Anders Piscator (1736−1804)

Anders Piscator föddes 1736 i Ekshärad och avled 25 juli 1804 i Hammarö. Han var lektor, director musices och domkyrkoorganist i Karlstad, kyrkoherde och prost i Hammarö. Han spelade en viktig roll i det samtida värmländska musiklivet. År 1800 valdes han in i Musikaliska akademien. Hans musikaliska produkten är liten men innehåller orkesterverk och kammarmusik.

Liv

Anders Piscator tillhörde en gammal värmländsk prästsläkt och var son till pastorsadjunkten Magnus Piscator i Ekshärad. I hemmet idkades flitigt musik, och Anders lärde sig tidigt spela violin. Efter att ha genomgått gymnasiet i Karlstad blev han 1757 student i Uppsala, där han promoverades till filosofie magister 1761. Piscator blev vikarierande lektor i matematik och historia vid Karlstads gymnasium 1772 och ordinarie året därpå, och han gifte sig 1781 med Eva Fredrika Gärtner, dotter till gymnasiets director musices och rector cantus, domkyrkoorganisten Gabriel Gärtner. Med henne hade Piscator sex barn, fem döttrar och en son, men av dem nådde endast tre av döttrarna vuxen ålder; den äldsta, Eva Fredrika, gift Spak, skulle bli en flitigt anlitad pianist i staden.

När svärfadern avled 1792, utsågs Piscator att efterträda honom på de tre nämnda tjänsterna. Han uppehöll kantorstjänsten till 1794 och de övriga befattningarna till 1801, då han valdes till kyrkoherde och prost i Hammarö församling; han hade prästvigts 1799. Redan före sin utnämning till musiklärare och organist deltog Piscator flitigt i musiklivet i Karlstad, och han framträdde bl.a. med sina gymnasieelever vid de assembléer som särskilt under marknaderna anordnades i rådhuset.

Svärfadern hade efterlämnat en betydande notsamling som kunde användas både i skolan och i andra sammanhang, och vid gymnasiet hade musiken en given plats. Vid de dagliga sångtimmarna skulle i första hand koraler och mässmusik övas, då djäknarna hade att tjänstgöra varje sön- och helgdag i domkyrkan.Två dagar i veckan skulle två timmar ägnas flerstämmig sång, men under dessa timmar samlades i stället oftast gymnasiets instrumentala kapell, där både blås- och stråkinstrument kunde ingå. Kapellet framträdde främst vid gymnasiets officiella högtider och kunde, som vid minnesfesten över Gustav III 1792 och ”lov- och tacksägelsefesten” vid kronprins Gustafs födelse 1799, förstärkas med amatörer.

Till Piscators stora intressen hörde vidare astronomi, som ingick i matematikundervisningen och kunde bedrivas i gymnasiets observatorium i den ännu bevarade oktogonen på husets tak, och hans brevväxling med kemiprofessorn Torbern Bergman innehåller bl.a. iakttagelser av och teorier kring norrsken. Nämnas kan att Piscator hade Erik Gustaf Geijer som elev från 1795 och var den som examinerade honom i matematik 1799.

Verk

Piscators bevarade musikaliska produktion är tämligen blygsam och består av två sinfonior för orkester, två triosonater och två duetter för violin och violoncell samt några menuetter i olika spelmansböcker. Sinfoniorna, i C-dur och F-dur, som av allt att döma hört till Utile Dulcis repertoar under 1780-talet, blev av någon anledning åter aktuella 1799, när Musikaliska akademiens sekreterare Pehr Frigel föreslog Piscator som ledamot, då denne visat prov ”af snille och kunskaper uti componerad större Musique för Orchestre”; han invaldes också den 15 februari 1800. Båda verken är fyrsatsiga, följer de samtida internationella mönstren och använder utöver stråkar dubbla flöjter och horn. Alla satserna är knappa i formen men särskilt de långsamma satserna och menuetterna äger viss resning. Piscator har haft svårare att balansera yttersatserna med deras snarast additiva uppbyggnad, även om C-dur-sinfonians förstasats kan sägas närma sig sonatformen.

Inte heller kammarmusikverken rymmer mer utförliga satsbilder. Triosonaterna, för två violiner och bas, är tvåsatsiga och består av långsam sats och menuett; de skrevs under Piscators studenttid i Uppsala och speglar tidigare, efterbarocka, ideal. Duetternas tillkomsttid är svårare att bestämma, men de är med sin täta och välavvägda sats troligen från 1700-talets senare år, och då manuskripten är försedda med KMA:s stämpel, kan de ha skänkts dit som tack för Piscators inval. Duetten i C-dur omfattar två satser, långsam–snabb, medan c-moll-duetten består av två långsamma satser och en menuett. Att Piscator var intresserad just av menuetter, framgår också av de nämnda spelmansböckerna, och närheten mellan hans menuettyp och polska är därtill påtaglig.

