Louis Hall (1814−1857)

Pianisten och tonsättaren Louis Hall föddes som Carl Ludvig Hallencreutz i Stockholm 23 december 1814 och avled i Paris 1857. Hela sitt vuxna liv var han bosatt i Frankrike, där han under en period lär ha varit elev och assistent till Franz Liszt. Hall skrev huvudsakligen pianostycken, men även kammarmusik och sånger. Verkförteckningen innehåller över 80 kompositioner.

Ungdom

Louis Hall, ursprungligen Carl Ludvig Hallencreutz, föddes i Stockholm den 23 december 1814 som son till den adlige översten Claes Hallencreutz och Lovisa Katarina (f. Hultgren). Han skickades i 10-årsåldern eller något senare till farbrodern Lars Gustaf i Lyon för att bli handelsman. Emellertid kom han istället att ägna sig åt musik och förblev bosatt i Frankrike resten av sitt liv. Efter farbroderns död flyttade Carl Ludvig till Paris och tog namnet Louis Hall.

Studier hos Liszt

Louis Hall tillhör, jämte Ingeborg von Bronsart, Sara Magnus-Heinze och Hilda Thegerström, en grupp pianister av svenskt ursprung som studerat hos Franz Liszt. Liszt räknade von Bronsart och Magnus-Heinze bland sina favoritelever (”Hauptschüler”), men även Hall stod i en nära relation till sin mentor. Vid sidan av de egna studierna lär han ha fungerat som Liszts assistent och undervisat dennes elever då mästaren var ute på resor. Tidsperioden för deras samarbete är osäker, men en hållpunkt utgörs av ett brev från Liszt och Marie d’Agoult till Liszts mor i december 1837, där det meddelas att Hall kommer att överlämna 6 000 francs till modern för betalning av räkningar. Dateringen klargör att Hall stod i förbindelse med Liszt under dennes aktiva tid som turnerande pianist. Senare verkade Hall även i egen regi som pianolärare i Paris.

På besök i Stockholm

Hösten 1843 besökte en 28-årig Louis Hall sin födelsestad Stockholm. Han blev invald som associerad ledamot av Kungl. Musikaliska akademien den 23 september och gav den 3 oktober en konsert i Riddarhuset. Vid sina pianistframträdanden presenterade Hall ofta sin egen musik, så även vid detta tillfälle: en nocturne, en vals, en mazurka samt arrangemanget av romansen ur Vincenzo Bellinis opera Beatrice di Tenda. Därtill spelade han en mazurka av Frédéric Chopin, Liszts Réminiscences di Lucia di Lammermoor och pianostämman i Johann Nepomuk Hummels septett. I Stockholms musiktidning avfärdar signaturen ”−a−” (sannolikt Johan Peter Cronhamn) de framförda pianostyckena som ”småsaker” och menar att Halls briljanta fantasi op. 13 hade gjort bättre verkan på konsertscenen än ”små Mazurkor och Valser, som egentligen tillhöra salongen” (13/10 1843).

I kontrast till recensentens uppfattning representerar Halls programval en nyare smak efter vilken den romantiska pianokulturens småskaliga, intima former kunde få en framskjuten plats även i det offentliga konsertlivet. Av repertoaren att döma sökte Hall presentera sig som en lyrisk pianist snarare än en briljant virtuos. Intrycket ligger i linje med Henri Blanchards beskrivning i Revue et Gazette musicale de Paris: ”Även om han är elev till Liszt utmärker sig denna unga, svenska pianist inte genom eld och vitalitet i föredraget, utan genom klarhet och den eleganta fraseringen; och han sjunger väl på instrumentet, en kvalitet som inte kännetecknar många pianister” (15/2 1846).

Kompositioner

Tidiga verk av Louis Hall dök upp i tryck kring 1840. Från denna tid fram till tonsättarens död publicerades över 80 kompositioner, däribland minst ett 60-tal för piano, av franska och svenska förlag. I enlighet med tidens populära smak är en stor del av dem musik baserad på annan musik − mestadels pianofantasier och ‑variationer över kända operamelodier − men Halls produktion innehåller även andra typer av pianostycken, kammarmusik och sånger.

