet, 1971, s. I,
s. 1−10, s. 17 f−g, s. 23−24, s. 41, s. 44, s. 59−61, s. 65, s. 71−72.
Hemming, Sture: Crescendo. Västerås Musiksällskap 1883−1983, Västerås: Kulturnämnden, 1983, s. 7−22.
−−−: Musiken i Västerås 1570−1995, Västerås: Kulturnämnden, Västerås, 1996,
s. 251, s. 264−279, s. 286−287.
Kjersén, Sven: ”Gunnar Mascoll Silfverstolpe som Västeråsdjäkne. Några minnesbilder”, i: Carl Johan Lundin (red.), Arosiana VI. Från Arosdjäknarnas stad. Bilder från skola och hembygd, Västerås: Sällskapet Arosbröderna, 1944, s. 93−94.
”Laurentius”:
”Bilder från det gamla Westerås”, i: Samlarnytt, nr. 2, Stockholm, 1970, s. 4−6.
Lejdström, Lennart: ”Nöjesliv i 90-talets Västerås och 6 novemberfirandet”, i: Carl Johan Lundin (red.), Arosiana VI. Från Arosdjäknarnas stad. Bilder från skola och hembygd, Västerås: Sällskapet Arosbröderna, 1944, s. 239.
Lindgren-Fridell, Marita: ”Från det gamla Västerås; Rudolf Gagges Västerås-bilder” i: Carl Johan Lundin (red.), Arosiana VI. Från Arosdjäknarnas stad. Bilder från skola och hembygd, Västerås: Sällskapet Arosbröderna, 1944, s. 138−166.
−−−: ”En gammal skissbok med Visby-bilder”, i: Gotländskt arkiv. Meddelanden från Föreningen Gotlands fornvänner, XV, Visby: Gotlands fornsal, 1943, s. 49−57.
Moberg, Stellan: ”Sinfonietta med gamla rötter”, Spaning, nr 20−21, 2013, s. 12−15.
Nathorst-Böös, Ernst: Mälareprovinsernas Enskilda Bank. En liten bilderbok 1847−1927, Västerås: Svenska Handelsbanken, 1968, s. 13−14.
Olsson, Bror: ”Rudolf Gagge”, i: Gösta Lilja m.fl. (red.), Svenskt konstnärslexikon, vol. 2, Malmö: Allhems förlag, 1953, s. 262.
Olsson, Sven: Parlament i Aros, Västerås, 1963, s. 29, 39, 46, 76.
Peterson, Bertil:
”Med hr Gagge som ciceron i gaslyktornas Västerås”, i: Kerstin Linde m.fl. (red.), Westerås 1850−1900 en byggnadsminnesutställning: Västerås konstmuseum 16 okt − 28 nov 1982 [utställningskatalog], Västerås: Västerås konstmuseum, 1982.
Silfverstolpe, Göran M.: ”På Stora Åsby”, i: Åke Leander (red.), En bok om G.M. Silfverstolpe, Uppsala, 1944, s. 60−63.
−−−: ”Rudolf Gagge”, i: Svenskt biografiskt lexikon, vol. 16, Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon, 1966, s. 719.
−−−: ”Rudolf Gagge”, i: Västmanlands läns museum och Västmanlands fornminnesförenings årsskrift, nr 67, Västerås, 1989, s. 7−44.
Uddén, Herman: ”Några minnesvärda personer. Rudolf Gagge”, i: Västerås stad under femtio år 1875−1925: anteckningar om betydande företag, byggnadsverk och märkliga personer, Stockholm: Norstedt, 1929, s. 63−68, s. 208−212.
Wallensteen, Ivar: ”Rudolf Gagge och hans Västerås”, i: Sällsamheter i Västerås, Stockholm: Rabén & Sjögren, 1989, s. 237−244.
Svensk bankmatrikel 1891, s. 77.

Källor

Stockholms Stadsarkiv, Kungliga biblioteket, Västmanlands läns museum, Västerås stadsarkiv, Västerås stadsbibliotek, släktarkiv.

Verköversikt

Orkestermusik (kortare orkesterstycken), kammarmusik (pianotrio m.m.), verk för piano (60-tal karaktärsstycken), körverk (Kantat i Karlsbrödraförbundet).

Samlade verk

Verk för orkester (för Lilla Kapellets besättning: fl, clar, corn, tbn, vn I, vn II, vla, vc, cb, pno)
Gumman Arosin kryper till kojs, april 1893.
Bellmansmelodier, nr 1, 1890-tal.
Intermezzo, 1890-tal.
Notturno, 1890-tal.
Bondmarsch, 1890-tal.
Bellmansmelodier, nr 2, 15 april 1894.
Capriccio, november 1894.

