Albert Löfgren (1872−1930)

Gustaf Albert Löfgren (f. Andersson Gren) föddes 21 september 1872 i Hasslösa, Västergötland, och dog i närliggande Eggby 4 januari 1930. Han var musiker, dirigent, tonsättare och arrangör. På klarinett var den mångsidige instrumentalisten Löfgren en av sin tids mest framstående solister. Han skolades inom militärmusiken, medan kompositionerna utgick från folkmusiken. Rapsodierna Slåttergille, Svensk fantasi och Forna dar fick ett brett erkännande i samtiden.

Uppväxt, utbildning och tidig karriär

Albert Löfgren var den yngste av tre musikaliska bröder. Carl Emil och Johan August hette storebröderna. De var söner till torparen Lars Peter Andersson Gren och Anna Christina Jansdotter. Hemmet var fattigt, men föräldrarna hade både musikintresse och fallenhet som fördes vidare till sönerna. Fadern spelade psalmodikon och förmedlade de första musikaliska intrycken till dem. Bröderna mottog också intryck från västgötsk folkmusik, närmare bestämt den i Valle härad. Den militära banan erbjöd en möjlighet till förkovring och en professionell karriär som musiker, och i det militära kom de tre bröderna hamna.

Den första utbildningen fick pojkarna av en pensionerad fanjunkare i Skärf. De tvingades låna pengar av grannar för att finansiera undervisningen. Siktet var inställt på att de skulle bli musiker på Axevalla hed, militär övningsplats för Kgl. Skaraborgs regemente och Västgöta regemente. De tre bröderna − femton, tretton och tio år gamla − infann sig år 1882 hos inskrivningsfanjunkaren på Västgöta regemente och antogs, men fick vid antagningen nya efternamn för att de inte skulle förväxlas. Johan August fick namnet Gréhn, Carl Emil fick heta Lundgren och den tredje, Gustaf Albert, fick namnet Löfgren. Alla tre gjorde karriärer som framstående musiker. Albert blev 24 februari 1883 antagen som trumslagare vid regementet. Brodern Carl, en framstående klarinettist, introducerade för Albert klarinetten, som senare blev huvudinstrumentet. Albert Löfgren befordrades till korpral 19 juli 1890 och sergeant 26 januari 1892.

Genomsnittligt kompetenta militärmusiker fick försörja sig på annat än musiken under vinterhalvåret, men Löfgren var − liksom bröderna − både skicklig och ambitiös och blev musiker på heltid. År 1892 blev han som violinist tillsammans med Carl (på klarinett) och August (på kontrabas) medlem i Hjalmar Meissners orkester i Stockholm. Löfgren stannade hos Meissner till 1895. I januari 1893 blev han elev på Musikkonservatoriet i Stockholm och fick där den framstående klarinettisten Johan Kjellberg som lärare. Samma år gifte han sig med Jenny Kristina Andersson, född i Varnhem den 12 augusti 1870. År 1896 kunde Albert Löfgren avlägga militär musikdirektörsexamen vid konservatoriet, med goda betyg och vitsord. Parallellt med utbildningen under 1890-talet tjänstgjorde han vid Västgöta regemente som fältmusikant, sergeant och fanjunkare.

Musiker i det militära och civila

Som professionell musiker kom Albert Löfgren att alltmer arbeta i det civila musiklivet, även om han parallellt fortsatte med militärmusiken. År 1902 blev han soloklarinettist i Stockholms Konsertförening som leddes av Tor Aulin − Aulin anlitade honom också för samarbeten med Aulinska kvartetten. Löfgren arbetade som musikanförare och därefter musikdirektör vid Älvsborgs regemente i Borås åren 1904−09 med uppdrag att höja den musikaliska kvaliteten. Han engagerades som soloklarinettist i Göteborgs Konsertförening åren 1909−25 och var samtidigt musikstyckjunkare och musikanförare vid Göta artilleriregemente 1909−26. Musikeraktiviteterna kombinerade han med pedagogisk verksamhet, nämligen som lärare vid Göteborgs orkesterskola 1915−25. Hans militära meriter belönades med graderna löjtnant (1920) och kapten (1922).

Tonsättaren

Tonsättaren Albert Löfgrens naturliga verksamhetsfält var militärmusiken. Men han komponerade musik för olika besättningar: salongsorkester, dragspel, piano, violin och större orkestrar. Löfgren var även arrangör av i huvudsak folkmusik, ett intresse som också kunde innebära att han upptecknade sitt arbetsmaterial (folkmusikarvet fördes vidare av sonen Nils Löfgren, riksspelman på fiol). Under uppväxten hade Albert Löfgren fått många intryck av den västgötska folkmusiken, vilken han återvände till i både kompositioner och arrangemang. Liksom för den jämnårige kollega Hugo Alfvén var Löfgrens förankring i svensk folkmusikalisk melodik grunden till ett originellt skapande − skimrande uttryckt i Slåttergille (1927), som med påtaglig hantverksskicklighet och fantasi ger uttryck för svenska sommarstämningar. Löfgrens originalitet som tonsättare finns i korsvägen mellan folkmusikalisk melodik och militärmusikens blåsinstrumenttradition.

