Jacob Axel Josephson (1818-1880)

Skriv ut

Jacob Axel Josephson, född i Stockholm 27 mars 1818, död i Uppsala 29 mars 1880, var tonsättare och dirigent. Director musices vid Uppsala universitet 1849−80, dirigent för Allmänna sången 1850−52, dirigent för Orphei Drängar 1854−80 och domkyrkoorganist i Uppsala 1864−80. Josephson grundade Uppsala domkyrkokör 1867 och ledde Harmoniska sällskapet i Stockholm 1847−49. Han komponerade främst sånger men även vokalverk av större format och en symfoni. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1857.

Liv

Barndom och studieår

Jacob Axel Josephson var son till grosshandlaren och amatörmusikern Salomon Josephson och hans hustru Beata, bosatta i Stockholm. Fadern, som var amatörviolinist, sägs ha varit mer musikaliskt än ekonomiskt framgångsrik. Släkten Josephson är känd för sina bidrag till svensk kultur: brodern Ludvig blev teaterdirektör i Stockholm, systern Vilhelmina en framstående pianist och tillika Jacobs första pianolärare, och brorsonen Ernst skulle bli en av 1800-talets mest betydande svenska målare.

Efter skolgången i Stockholm, där hans musikbegåvning blev uppmärksammad, började Jacob Josephson 1835 bedriva studier vid Uppsala universitet, som han varvade med olika informatorstjänster. Med sin både musikaliska och litterära begåvning kom han snart in i de kulturella kretsarna kring Malla Silverstolpe, landshövdingfamiljen von Kræmer och Erik Gustaf Geijer. En av hans bästa vänner bland uppsalastudenterna var Gunnar Wennerberg.

Josephsons pianospel och de sånger han nu började komponera blev väl mottagna i denna miljö, och ett första häfte med hans sånger, tillägnat Jenny Lind, publicerades 1841. Samma år övergick Jacob från sin nedärvda judiska tro till den kristendom som han hade blivit en varm anhängare av, lät döpa sig och tog Axel som sitt andra namn. Han hade redan tidigare varit aktiv i kyrkomusikaliska sammanhang, och verksamhet inom det fältet skulle uppta en stor del av hans kommande musikerliv. 1842 disputerade Josephson för magisterexamen på en kort avhandling om den samtida musiken, där han kritiserade den moderna, operadominerade musikens brist på konstnärlig halt och menade att Felix Mendelssohns balanserade romantik representerade ”den nya dagens morgonrodnad”.

Vid 1840-talets början delade Josephson sin tid mellan musikundervisning, både privat och vid Katedralskolan i Uppsala, och konsertframträdanden på olika orter. Genom ekonomiskt stöd från vännerna Jenny Lind och Julius Günther och andra fick han den möjlighet att resa utomlands som han länge sökt. En treårig utlandsresa startade sommaren 1844. Den ledde först till Dresden, där Josephson studerade orgel för Johann Gottlob Schneider och musikteori för Julius Otto, därefter till Leipzig, som blev den huvudsakliga uppehållsorten under de tre åren, även om vintern 1845–46 tillbringades i Rom. Josephsons viktigaste kontakter i Leipzig var Moritz Hauptmann och Niels W. Gade, men bland dem han lärde känna fanns också Mendelssohn, Robert Schumann, Louis Spohr och Giacomo Meyerbeer.

Etablering i Uppsala

Efter sin hemkomst bodde Josephson i Stockholm, där han ledde Harmoniska sällskapet. År 1849 blev två stora verk av honom uppförda i huvudstaden: Islossningen för soli, manskör och orkester, och hans symfoni i Ess-dur.

Samma år blev tjänsten som director musices vid Uppsala universitet ledig. Han sökte och fick den i konkurrens med bland andra Franz Berwald. Denna post innehade Josephson till sin död. Den passade honom och innebar ett långt och framgångsrikt arbete med Akademiska kapellet. Också körlivet i Uppsala fick ny fart tack vare Josephson. Redan 1841 hade han där med några vänner startat Lilla sällskapet, en blandad kör som ägnade sig åt äldre kyrkomusik. Han grundade nu Filharmoniska sällskapet 1849, och 1854 blev han ledare för nyligen bildade Sångsällskapet Orphei Drängar, som han under de kommande decennierna lyfte till en mycket hög nivå.