Lennart Hedwall © 2014

Skrifter av tonsättaren

De Cicerone Mathematico, avhandling pro exercitio, Uppsala, 1759.
Qua in Specimen Generaliter Solvendi Problematis Mathematici, Explicatur Motus
Collidentium Lubricorum Corporum, Non Gravium
, avhandling pro gradu, Uppsala, 1761.
Försök till öfwersättning af danska låfskriften Om Sjöfarten, desz Uprinnelse och werkningar, anonym utgåva (författad av Christian Braunmann Tullin och översatt tills m Johan Christopher Stricker), Stockholm: Peter Hasselberg, 1766.
Verlds Systemet. I anledning af Sidsta Observationerne På Veneris gång genom Solen. Karlstad, 1774.
Wid flere bedröflige tillfällen… Program vid Karlstads gymn. till Olof Bjurbäcks parentation öfver Konung Gustaf III, Karlstad, 1792.

Bibliografi

Dalgren, Lars: "Karlstads Läroverks historia", i: Karlstads Högre allmänna läroverks hävder, Karlstad: Nya Wermlands-Tidningens AB, 1931.
Edestam, Anders: Karlstads stifts herdaminne från medeltiden till våra dagar, vol. 2, Domprosteriet. Älvdals kontrakt. Visnums kontrakt, Karlstad: Stiftshistoriska sällskapet i Karlstad, 1965.
Hammarin, Johan: Carlstad Stifts Herdaminne, vol. 1, Carlstad: Wallencrona, 1846.
Hedwall, Lennart: Den svenska symfonin, Stockholm: Geber, 1983.
−−−: "Herrgårdsmusik i Värmland", konvoluttext till LP-skiva, Fabo SLP 33136, 1990.
−−−: "Herrgårdsmusiken i Värmland och musiklivet i Karlstad 1770−1830", uppsats i musikvetenskap, Göteborgs universitet, 1992.
−−−: "Herrgårdsmusik i Värmland 1770−1830", i: Nordisk musikkforskerkongress 1992, Oslo: Institutt for musikk og teater, 1993, s. 64−69.
−−−: "En öfwersigt af Musiken inom Wermland". Bidrag till belysningen av det sena 1700-talets svenska musikliv, diss. i musikvetenskap, Stockholms universitet, 1995.
−−−: Tonsättaren Erik Gustaf Geijer. En musikalisk biografi, Stockholm: Edition Reimers, 2001.
Mossberg, Karl-Åke: Karlstads gymnasium 1675−1975, Karlstad: Nerman, 1975.
Ronge, Mats: Gymnasium Adolpho-Fredericianum. Karlstads gamla gymnasiebyggnad 1759–1959, i Värmland förr och nu, Karlstad: Värmlands museum, 1959.
Walin, Stig: "Musiken i skolorna under upplysningstidevarvet", i Svensk tidskrift för musikforskning, vol. 19, 1938.
−−−: Beiträge zur Geschichte det schwedischen Sinfonik, diss. i musikvetenskap, Stockholm, 1941.

Källor

Landsarkivet Härnösand, Länsmuseet Västernorrland, Härnösand, Lunds universitetsbibliotek, Uppsala universitetsbibliotek, Musik- och teaterbiblioteket, Kungliga biblioteket Stockholm, Karlstads stadsbibliotek

Verköversikt

Orkesterverk (2 sinfonior), kammarmusik (2 sonater för två violiner och bas, 2 duetter för violin och violoncell).

Samlade verk

Orkesterverk
Sinfonia C-dur.
Sinfonia F-dur. Tr. 1983 i The Symphony in Sweden, vol. 2, The Symphony 1720−1840, red. Bertil van Boer.

Kammarmusik
Sonat Ess-dur för två violiner och bas.
Sonat A-dur för två violiner och bas.
Duett C-dur för violin och violoncell.
Duett c-moll för violin och violoncell.

Två tvåstämmiga menuetter i anonym spelmansbok (KB).
En menuett i Gunnar Perssons från Emterud i Eda notböcker.


Verk av Anders Piscator

Det finns inga verk av tonsättaren registrerade