Albert Lindström (1853−1935)

Albert Esaias Lindström föddes 24 april 1853 i Stockholm och dog 12 januari 1935 i samma stad. Han var organist i Blasieholmskyrkan i Stockholm 1871−91 och i S:t Jacobs kyrka där 1891−1926 och gjorde en viktig insats som arrangör och utgivare av sångböcker för flera kristna samfund. Hans produktion som tonsättare är sparsam och ägnades helt åt kyrkomusik (orgelverk, kör- och solosånger). Albert Lindström invaldes i Kungl. Musikaliska akademien 1919.

Liv

Bakgrund och studier

Albert Lindström föddes i Klara församling i Stockholm som son till en handelsman. Hemmet präglades av lågkyrklig fromhet och fadern, Gustaf Adolf Lindström, tjänstgjorde vid sidan av sitt arbete även som organist i Betlehemskyrkan, som tillhörde Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. Albert Lindström blev moderlös vid fem års ålder. Som 16-åring antogs han som elev vid Kungl. Musikkonservatoriet, där han hade Gustaf Mankell som lärare i orgel. Genom Mankells undervisning fick han del av de speltekniska och interpretatoriska ideal som företräddes av den franska orgelskolan, och Lindström blev också en tidig företrädare i Sverige för den franska ”symfoniska” orgelmusiken, med namn som Charles-Marie Widor och Alexandre Guilmant.

Verksamheten som organist

1871 tillträdde Albert Lindström sin första organisttjänst, i Blasieholmskyrkan. Efter organistexamen året därpå fortsatte han med privata studier för landets ledande orgelvirtuos Wilhelm Heintze, troligen dock inte förrän under 1880-talet, då Heintze efterträtt Mankell som organist i S:t Jacobs kyrka. Han studerade också solosång för bl.a. Fritz Arlberg och professorn vid Musikkonservatoriet Julius Günther och avlade kyrkosångarexamen 1889 (den relativt sena tidpunkten förklaras av att denna examen inrättades först 1881 och alltså inte fanns under Lindströms studietid vid konservatoriet).

1891 valdes Albert Lindström till organist i S:t Jacobs kyrka, detta efter en komplicerad procedur, där han sattes upp på förslag först efter att ha överklagat det ursprungliga förslaget, och då som tredje och sista namn. I själva valet segrade han med knapp marginal över Aron Bergenson (känd främst för sin harmonilära). Som organist i denna centralt belägna Stockholmskyrka kom Lindström att förvalta den tradition av kontinentalt influerat orgelspel på högsta nivå som grundlagts av hans båda lärare och företrädare Mankell och Heintze.

Lindström konserterade flitigt som organist, både i hemstaden och i andra delar av Sverige. På hans repertoar stod bland annat orgelsymfonier av Charles-Marie Widor. Lindström ansågs som en av landets främsta orgelvirtuoser, även om han så småningom kom att hamna i skuggan av den yngre kollegan Gustaf Hägg. Han anlitades också flitigt som konsult och kontrollant vid orgelbyggnadsprojekt. Bland hans orgelelever märks främst Otto Olsson, sedermera professor i orgel vid Musikkonservatoriet; det var Lindström som uruppförde Olssons första orgelsymfoni 1905. Han var även verksam som körledare, bland annat för manskören Stockholms allmänna sångförening 1891−97 och för sällskapet W6 kör 1891−1901.

Engagemang för kyrkosången

En viktig sida av Lindströms musikaliska verksamhet var hans engagemang för den andliga sången. Han var redaktör för ett flertal sångböcker och svarade även för den musikaliska delen av en mycket påkostad upplaga av Johann Christian Friedrich Hæffners koralbok till 1819 års svenska psalmbok, inklusive musik till mässan, kompletterad med ett stort antal nyare sånger, bland annat med ursprung i herrnhutisk tradition, samt rytmiserade varianter av några av koralbokens melodier. Genom detta ”bihang” kunde Lindström förena troheten mot arvet från Hæffner med öppenhet för andra traditioner, i synnerhet från olika väckelserörelser. Om Lindströms anseende som arrangör och redaktör för kyrkliga och frikyrkliga sångböcker vittnar följande rader ur förordet till 1904 års upplaga av musikutgåvan till Svenska Baptistsamfundets sångbok Psalmisten:

[D]et slutliga redigeringsarbetet [uppdrogs] åt den ofta anlitade kompositören och framstående organisten vid St. Jakobs kyrka i Stockholm, direktör Albert Lindström. Som bekant har han redigerat flere större och mindre sångsamlingar, däribland (äldre upplagan af) Psalmisten, Sionstoner och Nya Pilgrimssånger. Den erfarenhet som kommit honom till del genom arbetet med dessa böcker och omdömet om desamma, har naturligtvis ökat möjligheten att i denna bok åstadkomma något, som helt visst skall möta alla billiga kraf på en god sångbok.