Josephson blev 1864 utnämnd till domkyrkoorganist och därmed ökades ännu mer hans möjligheter att utveckla det uppsaliensiska musiklivet – något som han uppenbarligen hade både lust och förmåga att göra. 1867 skapade han Uppsala domkyrkokör, en av de första fasta kyrkokörerna i landet. Under 1860- och 70-talen framfördes på pingsthelgerna många stora verk för solister, kör och orkester i sin helhet, bland annat Georg Friedrich Händels Messias och Simson, Mendelssohns Paulus och Elias och Joseph Haydns Skapelsen. Deltagarna kom från hans egna ensembler, från Hovkapellet och regementsmusiken. Pingstkonserterna blev viktiga musikevenemang och lockade besökare från Stockholm och andra orter.

Vidgad verksamhet och de sista åren

Josephsons musikpedagogiska verksamhet ska också nämnas. Han gav ut Elementär-lära i musik för skolbruk 1860, och från och med 1863 föreläste han i musikhistoria vid universitetet som en del av director musices-tjänsten. En annan pedagogisk uppgift tog han på sig inom den kyrkliga musiken genom att 1867–71 ge ut den periodiskt utkommande musiksamlingen Zion, där samtida tyska och svenska verk publicerades sida vid sida med 1600- och 1700-talsmusik. Han fortsatte också den pågående revisionen av Hæffners koralbok, dock utan att göra några riktiga avtryck på det området.

Hela denna aktivitet i musiklivet gjorde att Josephsons egen tonsättarproduktion inte utvecklades så mycket, även om han fortsatte att skriva solosånger. En stor del av det han i övrigt komponerade var nu verk för olika högtidligheter som universitetet firade, promotioner, minnesfester och jubileer, bland de senare musiken till universitetets 400-årsjubileum 1877 till texter av Carl David af Wirsén och Viktor Rydberg.

Josephson hade blivit ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1857. Han fick 1874 professors titel. Han var, med sitt engagemang och sin energi, en mycket uppskattad personlighet i Uppsala och firades storligen på sina 50- och 60-årsdagar. Han dog av lunginflammation vid 62 års ålder.

Verk

Sångerna

De av Josephsons verk som framför allt levat kvar på repertoaren är några av solosångerna och styckena för manskör. Hans solosånger är 153 till antalet, och större delen av dem tillkom i hans yngre dagar. De är välskrivna och befinner sig i det tidigare 1800-talets sångtradition, med Adolf Fredrik Lindblad och Mendelssohn som ungefärliga riktmärken. Det handlar om finstämd texttolkning – subjektivismen och den större friheten hos Schumann sätter inga avgörande spår hos Josephson. Hans sånger hörde till den svenska repertoar som Jenny Lind hade med sig ut i världen, och en svensk folkton är ibland märkbar, med polskarytmer och vemodig mollton. Formen är ofta strofisk eller nästan strofisk, men det kan också finnas dramatiska kulminationer.

Tyska poeter som Heinrich Heine, Friedrich Rückert och Emanuel Geibel står för en del av texterna, svenskspråkiga som Carl Wilhelm Böttiger och Johan Ludvig Runeberg för andra. En stor del av sångtexterna var dock Josephsons egna. Naturromantik och filosofiska betraktelser är vanliga teman i dem. Några av sångerna, bland dem ”Stjärnklart”, ”Serenad” och ”Längtan från havet”, fick en långvarig popularitet.

Övriga verk

Manskörsmusiken är också typisk för sin musikaliska samtid. Även där finns sånger som stannat kvar i repertoaren, som ”Stjärnorna tindra re’n” och ”Vårliga vindar draga”. Kantaten Islossningen från 1840-talet för solister, manskör och orkester till egen text har också uppförts många gånger.

Josephsons verk för soli, kör och orkester omfattar också Korsriddarne utanför Jerusalem och Quando corpus morietur, båda först uppförda 1851, och Arion, skriven till Orphei Drängars 25-årsjubileum 1878. Dit hör också de verk han skrev i sin director musices-tjänst: promotionsmusik för flera tillfällen, en sorgekantat vid Karl XV:s död och den förut nämnda musiken för universitetsjubileet 1877. Tonsättarens goda handlag med instrumentation, harmonik och stämföring är ett genomgående drag i dessa verk.