Illustrerad tidning karakteriserar den 24 april 1858 Halls musik på följande sätt: ”en stor mängd från trycket utgifna arbeten vittnar, i afseende på melodiernas vemodiga behag, om hans nordiska ursprung och, med hänsyn till formen, om den nära bekantskap han egde med den nyare skolans hemligheter”. Denna ”nyare skola” kallades i samtiden även ”den nyromantiska” eller ”den mirakulösa” skolan och avser här den pianistiska tradition där Chopin, Liszt och Sigismund Thalberg var centralgestalter. Halls briljanta fantasier placerar sig klangligt och pianistiskt i närheten av Liszt och Thalberg, även om de endast i undantagsfall siktar mot en liknande komplikationsgrad, medan mazurkorna op. 17 nr 2 och op. 18 nr 1 har en tydlig anknytning till Chopins tonspråk.

Pianosonaten op. 30 kan beskrivas som melodiskt koncipierad musik. Den första satsen är närmast liedartad och musikens framåtrörelse bygger i hög grad på att ett tema utvecklas då det återtas genom att dess arrangemang på pianoklaviaturen varieras på Lisztskt manér. I pianotrion op. 45 bär den första satsen fantasiprägel. Där finns två teman vilka vid klimaxen i satsens slutskede överlagras och spelas samtidigt. Tonsättaren medverkade själv vid flera framföranden av sina pianotrior och kompositionerna fick uppskattande omdömen i Revue et Gazette musicale de Paris (15/2 och 3/5 1846 samt 23/1 1848) och i Le ménestrel (30/1 1848).

Tidig död

Louis Hall avled hösten 1857 (före den 15 november) i Paris endast 42 år gammal. Han efterlämnade barn och makan Elise (f. David). L’harmonie (26/11 1857) nämner i sin nekrolog att tonsättarens unga dotter gjort en lovande debut som pianist föregående år.

Martin Edin © 2015

Bibliografi

Aftonbladet, 29 sep. 1843.
Aftonbladet, 30 sep. 1843.
Aftonbladet, 26 apr. 1858.
L'album de Ste Cécile et les petites affiches musicales, årg. 2, nr 2, 20 jan. 1846, s. 7.
L'album de Ste Cécile et les petites affiches musicales, årg. 2, nr 21, 30 jul. 1846, s. 7.
L'album de Ste Cécile et les petites affiches musicales, årg. 2, nr 32, 10 nov. 1846, s. 5.
Baralle, Alphonse: "Nouveautés musicales", i: L'univers musical, årg. 2, nr 13, 1 jul. 1854, se s. 101.
Baralle, Alphonse: "Nouveautés musicales", i: L'univers musical, årg. 3, nr 12, 15 jun. 1855, se s. 93.
Baralle, Alphonse: "Nouveautés musicales", i: L'univers musical, årg. 3, nr 17, 1 sep. 1855, se s. 155.
Barbiée, Frédéric: "Nouveautés musicales", i: L'univers musical, årg. 2, nr 6, 15 mar. 1854, s. 46.
Blanchard, Henri: "Concerts", i: Revue et Gazette musicale de Paris, årg. 15, nr 4, 23 jan. 1848, s. 29−30.
Blanchard, Henri: "Coup d'œil musical sur les concerts de la saison", Revue et Gazette musicale de Paris, årg. 13, nr 7, 15 feb. 1846, s. 53−4.
"Concert de L. Hall", L'univers musical, årg. 2, nr 9,. 1 maj 1854, s. 69.
G. : "Publications musicales", La France Musicale, årg. 20, nr 5, 3 feb. 1856, s. 37.
La France Musicale, årg. 6, nr 38, 17 sep. 1843, s. 307.
Journal des femmes, årg. 4, nr 38, okt. 1843, s. 476.
L'harmonie: journal de l'époque, årg. 1, nr 2, 26 nov. 1857, s. 7.
Hofberg, Herman: "Hall, Carl Ludvig", i: Svenskt biografiskt handlexikon, ny uppl., bd 1, Stockholm: Bonniers, 1906, s. 444.
"Hall, Louis", i: Samtiden: skildringar från verldstheatern, Stockholm, 1858, s. 264.
"Hallencreutz, släkt", i: Erik Grill (red.), Svenskt biografiskt lexikon, bd 18, Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon 1969−71, s. 28.
Höijer, Johan Leonard: "Hall, Louis", i: Musik-lexikon, Stockholm: Abr. Lundquist, 1864, s. 176.
Illustrerad tidning, 24 apr. 1858.
Kungliga musikaliska akademien: Matrikel 1771−1995, utarbetad av Pia Nyström & Anne-Marie Elmquist, Stockholm: Musikaliska akademien, 1996, s. 220.
Kungl. Musikaliska akademiens protokoll, 23 sep. 1843.
Kungl. Musikaliska akademiens protokoll, 27 jun. 1845.
Kungl. Musikaliska akademiens protokoll, 30 nov. 1857.
Lindgren, Adolf: "Hall, Karl Ludvig", i: Th. Westrin (red.), Nordisk familjebok, ny, rev. och rikt ill. uppl., bd 10, Stockholm: Nordisk familjeboks förlag, 1909, sp. 1099.
Liszt, Franz: Franz Liszts Briefe an seine Mutter, La Mara (red.), Leipzig: Breitkopf, 1918, s. 41.
Le Ménestrel: Journal de musique, årg. 4, nr 56, 12 nov. 1837, s. 4.
Le Ménestrel: Journal de musique, årg. 12, nr 2, 8 dec. 1844, s. 3.
Le Ménestrel: Journal de musique, årg. 14, nr 48, 31 okt. 1847, s. 3.
Le Ménestrel: Journal de musique, årg. 15, nr 7, 16 jan. 1848, s. 2.
Le Ménestrel: Journal de musique, årg. 15, nr 9, 30 jan. 1848, s. 2.
Norlind, Tobias: "Hall, Louis", i: Allmänt musiklexikon, 2a omarb. uppl., bd 1, Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1927, s. 478−79.
"Nouvelles diverses", i: L'univers musical, årg. 3, nr 10, 15 maj 1855, s. 78.
Post- och inrikes tidningar, 17 aug. 1843.
Post- och inrikes tidningar, 4 okt. 1843, s. 1.
Post- och inrikes tidningar, 21 jul. 1845.
Rabes, Lennart: "Liszt's Scandinavian Reputation", i: Michael Saffle (red.), Liszt and his world: Proceedings of the International Liszt Conference held at Virginia Polytechnic Institute and State University 20−23 May 1993, Stuyvesant, NY: Pendragon, 1988, s. 217−246, se s. 239−40.
Revue et Gazette musicale de Paris, årg. 13, nr 18, 3 maj 1846, s. 143.
Revue et Gazette musicale de Paris, årg. 24, nr 46, 15 nov. 1857, s. 374.
Stockholms musiktidning, vol. 1, nr 2, 13 okt. 1843, s. 2−3.
Th. A.: "Maison Schonenberger", i: L'opéra, revue du grand monde, årg. 2, nr 14, 2 apr. 1843, s. 106.

