Frithiof Hertzman (1837-1910)

Fredrik Ludvig Frithiof Hertzman föddes i Västra Ny nära Motala i Östergötland 12 december 1837 och dog ”efter lång, tärande sjukdom” 4 september 1910 i Stockholm. Han var pedagog och tonsättare och kom att utvecklas till en sång- och pianokompositör med omfattande produktion. Vid sidan av sånger och pianostycken skrev han endast ett mindre antal kammarmusik- och orkesterverk.

Frithiof Hertzman studerade vid Kungl. Musikaliska akademiens undervisningsverk 1854−60. Han blev inte speciellt uppmärksammad av det etablerade musiklivet, men fick en och annan sång framförd med ”bifall från publik och kritik”. Han livnärde sig som musiklärare och pianostämmare, under flera decennier flitigt anlitad bland annat av hovet (Oscar II, Gustav V). Från 1889 till sin död verkade han som lärare vid Kungl. blindinstitutet i Tomteboda i Solna församling, där han undervisade i pianostämning.

Verk

Frithiof Hertzman skrev ett litet antal kammarmusikaliska verk som inte gjort något större avtryck. Men 1889 omtalas ett framförande av Romans för violin och piano op. 24 när den framfördes av en av tidens allra främsta violinister: ”En vacker romans av Herzman (sic) … utfördes av violinisten hr Aulin med fint och varmt föredrag”. Hertzmans pianostycken består uteslutande av korta, salongsbetonade genrestycken om några minuters speltid, väl anpassade i svårighetsgrad till musicerande i hemmiljö. Flera av dessa verk finns också satta för orkester, kammarbesättning eller orgel. I nära anslutning till hemmusicerandets skilda förutsättningar har några av Hertzmans sånger fått, kanske ironiska, noteringar i manuskripten. Sången ”Näckrosen” är således ”en sång för en, två eller tre fruntimmersröster eller för en tenorstämma med accompagnement för piano och violin eller violincell (sic) samt orgelharmonium (ad lib) … Detta stycke kan äfven spelas som duett för piano och orgelharmonium (utan sång)”.

Vokalmusiken dominerar i Frithiof Hertzmans produktion. Han skrev ett trettiotal sånger och ungefär lika många vokalkvartetter/körer. Tre samlingar med totalt ett dussin sånger presenterades i tryck. De flesta är dock opublicerade och dessvärre även odaterade, men torde ha komponerats från slutet av 1870-talet fram till ca 1908. En konstnärlig höjdpunkt tycks ha inträffat åren 1903–05, i samband med att Hertzman, som var barnlös, blev änkeman och kanske sökte tröst i skapandet. Det är också under dessa år han skriver sina sånger med text av den finlandssvenske poeten Emil von Qvanten (även Quanten) (1827–1903), vilken sedan 1853 varit bosatt i Stockholm och bland annat varit en flitigt anlitad musikrecensent, men som sedan 1890-talet av hälsoskäl bosatt sig i Italien. Qvantens dikter rymmer i sig själva en påtaglig rytm och musikalitet, vilket medförde att de under denna tid även tonsattes av namn som Ivar Hallström, Ludvig Norman, August Söderman, Vilhelm Svedbom och Sigurd von Koch.

Till vokalkvartetterna valde Hertzman friare bland texterna. Här kan man hitta sakrala tonsättningar lika väl som dryckesvisor, samt dikter av bland andra Erik Johan Stagnelius, Johan Ludvig Runeberg och Zacharias Topelius. Det är svårt att spåra samtida omdömen om hans musik, men i Svensk Musiktidning kan man 1892 hitta följande recension: ”Allmänna sångföreningen sjöng en kör med orgel af F. Hertzman ’Pilgrimernas bön vid Jerusalems portar’, en mindre betydande komposition”.

Frithiof Hertzman tonsatte ofta texter med regelbundna versrader, vars betoningar också får musikalisk bäring och ofta förstärker orden. Men han är också angelägen om att ge sångerna och vokalkvartetterna en övergripande musikalisk form, ibland utan stöd i texten. Det kan vara fråga om långsamma sarabander eller snabba mazurkor, med tydliga rytmiska motiv. Närheten till folkmusikens tonfall är tydlig i vissa balladliknande sånger, som ”Jungfrun i det gröna”.

Stig Jacobsson © 2015

Bibliografi

Malmberg, Helge: "Frithiof Hertzman", i: Sohlmans musiklexikon, vol. 3, Stockholm, 1976, s. 427.
Norlind, Tobias: "Frithiof Hertzman", i: Allmänt Musiklexikon, vol. 1, s 517 (Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1927.

Källor

Musik- och teaterbiblioteket, Det Kongelige Bibliotek, Köpenhamn

Verköversikt

Pianomusik, körer och sånger, manuskript i Musik- och teaterbiblioteket. Flertalet odaterade.

