Sven Körling (1879−1948)

Sven Holger Körling föddes 27 januari 1879 i S:t Maria församling, Ystad, och avled 8 oktober 1948 i Örgryte församling, Göteborg. Han studerade vid Musikkonservatoriet i Stockholm och avlade organist-, kyrkosångar- och musiklärarexamen 1901. Därefter var han verksam i Göteborg som musiklärare, organist och körledare. Som tonsättare är hans mest bekant för sina barnvisor. Han var son till tonsättaren August Körling och bror till tonsättaren Felix Körling.

Liv

Bakgrund och bana

Sven Körling tillhörde en musikersläkt. Han föddes den 27 januari 1879 i Ystad som son till August Körling (1842−1919), musiklärare, organist och tonsättare. Även den äldre brodern Felix var musiker, verksam i Halmstad. 1907 ingick Sven Körling äktenskap med Anna Elisabet Lindholm från Falun.

Han växte upp i Ystad. Efter läroverksstudier bedrev han studier vid Musikkonservatoriet i Stockholm, där han avlade organist-, kyrkosångar- och musiklärarexamen 1901. Från 1905 var han verksam först som kantor och senare, 1917–48, även organist vid Kristine svenska och tyska församling i Göteborg. Åren 1907–46 var han samtidigt musiklärare vid olika skolor i Göteborg, längst vid Göteborgs gymnasium för flickor och Göteborgs högre realläroverk.

Körledare och utgivare av sångböcker

Sven Körling var även en flitig och uppskattad körledare, bland annat som förste förbundsdirigent för Västergötlands sångarförbund och för Göteborgs och Bohusläns sångarförbund. Han anlitades också som ackompanjatör. Åren 1903, 1912 och 1915 företog han studieresor till Tyskland.

Därtill var Sven Körling verksam som författare till och utgivare av sång- och läroböcker. Tillsammans med Birger Anrep-Nordin publicerade han Dikt och ton, en sångbok för realskolor och kommunala mellanskolor, 1934. Den kom i nya upplagor ända fram till 1955 och har därmed varit en grundläggande lärobok i musik för flera generationer skolbarn. Han gav också ut samlingar med egna barnvisor. I serien ”De små läroböckerna” skrev han En saga om sången (1935, 2:a uppl. 1939), en pedagogisk berättelse med invävda moment för att lära taktarter, skala och notläsning, till illustrationer av Saga Walli.

Sven Körling avled i Göteborg den 8 oktober 1948.

Verk

Sven Körlings verkförteckning är inte särskilt omfattande och består uteslutande av vokal musik. Hans sånger för en röst och piano samt för manskör skrevs alla mellan åren 1910 och 1920. Hans senare produktion består av barnvisor.

Många av hans sånger för en röst och piano har en enkel, lyrisk ton, till exempel hans Sju blomvisor, medan andra sånger med mer genomarbetad pianostämma har nationalromantisk karaktär. Till manskörssångerna har Körling ofta använt sig av högstämt fosterländska texter, bland andra K.G. Ossiannilssons, vilka också satt sin prägel på tonsättningarna. Ett exempel på det senare är sången ”De svenske”, som Körling framförde med sin kör vid sångarfesten i samband med Olympiska spelen i Stockholm 1912. Denna sång har också fått låna sitt namn till det sångsällskap som bildades 1923 och som gjorde omfattande turnéer i USA på 1920- och 1930-talen och som än idag finns kvar.

Den pedagogiska tanken sätter sin prägel på Körlings barnvisesamlingar. Hans fyrtio barnvisor till Anna Maria Roos texter är publicerade med de elementärt enkla visorna först och sedan ökande i svårighetsgrad. Samlingarna har också pedagogiska kommentarer till vägledning för den som sjunger med barnen. I motsats till brodern Felix Körlings barnvisor har Sven Körling inte skrivit egna texter till barnvisorna, utan enbart tonsatt kända texter för barn, främst av Anna Maria Roos. I samlingarna finns flera välkända och allmänt sjungna visor som ”Pilleman”, ”Positivvisa” och ”Pelle Sjöskum”; den senare ingår i Dikt och ton.