Annonser och korta notiser
Bibliographie de la France ou journal général de l'imprimerie et de la librairie, et des cartes géographiques, gravures, lithographies et œuvres de musique, XXIXe année, Paris: Pillet ainé, 1840, s. 692.
Bibliographie de la France, 1842, s. 243, 312.
Bibliographie de la France, 1843, s. 243.
Bibliographie de la France, 1844, s. 340.
Bibliographie de la France, 1846, s. 560.
Bibliographie de la France, 1847, s. 72, 228.
Bibliographie de la France, 1853, s. 851.
Bibliographie de la France, 1855, s. 615−16, 909, 914.
Bibliographie de la France, 1856, s. 84, 236.
Le Ménestrel, årg. 11, nr 15, 10 mar. 1844, s. 4.
Le Ménestrel, årg. 11, nr 29, 16 jun. 1844, s. 2.
Le Ménestrel, årg. 11, nr 32, 7 jul. 1844, s. 2.
Le Ménestrel, årg. 12, nr 48, 26 okt. 1845, s. 3.

Verköversikt

Kammarmusik (2 pianotrior, 1 pianokvartettsats, Prière för pianotrio, Tarentelle, Sérénade), pianoverk (ett 60-tal, bl.a. sonat, fantasier, mazurkor, valser, nocturner, etyder, variationsverk), sånger.

Samlade verk

Kammarmusik
Pianotrio op. 45, tryckt 1847. Andante; Scherzo: Allegro moderato; Introduzione: Andante; Rondo: Allegretto moderato.
Pianotrio nr 2, framförd 20 jan. 1848.
Pianokvartett, en sats: Allegro, för piano, violin, viola och cello, framförd 20 jan. 1848.
Tarentelle: Allegro vivo op. 60, [violin + andra instrument].
Sérénade: Andantino op. 61, [violin + andra instrument].
Prière, Andante, för pianotrio, op. 84.