Det gäller också Josephsons enda symfoni, en av de få svenska från denna tid, som tillkom under hans vistelse i Leipzig. Den har den klassiska fyrsatsiga formen och är i sin helhet snarare lyrisk än dramatiskt spänningsfylld.

Josephsons verk för piano är inte många. Även de präglas av den för honom typiska måttfullt romantiska stilen och den tekniska säkerheten.

Anders Edling © 2016

Skrifter av tonsättaren

Några momenter till en karakteristik af den nyaste musiken, diss., Uppsala, 1842
Elementar-lära i musik. En handbok för lärare och lärjungar,
Uppsala, 1860
En- och flerstämmiga sångstycken till begagnande vid undervisningen i elementar- och folkskolor, 1-3, Uppsala, 1873
Förslag till ändringar vid Hæffners 1819 utg. koralbok, Stockholm, 1877
"Ludvig Norman", i: Teater och musik, Stockholm: Lindblad, 1876, s. 58 f.
"Jenny Lind-Goldschmidt", i: Teater och musik, Stockholm: Lindblad, 1876, s. 82—87
"Johan Christian Fredrik Haeffner", i: Läsning för folket. N F, band 12, Stockholm, 1880, s. 267-278

Zion, andlig musik för hemmet, skolan och kyrkan
, 1-4, Uppsala: Edquist & Berglund, 1867-68
100 äldre och nyare svenska sånger
(tillsammans med Fritz Arlberg), Stockholm 1873.
Sånger i Sion
, Stockholm: Haeggström, 1880

