Wilhelm Peterson-Berger (1867−1942)

Höstsång

opus 18:2

  • Tillkomstår: 1896
  • Verktyp: Röst och piano
  • Textförfattare: Verner von Heidenstam
  • Dedikation: Till Olof Hult
  • Speltid: 4 min
  • Detaljerad speltid: C:a 4 min

Exempel på tryckta utgåvor

Abraham Lundquists musikförlag
Ed. nr. 3010

  • Autografen återfinns: Musik- och teaterbiblioteket

Exempel på inspelningar

Musica Sveciae: MSCD 619
Thomas Lander, sång, Anders Kilström, piano

Beskrivning av verket

Allegro D-dur 3/4, 4/4, 3 takter, Moderato 3/4, 11 takter, Poco Allegretto Dess-dur 3/4, 15 takter, Allegro D-dur 3/4, 4/4, 3 takter, Moderato 3/4, 10 takter, Poco Allegretto ciss-moll 3/4, 19 takter, Allegretto vivo D-dur, 20 takter, Allegretto moderato Dess-dur, 20 takter, D-dur 3/4, 4/4, 3 takter, Moderato D-dur 3/4, 11 takter, Poco Allegretto Dess-dur, 15 takter, Allegro D-dur 3/4, 3/2, 4 takter, totalt 134 takter


Libretto/text

Låt gå, att lifvet gömmer ett uns av skratt, ett pund af gråt; den starke ler med stolthet åt det bittra gift han tömmer. De gamles undanstuckna och glömda lyra stränga vi och spela deras melodi, den stundom glädjedruckna.

Med feberfärg på kinden, som varma efter vin och glam, de röda löfven dansa fram för grå septembervinden. De dansa inför döden likt männen vid Termopyle. Må dansande vi gå som de mot morgondagens öden.

Stån upp till dans som galna! Hell Dionysus, yrans gud, som aldrig flydde dansens ljud, att grubbla och att svalna. När rönnens klasar mogna och vinteräpplet glöder sväldt, då kalla stormens pipor gällt till högtid än hans trogna.

Om stormen plötsligt vänder vårt bord och allt, som bordet bär, låt oss som hålla stormen kär stå upp och klappa händer. Som formade i drifvet och blårödt guld stå land och stad. Jag vill bland höstens döda blad bedårad prisa livet.