Piano
Polonaise, tryckt 1840.
Romance de Beatrice di Tenda de Bellini arrangée pour piano seul op. 5, tryckt 1842.
Souvenir de Stockholm, Grande valse di bravura op. 7, tryckt ca 1842.
Soirée Parisienne, Nocturne op. 8, tryckt ca 1842.
Fantaisie brillante sur l'opéra Beatrice di Tenda de Bellini op. 10, tryckt ca 1843.
Morceau de salon pour le piano sur Les diamants de la couronne, opera de D. F. E. Auber, Dédié à monsieur Henri Herz op. 11, tryckt ca 1843.
Fantaisie brillante sur l'opéra Le Roi d'Yvetot d'Ad. Adam op. 12, tryckt ca 1843.
Réminiscences de Linda di Chamounix de G. Donizetti, Fantaisie brillante op. 13, tryckt 1843.
Nocturne nr 2 op. 14, tryckt ca 1843.
Fantaisie brillante sur La part du diable de D. F. E. Auber op. 15, tryckt ca 1843.
Grande fantaisie brillante sur Une aventure de Scaramouche, opéra de Ricci op. 16, tryckt 1843.
Valse et mazourka, dédiées à Mme la comtesse d'Agoult op. 17, tryckt under tidigt 1840-tal. 1. Valse, 2. Mazurka.
Toi et moi, mélodie de F. Masini transcrite pour piano, tryckt 1842.
2 Mazurka op. 18, dediées à monsieur E. Drake, tryckt 1843.
Fantaisie sur la Sonnambula de Bellini op. 21 (sannolikt identisk med Variations brillantes sur la Sonnambula), tryckt 1844.
Appassionnato, caprice et nocturne, trois études de caractère op. 25, tryckt 1844.
Grande fantaisie de la Sirène op. 27, tryckt 1844.
Fantaisie brillante sur l'air favori du Déserteur: Je ne déserterai jamais, tryckt senast 1844.
Fantaisie brillante sur La petite bergère, tryckt 1844.
Fantaisie brillante sur Appélle-moi ta mère, tryckt 1844.
Trois nouvelles polkas de salon, tryckt 1844.
Grande sonate op. 30, à Monsieur J. Zimmerman, tryckt 1845.
Lélia, Valse brillante op. 31, tryckt ca 1844.
Fantaisie sur la Barcarolle op. 34, tryckt 1845.
Variations brillantes sur I puritani, tryckt 1845.
Les italiennes, 2 fantaisies de salon, tryckt 1845-46. 1. Corrado et Parisina, 2. Anna Bolena.
Fantaisie brillante sur des motifs de l'opéra Le caquet du couvent, tryckt 1846.
[Fantasi? över] L'âme en peine [opera av Flotow], tryckt senast 1846.
Fantaisie sur le Comte Ory op. 38, tryckt senast 1846.
Six mélodies op. 46, 47, 48, 49, 50, 51 (sannolikt identiska med Six mélodies progressives), tryckta 1847.
Mazurka de Gille ravisseur, opéra d' Albert Grisar, tryckt 1849.
Santa simplicitas, mélodie, étude pour piano op. 68, tryckt 1853.
Boléro de concert op. 69, tryckt 1853.
Le retour à Paris [grande valse de concert], tryckt 1854.
Les bords de Tarn, valse brillante, framförd 1854.
Tous les deux op. 73, tryckt senast 1855.
Fantaisie pour le piano sur des motifs de La promise, opéra de L. Clapisson op. 74, tryckt 1854.
Mélodie illyrienne, chant d'Adieu varié op. 75, tryckt senast 1855.
God save the queen, air national anglais pour piano op. 76, tryckt 1855.
Doux souvenir, romance sans paroles op. 77, tryckt 1856.
Souvenir du jeune âge, romance du Pré aux Clercs d'Hérold, pour le piano op. 78, tryckt 1856.
La Madrilène et la marche royale d'Espagne op. 79, tryckt 1856.
Léona, valse sentimentale op. 80, tryckt 1856.
Harmonie céleste op. 81.

Sånger
Rassure toi, tryckt 1837.
Sais tu pourquoi? (L. de Ronchaud), tryckt 1843.
Un ange de plus au ciel, mélodie pour soprano ou ténor (A. Jarry), tryckt 1845.


Verk av Louis Hall

Det finns inga verk av tonsättaren registrerade