Bibliografi

Bengtsson, Ingmar: "Tonsättaren Geijer", i: Geijerstudier, 3, Uppsala, 1958.
Bohlin, Folke
: Melodier till julepisteln i svensk tradition, Lund: Gleerup, 1970.
--- och Anna Johnson:
"Jacob Axel Josephson", i: Svenskt biografiskt lexikon, vol. 20, Stockholm 1973-75.
Bucht, Torsten
: Härnösands musiksällskap 1842-1942, Härnösand, 1942.
Dahlgren, Lotten
: Ransäter, Stockholm, 1905.
---:
Grannarna på Kungsängsgatan, Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1914.
---:
"'Ecco Roma!' En svensk tondiktares Roma-minnen. Brev och dagboksblad från 1840-talet", i: Ord och bild, 1916.
---:
Ur Ransäters familjearkiv. Dagboks- och brefutdrag, 3 uppl., Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1923.
Efvergren, Carl
: Svenska tondiktare, Stockholm: Folkskolans barntidning, 1925.
Forslin, Alfhild
: Runeberg i musiken, Helsingfors, 1958.
Hamilton Geete, Agnes
: I solnedgången. Minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste år. 1-3, Stockholm: Bonnier, 1910-12.
Gnospelius, Wilhelm
: Också ett ord i choralfrågan. Granskning av prof Josephsons Förslag till ändringar vid Haeffners Choralbok, Lund: Gleerup, 1880.
Haglund, Ejnar:
"Några drag ur studenternas musikliv", i: Uppsalastudenten genom tiderna. Uppsala: Lundequistska, 1950.
Helmer, Axel: Svensk solosång 1850-1890. 1-2, Stockholm: Svenskt musikhistoriskt arkiv, 1972.
Herdin, Karl Wilhelm
: "Kring Gunnar Wennerberg o uppsalavännerna på hans studenttid", i: dens., Gammalt och nytt, Uppsala, 1937.
Holland, Henry Scott m.fl.
: Jenny Lind-Goldschmidt. Hennes tidigare lif och bana som dramatisk konstnär och sångerska 1820-1851, Stockholm, 1891.
Horn, Vivi
: De små Knösarna. Ett romantiskt Uppsalahem, Stockholm: Geber, 1921.
Hultén, Sam-Ragnar:
"Jacob Axel Josephson", i: Die Musik in Geschichte und Gegenwart, Band 7, Kassel: Bärenreiter, 1958.
---: Stilen i J.A. Josephsons sånger [opublicerat examensarbete], Uppsala universitet, 1951.
Jeanson, Gunnar
: Gunnar Wennerberg som musiker, Stockholm: Geber, 1929.
Jonsson, Leif:
Ljusets riddarvakt. 1800-talets studentsång utövad som offentlig samhällskonst, diss. Uppsala, 1990
Josephson, Hilda:
"Från barndomshem och barndomsdagar", i: Hågkomster och livsintryck, vol. 17, Uppsala, 1936.
---:
"Minnen", i: Kyrkosångsförbundet, 1947.
Kallstenius, Gottfrid
: Blad ur uppsalasångens historia, Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1913.
Kjellén, Rudolf:
Jacob Axel Josephson. Prolog vid OD:s minnesfest den 27 mars 1918, Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1918.
Lagerbielke, Lina
: Svenska tonsättare under nittonde århundradet, Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1908.
Lindgren, Adolf
: "Jacob Axel Josephson", i: Nordisk musik-tidende, 1, 1880.
Martling, Carl Henrik och Henry Weman:
Uppsala domkyrkokör 100 år, Uppsala: Kören, 1967.
Moberg, Carl-Allan
: Kyrkomusikens historia, Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelses förlag, 1932.
---:
"Från Abbé Vogler till John Morén. Ledande idéer i 1800-talets svenska koralverk", i: Kyrkohistorisk årsskrift, 35, 1935.
Morales, Olallo och Tobias Norlind
: Musikaliska Akademien 1771-1921, Stockholm: Lagerström, 1921.
Neander, Anders (red.)
: Uppsala-studenternes sånger, Uppsala: Esaias Edquist, 1874.
Nodermann, Preben
: Studier i svensk hymnologi, Lund: Sydsvenska bok- och musikförlaget, 1911.
Norlind, Tobias
: Erik Gustaf Geijer som musiker, Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1919.
---:
"Musiken i Uppsala på Gunnar Wennerbergs tid", i: Musica 1947.
Nyblom, Carl Rupert
: "Jacob Axel Josephson", i: Teater och musik, Stockholm: Lindblad, 1876.
---:
En sjuttioårings minnen, 1-3. Stockholm: Bonnier, 1908.
Nyblom, Knut
: "Jacob Axel Josephson", i: dens., "Uppsala är bäst". Skolpojks- och studentminnen, Stockholm: Skoglund, 1908.
---:
Hör, I Orphei Drängar! Skildringar ur sångsällskapet O.D:s sextioåriga lefnad 1853-1913, Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1913.
---: Jakob Axel Josephson, Stockholm: Elkan & Schildknecht, 1926
Palmgren, Björn
: J.A. Josephson - ett bortglömt musikgeni, Jönköping: Collegium musicum, 1968.
Rendahl, Claes Wilhelm
: De antika tonarterna. Kritiska studier med serskild hänsyn till Haeffners och Josephsons koralbearbetningar, Karlstad, 1878.
Rudin, Waldemar
: Minnesord vid J.A. Josephsons likbegängelse, Uppsala, 1880.
Schück, Berna:
"Från Jac. Axel Josephsons ungdom", i: Minnenas bok, Stockholm: Dahlberg, 1916.
von Sydow, Carl-Otto
: "Viktor Rydbergs och J.A. Josephsons kantat 1877", i: Uppsala domkyrka. Katedral genom sekler, Uppsala: Domkapitlet, 1982.
Taube, Gurli
: Musik, dans, språk o andra akademiska färdigheter i Uppsala. Uppsala universitet, 1963.
Valentin, Karl
: "Jacob Axel Josephson", i: Svensk musiktidning 1900.
Wennerberg, Gunnar
: Bref och minnen, 1-3. Stockholm: Geber, 1913-16.
Wiberg, Albert
: Den svenska musikhandelns historia. Stockholm: Svenska musikhandlareföreningen, 1955.
Vid Filharmoniska sällskapets i Uppsala 50-årsfest den 13 november 1900. Uppsala: Akademiska boktryckeriet, 1900.
Volgsten, Ulrik: Från snille till geni. Den svenska kompositörsrollens omvandlingar från Kraus till Måndagsgruppen och dess betydelse för synen på musik, Stockholm: Gidlund, 2013.
Ödman, Pelle
: "Josephson, Geijer och Lindblad. Ur en minnesteckning över J.A. Josephson", i: Svea 1884.
---:
Ur en svensk tonsättares lif. En minnesteckning öfver J.A. Josephson. 1-2. Stockholm: Haeggström, 1885-86.