Albert Lindström var även verksam inom affärslivet; 1905 blev han VD för Gustaf Pettersson & Co. AB, en firma som bedrev handel med pianon och orgelharmonier. Hans pedagogiska ådra kom till uttryck i en kortfattad skola för orgelharmonium, som utkom i tolv upplagor under hans livstid.

Albert Lindström erhöll Litteris et artibus 1906 och blev ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1919. Han avgick från organisttjänsten 1926 och lämnade verksamheten i Gustaf Pettersson AB året därpå.

Verk

Albert Lindströms verksamhet som tonsättare var begränsad i omfattning och inriktning och omfattar, förutom en Högtidsmarsch för orgel, enbart kyrklig körmusik och andliga sånger, i synnerhet det sistnämnda. Med undantag för manskörsånger är gränsen mellan församlingssånger och körsånger svår att dra, eftersom Lindström, i traditionen från Hæffner, komponerade sina sånger i strikt fyrstämmig körsats.

Hans mest kända komposition är kyrkovisan ”Jag kan icke räkna dem alla”, med text av Lina Sandell-Berg, som komponerades 1889 för första upplagan av Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens sångbok Sionstoner och därefter upptagits i en lång rad kyrkliga och frikyrkliga sångböcker, däribland Den svenska psalmboken 1937 och 1986. I den svensk-amerikanska samlingen Hemlandssånger (1 uppl. 1892) är han representerad med ett stort antal sånger. Några av hans melodier (inklusive ”Jag kan icke räkna dem alla”) finns även i engelskspråkiga amerikanska psalmböcker. Flera av Lindströms andliga sånger ansluter sig stilistiskt till väckelsetidens melodier, med varierad rytmik och frekventa punkteringar, men här finns också kompositioner i en mer allmänt tidstypisk stil och åtminstone ett exempel på en koralmelodi i Hæffnerstil, med utjämnad rytm i halvnoter.

En betydligt mer omfattande insats gjorde Albert Lindström som arrangör av andras melodier, bland annat satte han Oscar Ahnfeldts andliga sånger för blandad kör och gjorde ackompanjemangssättningar (normalt i form av fyrstämmiga körsatser) till en lång rad psalmer och andliga sånger, i egenskap av redaktör för musikutgåvor av psalm- och sångböcker för olika samfund, däribland Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (Sionstoner) och Svenska baptistsamfundet (Psalmisten). Hans körarrangemang till Adolphe Adams ”Julsång” (ursprungligen för manskör; arr. för blandad kör i Musik till Sionstoner) framförs ofta än i dag.

Albert Lindström arrangerade också flitigt för orgelharmonium och orgel. Ett på sin tid ofta spelat arrangemang av hans hand var Sorgmarsch vid Carl XV:s begravning, komponerad av hovkapellmästaren Conrad Nordqvist.

Sverker Jullander © 2016

Skrifter av tonsättaren

Praktisk orgelharmoniumskola för nybörjare, Stockholm: Palmquist, 1887 (12 uppl. 1930).

Bibliografi

Edholm, Dag: S:ta Cecilias tjänare − om kyrkomusikens utövare i Stockholm under fem århundraden, Stockholm: Edvard Vincents orgelstiftelse, 2002.
Hagdahl, Kia, Malmros, Bernt, Åberg, Mats och Kjellberg, Erik: S:t Jacobs kyrka i musikhistorien 1993–1643: 350 år i backspegeln, Uppsala: Uppsala universitet, Institutionen för musikvetenskap, 1993.
Lundberg, Mattias, ”Albert Lindströms koralbok”, i: Musik- och teaterbloggen 2012-10-31, http://statensmusikverk.se/musikochteaterbloggen/2012/10/31/manadens-raritet-albert-lindstroms-koralbok/ (besökt 2014-01-21).
Percy, Gösta, ”Lindström, Albert”, i: Sohlmans musiklexikon, vol. 4, Stockholm: Sohlman, 1952.
Waldenby, Michael: Människor, myter och musik: Senromantikens inflytande på kyrkomusikens utveckling i Stockholm under 1900-talet, Stockholm: Verbum, 2002.
Wallin, Nils, ”Lindström, Albert”, i: Svenska män och kvinnor, vol. 5, Stockholm: Bonnier, 1949.

Källor

Scenkonstmuseet Stockholm, Musik- och teaterbiblioteket Stockholm, Stockholms stadsarkiv, Uppsala universitetsbibliotek.