Märta Ramsten © 2016

Skrifter av tonsättaren

Dikt och ton. Sångsamling för realskolor, kommunala mellanskolor och därmed jämförliga skolor (tills. med B. Anrep-Nordin), Stockholm: Bonnier, 1934. [Utgavs i ytterligare fyra upplagor 1937, 1944 och 1951. Sista omtryck 1955.]
En saga om sången, ill: Saga Walli, Arlöv: Skriv- och ritboksaktiebolaget, 1935 [2. uppl. 1939].
Arbetsuppgifter för sångundervisningen jämte notpapper i lösa blad, (tills. med L.G. Sjöholm), Arlöv: Skriv- och ritboksaktiebolaget, 1937 [nya uppl. 1957 och 1964].

Bibliografi

Hedwall, Lennart: ”Sven Körling”, i: Svenskt biografiskt lexikon, vol. 22, Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon, 1977−79.
Koch, Christina: ”Sjung med oss, pappa!: om Felix Körling och Körlingska notsamlingen på Kungliga biblioteket”, i: Årsbok för Riksarkivet och landsarkiven, Stockholm: Riksarkivet, 2011, s. 196−211.

Källor

Kungliga biblioteket, Musik- och teaterbiblioteket, Svenska barnboksinstitutet, Svenskt visarkiv.

Verköversikt

Sånger för en röst och piano, sånger för manskvartett samt barnvisor.

Samlade verk

Röst och piano
Tre sånger, Sthlm 1911: 1. Jag vill fylla ditt öra med sång (K.G. Ossiannilsson), 2. Om våren (K.G. Ossiannilsson), 3. Hymn till morgonstjärnan (Sigurd Agrell).
Tre dikter af Anders Österling, före en röst och piano, Lund 1913: 1. Ack, alltid lära åren. 2. Gammal sorg. 3. Solvisa.
Sju blomvisor för ungdom (Sigurd Dahllöf), Sthlm 1913: 1. Maj. 2. Smultronblom. 3. Vitkål. 4. Nyponblom. 5. Kattfot och maskros. 6. Prästkragen. 7. Blåklockan.
Landstormssång (K.G. Ossiannilsson), Sthlm 1914.
Sånger och visor, Sthlm 1915: Koral (Hjalmar Procopé), 2. Vinden och bäcken (Bernhard Risberg), 3. Musik (Vilhelm Ekelund), 4. Valborgsmässvisa (Bernhard Risberg).
Låt henne gråta ut! (A.T. Gellerstedt). MS (1901) i Musik- och teaterbiblioteket.

Manskör
De svenske (K.G. Ossiannilsson), 1909. Även arr. för sång och piano (u.å.). På den senare utgåvan anges, ”Med stormande bifall sjungen af Västergötlands Sångarförbund vid Allmänna Svenska Sångarfesten under Olympiska Spelen i Stockholm 1912”.
Beati (L. Ribbing), 1911.
Nu faller natt (L. Ribbing), 1911.
Fäderna (K.G. Ossiannilsson), 1912.
Vårens dag (K.G. Ossiannilsson), 1913.
En visa (”Det klingar ur hasslarnas snår”, Vilhelm Ekelund), 1913.
Vore jag ett litet barn (Verner v. Heidenstam), 1918.

Barnvisor
En liten visbok för den första sångundervisningen i skolan. 40 barnvisor tonsatta till text av Anna M. Roos, Sthlm 1920. Även utgiven som Fyrtio barnvisor för sång och piano i enkel sättning för nybörjare. Text: Anna Maria Roos (Sthlm 1921).
Traskvisa och andra småsånger för barn (L.G. Sjöholm), Sthlm 1932: 1. Traskvisa. 2. Och hör du lille Lasse. 3. Sol och skugga. 4. Vaggvisa. 5. Pojken och kråkan. 6. Solen och lärkan. 7. Pilleman. 8. Pelle bjuder på resa. 9. En lat skata. 10. Gäspus, Nickus och Jon Blund. 11. Julens sång. 12. Tre flickor – tre fåglar. 13. En solig vårdag. 14. Skolvisa.
Ytterligare några barnvisor i skolsångböcker, bl.a. Dikt och ton samt Skolradions sånger 1942 och 1946.