Under Albert Löfgrens levnad blev ett flertal verk − som Älfsborgslåtar och Fantasi öfver västgötalåtar − publicerade, inspelade och utgivna på olika bolag, några av dem flera gånger. De har fortsatt att vara populära, särskilt i militära sammanhang. De har spelats in av ett flertal militärorkestrar, men också publicerats i nya bearbetningar av olika arrangörer, därtill använts i film. För sina omfattande musikaliska insatser tilldelades Albert Löfgren utmärkelsen Litteris et artibus 1925.

Toivo Burlin © 2016

Bibliografi

Bondestam, Torgny: En bok om I15: Kungl Älvsborgs regemente 1624-1974, Borås: I15, 1974, s. 262−266.
Gustafsson, Ille:
”Löfgren, Albert”, i: Sohlmans musiklexikon, vol. 4, Stockholm: Sohlman, 1977, s. 401.
Rudén, Jan Olof: ”Hugo Alfvén och Albert Lövgren”, Alfvéniana, nr 1−2 2007.
Schiller, Harald & Broman, Sten: ”Folkton från Västergötland”, Sydsvenska Dagbladet Snällposten, 20 oktober 1955.
Strand, Sigfrid: ”G. Albert Löfgren”, i: Svenskt biografiskt lexikon, vol. 24, Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon, 1982-84, s. 501.

Källor

Musik- och teaterbiblioteket.

Verköversikt

Orkestermusik (Slåttergille, Svensk fantasi, Forna dar, Fantasi öfver Vestgöta-låtar m.fl.), pianoverk (flertalet folkmusikarrangemang).

Samlade verk

Orkester
Älfsborgslåtar, visor och danser upptecknade och arrangerade för orkester, 23 november 1908.
Gångtrall (arr. för blåsorkester och orgel).
Från forna dar, 1924.
Slåttergille, Svenskt Allmogestycke, för 2 flöjter, 2 klarinetter i A, basklarinett i A, saxofon tenor i C o Waldthorn i F, 1927.
Svenska nationalmelodier, för salongsorkester, 1925.
Tre danslåtar från Södra Kinds härad.
Fantasi över två svenska folkmelodier.
Västgötarapsodi.
Svit nr 2 på svenska motiv.
Svensk fantasi.
Fantasi öfver Vestgöta-låtar, upptecknade och arrangerade för militärkår av Albert Löfgren.

Piano
Tva danselåtar ifrå’ Väschöttaböjda.
Spelemanshambo o Annersa-Lisa-polka på Axevalla he’, 1902.
Gångtrall, svenskt allmogestycke, 1904.
Beväringsdans från Axevalla he', 1902 [även i Dansalbum för ungdom, för violin och piano, 1905. Danser och låtar för violin, i Abr. Lundquists orkester-bibliotek, 27, 1905]  
Älfsborgslåtar, visor och danser upptecknade från Knallebygden och arrangerade för piano av Albert Löfgren. 1. Visa, 2. Gammal allmogevals från Gäsene härad, 3a. Gammal trall från Marks härad, 3b. Gammal trall från Fristadstrakten, 4. Visa från Västergötland, 5. Knallen och vittran, 6. Gammal soldat-trall från Älfsborgs regemente, 7a. Slängpolska, 7b. Speleman i Vänga, 8. Gammal Västgötavisa.
En västgötalåt, 1907.

Violin och piano
Gångtrall, svenskt allmogestycke, 1904.

Uppteckningar och arrangemang
Slädföre, 1901.
Spelmansvisor och danser, 1912.
Från när och fjärran, populärsvit.
Danslåtar från Vestergötland.  
Gånglåt.
Yrhättan.
Flickan hon går i dansen, schottisch.
Schottisch.
Luk op! Till bröder Sångare i S.H.T.
Fiskarvals från Bohuslän (David Hellström, arr. A. Löfgren).
Soldatvisa.
Knallevisa.
Gammal allmogevals från Gäsene härad.
Gammal trall från Marks härad.
Gånglåt.
Knallen och vittran (trad. från Västergötland).
Gammal soldattrall från Älfsborgs regemente (trad. från Västergötland).
Slängpolska från Valle härad (trad. från Västergötland).
Jag gick mig ut att fria en dag jag var så fin.
Friarvisa från Sjuhäradsbygden (trad. från Västergötland).
Gammal svensk kadrilj (trad.).
Gånglåt från Hälsingland (trad.).
Beväringstrall från Axvall (trad.).
Slängpolska från Valle härad D-dur (trad.).
Slängpolska från Valle härad F-dur (trad.).
Polska från S. Kind d-moll (trad.).
Frista'-trallen (trad.).
Knallbygdelåt.
Konsertmazurka.
Karl-Johan.
Bellmansmelodier.
Dragspels-album, 2, o Nya messings-sextetter 25.

Militärmusik
Karl Johan Lilliehöök, marsch.
Överste Hamilton, marsch.
Jägaremarsch.
Överste Sjöquist, marsch.


Verk av Albert Löfgren

Detta är ej en komplett verkförteckning. Nedanstående verk är de som hittills inventerats.

Antal verk: 1