Verköversikt

Orgelmusik (Högtidsmarsch), arrangemang för orgel och orgelharmonium (Sorgmarsch vid Carl XV:s begravning m.m.), andliga sånger och psalmer (Jag kan icke räkna dem alla m.m.), körmusik, arrangemang för manskör och blandad kör (Andliga sånger av Ahnfelt).

Samlade verk

Verkförteckningen inte fullständig

Orgel
Högtidsmarsch, Stockholm: Elkan & Schildknecht, u.å. [1886].

Orgel- och harmoniumarrangemang
Orgelalbum, häfte 1, Stockholm: Abraham Hirsch, u.å.
Melodi-album för orgelharmonium. 50 folkvisor, folksånger, hymner, koraler m. m., Stockholm: Abraham Lundqvist, u.å. [1890].
Vid orgelharmoniet. 50 utvalda hymner… [1898].
Sorgmarsch utförd vid H.M. Konung Carl XV:s begrafning, komponerad af Conrad Nordqvist, Stockholm: Abraham Lundqvist, u.å.
Chopins Sorgen [Sorgmarsch].
Oscar II:s sorgmarsch, af Conrad Nordqvist. (Stockholm: Wibergska musikförlaget, u.å.)

Sånger
Publicerade bl.a. i Psalmisten, Sionstoner (ST), 1889, och Hemlandssånger, 1892, m.fl. sångsamlingar.
Ditt ord, o Jesu, skall bestå
Djupt sjunker året (ST 401)
Du har ju lofvat, Herre
En korsfäst konung höfves (ST 252)
För hedningarnas skara (ST 294a)
Gud, som all vishets källa är (annan melodi i ST)
Hvart du går, o, låt mig följa (ST 221)
I årets första morgonstund
Jag har en krona att förlora (ST 237)
Jag kan icke räkna dem alla (ST 8)
Jag ser Guds spår
Jesus, Jesus, gör mig stilla
Mig kläd i helig prydnad
Min ljufva tröst
Staden därofvan är härlig (ST 357)
Statt upp, min själ (ST 170)
Syndernas förlåtelse (ST 162)
Tack och pris ske Herren (ST 429)

Kör
Ack det finnes ett land, i: Repertoar, S.B.S. häfte 2, Eskilstuna: Sångens förlag, u.å.

Arrangemang för kör
Jordens klagan, arr. av svensk folkmelodi, Stockholm: Centraltryckeriet, 1882.
Julsång av Adolphe Adam, arr. för solo och manskör, Stockholm: Elkan & Schildknecht, u.å. /Dito, arr. för solo och blandad kör

Arrangemang i utgåvor av sångsamlingar och koralböcker
Andliga sånger, dels komponerade, dels samlade och utgivna av Oscar Ahnfelt; arrangerade och harmoniserade för sopran, alt, tenor och bas av Albert Lindström, Stockholm: Fosterlands-Stiftelsens Förlags-Expedition, 1885, 4. uppl. 1919.
Melodier till Barnens sångbok. Äldre och nyare utvalda sånger, samlade och utgifna af söndagsskollärare i Stockholm. Arrangerade dels för två eller tre barnröster och ackompanjemang och dels för sopran, alt, tenor och bas, jemte några fyrstämmiga för manskör, Stockholm: Palm & Stadling, 1881.
Melodier till Nya Pilgrimssånger i notskrift, Stockholm, 1891.
Sionstoner: Sångbok för den kristliga andakten, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, 1889.
Musik till Psalmisten, dels arr. harmoniserade och komp. för S.A.T.B. av Albert Lindström, Stockholm: Palm & Stadling, 1883 [1881?].
Musik till Psalmisten: Sånger till enskilt och offentligt begagnande, arrangerade för sopran, alt, tenor och bas, Stockholm: B.-M:s bokförlag, 1904, 3. uppl. 1922.
Musik till Tempelklockan, sånger för nykterhetsmöten, fester och andra högtidliga tillfällen, utg. af J. Th. Jacobsson, 1885.
Samtliga Goodtemplar-logers sångbok, 1884.
Svenska Psalmboken, jemte de av J. C. F. Hæffner utgifne koralerna till alla den svenska kyrkans psalmer samt messan, transponerade i en efter det allmännaste röstomfånget lämpad tonhöjd för sång, äfven i stämmor, och orgel eller piano, 1892, 2. uppl. 1899.
Tio sånger för mansröster, Stockholm: Palmquist, 1891.
Urval af Andeliga sånger, dels komponerade, dels samlade och utgivna av Oscar Ahnfelt; arrangerade i qvartett för mansröster, Stockholm, 1879.


Verk av Albert Lindström

Det finns inga verk av tonsättaren registrerade