Källor

Landsarkivet Göteborg, Göteborgs universitetsbibliotek, Helsingfors universitetsbibliotek, Landsarkivet Härnösand, Kungliga Biblioteket, Lunds universitetsbibliotek, Nasjonalbiblioteket Oslo, Riksarkivet, Musik- och teaterbiblioteket, Stockholms stadsarkiv, Uppsala universitetsbibliotek, Örebro stadsbibliotek.
Porträtt: Kungl. Musikaliska akademien, Nationalmuseum, Uppsala Universitetsbibliotek, Svenska porträttarkivet.

Verköversikt

Orkesterverk (symfoni, festmarsch G-dur), verk för kör och orkester (Islossningen m.m.), verk för piano, sånger (ca 150 sånger med piano, men även för röst och orkester), körverk, manskvartetter.

Samlade verk

Förteckningen bygger på sammanställningen i Folke Bohlins och Anna Johnsons artikel om tonsättaren i Svenskt biografiskt lexikon.

Orkester

Symfoni Ess-dur.

Piano

Fantasistycken op. 11.
Fyra pianoforte-stycken op. 30.
2 Albumblade.
Fantasi öfver Du gamla, du friska.
Intermezzo / Ljusning (Musikaliskt album) op. 19.
Tre lyriska tondikter.

Röst och piano

Sånger op. 1.
Pilgrimssång
Från vandringsåren, op. 2, vol. 1−3.
Sånger op. 5.
Romanser och sånger op. 6.
Tre sånger med obligat violin op. 7.
Lieder und Gesänge op. 8.
Sex sånger op. 10.
Nya sånger op. 15.
Drei Gesänge op. 18.
Sex sånger op. 19.
Drei Gesänge op. 22.
Fyra sånger op. 24.
Sånger op 25.
Sånger till Selma op. 26.
Sånger op. 27.
Den gamle klockarens visor, vol. 1, op. 28.
Sju sånger op. 31.
Tre sånger, Nordstjernan, 1859.
6 sånger op. 32.
Trenne psalmer ur Psaltaren op. 33.
Melodier till Finska toner op. 36.
Aftontanke vid hafvet, i: Teater och musik, 1876.
Den gamle klockarens visor, vol. 2, op. 38.
Fem sånger op. 39.
Lofoffer, i: Zion, andliga sånger för hemmet, vol. 1, nr 39, 1867.
Lärkan, i: Sången, samling af romanser, serie 1:10.




Röst och orkester

Cavatina op. 17.

Duetter

Trenne duetter för sopran och baryton op. 16.
Duett op. 19, i: Musikaliskt album, 1852.

Kör med orkester

Islossningen op. 9.
Korsriddarne utanför Jerusalem op. 13.
Quando corpus morietur op. 20.
Sorgkantat vid Upsala universitets minnesfest öfver framlidne konung Carl XV d 29 nov 1873 op. 35.
Vid Upsala universitets jubelfest den 5 september 1877 op. 40.
Kantat vid jubelfesten i Upsala [6 september 1877] op. 41.
Arion op. 42.

Manskör a cappella

Am Bergquell / Waldlied, i: Orpheus. Sammlung von Liedern und Gesängen, Leipzig, [1846?].
Sju fyrstämmiga sånger för mansröster op. 3.
Serenad / Hjemkomst op. 19, i: Musikaliskt album, 1852.
Sju fyrstämmiga sånger för mansröster op. 29.
Stridssång, i: 100 äldre och nyare svenska sånger, 1873.
Till de finska bröderna, i: Ny illustrerad tidning, nr 29 1875.
Hell Sverige, i: Manskören, 1897.

Blandad kör a cappella

Sechs vierstimmige Lieder für Sopran, Alt, Tenor und Bass op. 12.
Julsång, i: Zion, vol. 3, nr 48, 1868.


Verk av Jacob Axel Josephson

Detta är ej en komplett verkförteckning. Nedanstående verk är de som hittills inventerats.

Antal verk: 75