Samlade verk

Orkester
Hägring.
Fantasistycke för stråkar.
Festmarsch för stor orkester.
Serenad för stråkorkester G-dur.

Kammarmusik
Andante cantabile pour violon (ou Violoncello) avec accompagnemet de Orgue ou Piano op. 16.
Duettino. Romance för violin och violoncell med pianoaccompagnement D-dur.
Elegi för violin och orgel eller piano.
Ida-vals för flöjt, violin, violoncell och piano, 1909.
La gondola, Etude pour le piano af Henselt op. 13, air för wiolin eller wioloncell med accompagnement af piano och orgelharmonium.
Romance (Duettino) op. 24 D-dur für Violoncell oder Violine, mit Begleitung von Orgel od. Piano.
Ungersk dans för violin och piano, 27 maj 1905.

Pianomusik
Albumblad för piano eller orgel B-dur, 21 oktober 1906.
Albumblad (Aftonstämning) Ess-dur, 29 juli 1903.
Albumblad F-dur, 17 augusti 1907.
Allegro D-dur.
Allegro moderato C-dur, piano 4 händer.
Allegro vivace Ess-dur.
Andante grazioso G-dur.
Anna vals, 1903.
Begrafvningsmusik (Sorgtoner med anledning af min hustrus död), 1903.
Bondbröllops-marsch.
Elegie (Sorg-musik vid båren), 3 mars 1905.
Fantasistycke för orkester. "Soluppgång vid stranden". Arrangement för piano.
Festmarsch Ess-dur samt Fest-Polonaise med anledning af förmälningen i Karlsruhe (mellan Kgl. H. Kronprins Gustav och prinsessan Victoria av Baden) 1881.
Festpolonaise.
Glitter (Rapsodi), 1 juli 1903.
Gunilla vals op 25.
Humoresk Ess-dur, 27 augusti 1907.
Hägring (stråkorkester) arr för piano.
Ida-vals, 6 april 1909. Även bröllopsmusik för flöjt, violin, violoncell och piano. Idyll, 12 april 1907.
Impromtu (Rhapsodie).
Lied ohne Worte, 13 mars 1907.
Mazurka C-dur.
Novellett, 8 september 1908.
Ode, 20 maj 1908.
Parad-marsch Ess-dur, 26 oktober 1908.
Polka F-dur.
Polka brillant Ass-dur.
Preludium Ess-dur, 1907.
Preludium G-dur för piano eller orgel, 1 oktober 1909.
Scherzando f-moll, 17 januari 1907.
Serenad G-dur.
Sorg-marsch a-moll.
Theodolinda-mazurka.
Ungersk dans, 27 maj 1905.
Vals de salon F-dur, 26 juni 1906.

Orgelmusik
Adagio G-dur.
Begrafvningsmusik (Sorgtoner med anledning af min hustrus död), 1903.
Bröllops-marsch Ess-dur.
Elegi (Sorg-musik vid båren). Orgel(harmonium) eller piano, 1905.
Fest-marsch Ess-dur.
Marsch Ess-dur.
Sorg-marsch a-moll.

Sånger
Aftonklockan ("Jag mins", C.D. af Wirsén), 1905.
Brikoll sång ("När som lifvets morgon", P.O. Bäckström) med orgel och qvartett accompagnement eller ensamt orgel, 1881.
De två kämparne ("Der bodde två kämpar vid nordanfjell", F. Hedberg) A-dur, 1878.
Du är min ro (Z. Topelius) C-dur, 1878.
En sörmlandsgosse ("Jag är en sörmlandsgosse", Gustaf Klingbom) ur Eskilstuna-kurirens julnummer, 1908.
Erik den helige ("Och Erik, Svea konung", E. v. Qvanten), 1904.
Grötlunken ("Kom nu flickor") musikaliskt skämt.
Hennes skål! ("Låt oss för henne dricka", fritt efter Thomas Moore) Ass-dur.
I skogen.
Kyrkoaria nr 2 ("Af hjertat hafver jag dig kär", L. Laurinus), Ps. 221.
Mitt hjärta får ej ro (Emil v Qvanten), 1904.
Morgonen ("Solen några purpurdroppar", J.L. Runeberg), F-dur.
Morgonrodnadens sång ("När tyst i skyn", E. v. Qvanten) Ess-dur,1903.
Mötet ("Det var så ljuft", E. v. Qvanten), 1904.
Neckrosen ("Tyst hvilar vattenrosen", E. Geibel). Sång för en, två eller tre fruntimmersröster eller tenorstämma med accompagnement för Piano och Violin eller Violincell [sic] samt orgelharmonium, C-dur.
Nya sånger, op. 5, Lundquists förlag, 1874 1. På ängen ("Hur skön du lilla blomma är", V.E. Norén) D-dur, 2. Jungfrun i det gröna ("Det var en gång en jungfru, hon satt i rosengård", B.E. Malmström) A-dur, 3. Förgängligt ("Ack, när jag ser en blick så öm", Th. Moore) D-dur.
Serenad ("Solen slumrar", E. v. Qvanten), 1904.
Sex sånger ("Till Fredrika Stenhammar") Hirsch förlag uå (1. Höstvisa ("Se! Nakna alla lundar stå", B.E. Malmström) e-moll, 2. Blomman ("Dofta, dofta blomman min", B.E. Malmström) G-dur, 3. Perlan ("Det var en gång så grön en ö", B.E. Malmström) Dess-dur, 4. Kom tillbaka ("Bjud ditt hjerta här att stanna", B.E. Malmström) G-dur, 5. När tanken waknat ("Ännu mitt öga vill beskåda", Ord af C.) D-dur, 6. Stafkarlen ("Från hemmets tomter fjärran", B.E. Malmström) g-moll.
Sjung ("Sjung medan blodet", text ur en Finsk kalender), 1904.
Som en fläkt på stilla vatten (K.A. Melin), 1904.
Sov i ro ("Solen ljus").
Sången ("Klinga, stilla sång", E. v. Qvanten), 1904.
En sörmlandsgosse.
Tre sånger op 4, Hirsch förlag, 1869. 1. Flickans födelsedag ("Mild belyser dagens gud", B.E. Malmström) G-dur, 2. Sommarens sista ros ("Se blommande allena", Th. Moore) D-dur, 3. Ett minne ("Som en stråle sitt sken öfver vågorna slår", Th. Moore) f-moll.
Ögonblick ("Ett ögonblick", E. v. Qvanten), 1904.

