Ludvig Norman (1831−1885)

Fünf [5] Tonbilder im Zusammenhange

opus 6

1. Allegro ma non troppo
2. Andantino quasi allegretto — Poco più moto — Tempo I
3. Vivace — Un poco più lento
4. Andante cantabile
5. Allegro molto

  • Tillkomstår: 1851
  • Verktyp: Violin och piano
  • Dedikation: 5 Tonbilder im Zusammenhange für Pianoforte und Violine componirt und seinem Freunde Ruppert Becker zugeeignet.
  • Speltid: 16 min
  • Detaljerad speltid: 16' (Meng - Piksa)

Exempel på tryckta utgåvor

Leipzig, Fr. Kistner (2017), utg. 1854

Notmaterial/stämmor återfinns

Statens musik- och teaterbibliotek

  • Autografen återfinns: Musik- och teaterbiblioteket

Exempel på inspelningar

Sveriges Radio, prod.nr. 2670-95/1520
Tobias Ringborg, violin, Anders Kilström, piano

[Eget skivbolag]
"Haiou Meng A Musical Journey - From Nanchang To Stockholm"
Haiou Meng, violin, Inara Piksa, piano
Inspelat 2013

Litteraturhänvisning

Bagge, Julius: Förteckning öfver Ludvig Normans tonverk, upprättad af Julius Bagge, s 4 (Stockholm, 1886)
Sanner, Lars-Erik: Ludvig Norman. Studier kring en svensk 1800-talsmusiker med särskild hänsyn till hans konsertverksamhet och ungdomskompositioner, s. 168-170 (Licentiatavhandling i ämnet Musikforskning, Uppsala 1955)

Beskrivning av verket

1. Allegro ma non troppo e-moll 6/8, 33 takter, E-dur /:8 takter:/:16 takter:/,16 takter, e-moll, 32 takter
2. Andantino quasi allegretto E-dur 4/4 (C), /:8 takter:/:16 takter:/, 1 takt, poco più moto, a-moll, /:8 takter:/:10 takter:/, 12 takter, Tempo I E-dur, 28 takter
3. Vivace C-dur 3/4, /:8 takter:/, 18 takter, /:8 takter:/, 12 takter:/, 29 takter, un poco più lento, 31 takter
4. Andante cantabile a-moll 2/4, 89 takter
5. Allegro molto E-dur alla breve, 168 takter


Verkkommentar

Violinisten Ruppert Becker (1830-1904) var son till en av Roberts Schumanns gamla vänner, Ernst Adolph Becker. 1852 kom Ruppert Becker till Düsseldorf för att efterträda Wasiliewski som konsertmästare. Han blev sedan Schumanns förtrogne och kom ofta till dennes hem för att spela igenom Schumanns verk för violin och piano. Han har i sin dagbok (1853) även återgivit Schumanns berättelser om hörselhallucinationer, som ibland kunde utgöra hela kompositioner. /Klas Gagge