Kammarmusik
Trio för violin, violoncell och piano, 1867.
Romance för violin, violoncell och piano, 18 april 1878.
Polonaise för violin, violoncell och piano, 23 september 1880.
Berceuse för violin, violoncell och piano, 16 oktober 1880.
Fantasi för stråkkvartett och piano, december 1880.
Divertissement för flöjt, klarinett, stråkkvartett och piano, sommaren 1881.
Duetter för 2 violiner med pianoackompanjemang, december 1881.
Tomtegubbar för 2 violiner och piano, januari 1882.

Sånger
Visa (”Går jag mig ut i lund och dal”, Arvid August Afzelius), för röst och piano. Tr. i ”Album för sång vid piano, andra samlingen: innehållande hittills otryckta arbeten af svenska tonsättare, Sveriges unga damer tillegnade”, Stockholm: Abr. Lundqvists förlag, 1861.

Verk för piano
Etude [E-dur], 4 april 1857.
Pensée musicale, 28 maj 1857.
Mazourka à la Chopin, 17 september 1857.
Bagatelle, 6 mars 1858.
Preludium [F-dur], 20 mars 1858.
Etude [D-dur], 3 maj 1858.
Valse Impromptu, 25 oktober 1858.
Capriccio Scherzando, mars 1860.
Idylle, 20 september 1861.
Etude [E-dur], 5 oktober 1861.
Månskensfantasie, 30 oktober 1861.
Elegi, 16 april 1862.
Hornsbergsminnen, 1862.
Preludium [Ass-dur], 19 april 1863.
Marche, 25 september 1864.
Den 5 Juni 1864/Till min hustru på vår bröllopsdag, 1864.
Berceuse [fiss-moll], 12 juli 1864.
Capriccio [D-dur], 7 september 1864.
Intermezzo, 14 november 1864.
Barcarolle, mars 1865.
Preludium [h-moll], mars 1865.
S.T./Intermezzo capriccioso, 16 april 1865.
Duettino, 31 juli 1865.
Allegro fantastique, 7 september 1865.
Canzonetta, 18 januari 1866.
Menuetto, 1866.
Mazurka [h-moll], 10 juli 1867.
Preludium [G-dur], 1867.
Piglock, januari 1867.
Ballad [e-moll], 12 maj 1867.
Polska [D-dur], maj 1868.
Polska [D-dur], 1869.
Polska [d-moll], 10 september 1869.
Polka, 9 juli 1870.
Andante quasi Allegretto, 26 november 1871.
Leka soldat, 3 december 1871.
Scherzino [Ess-dur], 14 december 1871.
Humoresk, 20 december 1871.
Jagtfanfar, 25 december 1871.
”?”/Fråga, januari 1872.
Scherzino [E-dur], september 1872.
Wisa utan ord/Hösttankar, 9 januari 1874.
Andante solenne, 11 maj 1874.
Den 15 Augusti 1874/Minne från Hilleröd, september 1874.
Mitt hem, 25 maj 1875.
Aftonstämning, 30 juli 1875.
Moderato [fiss-moll], 22 oktober 1875.
Alla rustica/Burla, 22 oktober 1875.
Nattmarsch/Nattvaktens rund, 27 februari 1877.
Moderato [D-dur, omkring 1877].
Preludium [f-moll], november 1877.
Längtan, februari 1878.
I folkton, oktober 1878.
Från hedenhös, 30 oktober 1878.
Convallaria, 15 november 1878.
Etude [h-moll], 28 maj 1878.
Sarabande, 30 september 1880.
Till Elsa vid hennes hemkomst 27 nov. 1880.
Söndagsmorgon, 28 november 1880.
I Ungersk ton, december 1880.
Ballad/Capriccio [f-moll], 23 oktober 1881. Tr. i ”Julhelsning i toner 1899”, utg. av G. Brückner.
Lille Sten, 26 december 1881.
Pastoral, maj 1882.
Preludium [C-dur], 26 juni 1882.
Romance, 28 juni 1882.
Scherzo, 25 december 1882.

Verk för soli, kör och piano
Sång [kantat] för Karlsbrödraförbundet (Ludvig Mossberg), för tenor- och barytonsoli, manskör och piano, 1888. Tr. jan. 1889, A. Börtzells tr. AB, Stockholm.


Verk av Rudolf Gagge

Detta är ej en komplett verkförteckning. Nedanstående verk är de som hittills inventerats.

Antal verk: 68