Vokalkvartetter
Aftonbön ("Hur herlig är ej kvällen", E. v. Qvanten). Ackompanjemang ad lib.
Aftontoner ("Purpurstänkta molnen simmar", E. v. Qvanten).
Aftontoner ("Winden hviskar", E. v. Qvanten).
Andehviskning ("Hvi stirrar du med tårar", E.J. Stagnelius).
Dalen ("Din stillhet rörd", E.J. Stagnelius).
Dryckessång ("Skänk i den gyllene pokal", E. Wallmark), op 23. ("Tilldelad 2a priset 1886").
Erik den helige ("Och Erik Svea konung", E. v. Qvanten), 14/8 1904.
Fiskarsång på hafvet ("Somna du min våg", Z. Topelius).
För nattvardsungdom ("För dig jag träder fram", J.O. Wallin) Dav. 25.
Höstsuck ("Det är icke värdt att lyssna", L.W. Löhman).
I månens skimmer ("Öfver nejden skönhet glimmar", E. v. Qvanten).
Kyrkoaria ("Gud! Fullkomlighetens källa") Psalm 219.
Minnessång ("Hvad äro några svunna år") för solokvartett och kör med piano/orgelharmonium.
Morgonen ("Solen några purpurdroppar", J.L. Runeberg).
Morgonrodnadens sång ("När tyst i skyn", E. v. Qvanten).
Naturens skönhet ("Jag stod vid klippan", Z. Topelius).
Om qvällen ("Hur ljuf den stund", Th. Moore).
Pilgrimernas bön vid Jerusalems portar ("Vår vandrings mål", Nicander).
Psalmen 202 ("O Gud! som äfven räckt").
Psalmen 219 ("Gud! fullkomlighetens källa").
På böndagar ("Ära och pris vare Herran Gud"), augusti 1891.
På vakt! ("På vakt, på vakt! I svenske män", K.A. Melin). ("Försök till nationalsång")
Serenad ("O! säg du natt som dig sänker").
Serenad ("Solen slumrar", E. v. Qvanten), 17 maj 1904.
Solnedgång ("Sakta du sjunker", F. Hedberg).
Sommarqvällen [Version I och II, 22 september 1903] ("Sig aftonsvalkan sprider", E. Sehlstedt).
Sof i ro! ("Solen ljus ej mera lyser").
Styrbjörn Starke ("Styrbjörn Starke drog i härnadståg", K.A. Melin). Barytonsolo med kör.
Sångare-marsch ("Framåt tappre gossar!").
Till musiken ("När lifvets skumma dalar").
Tvenne Fosterländska Sånger för mansröster. "Tillerkänd 2a priset" 1. Soldatkör ("Framåt, framåt", E. Wallmark), 2. Fosterlandet ("Du ärorika fosterland", B.E. Malmström).
Varer svenske! ("Unga släkte, du som träder stolt en dag", D. Fallström).
Vid bålen ("Goda gosse glaset töm", E. Sehlstedt).
Vårsång ("En engel är", E.J. Stagnelius).


Verk av Frithiof Hertzman

Det finns inga verk av tonsättaren registrerade