Per Fröding (1850−1939)

Anders Peter (Per) Fröding föddes 26 mars 1850 i Göteborg och dog i samma stad 10 januari 1939. Han var ingenjör, bokhållare och amatörtonsättare. Fröding var framförallt verksam inom de privata musikmiljöerna i Göteborg årtiondena runt sekelskiftet 1900, och hans kompositioner är anpassade till de musikaliska förutsättningar som förelåg där. Han komponerade pianoverk, kammarmusik och sånger. 

Liv

Bakgrund, utbildning och yrkesval

Per Fröding är ett exempel på de många amatörtonsättare, som verkade i den borgerliga musiksfären decennierna runt sekelskiftet 1900. Ofta begränsade sig detta musikskapande till ett ”husbehovskomponerande” av mindre pianostycken och sånger; i Frödings oeuvre hittas emellertid också sonater, stråkkvartetter och pianotrior. Ett halvt dussin verk publicerades under hans livstid, men kompositionerna ser främst ut att ha riktats till de privata musikkretsar i vilka Fröding rörde sig. Att hans verksamhet sällan nådde offentligheten kan vara en förklaring till den knapphändiga samtida dokumentationen, och att han därigenom aldrig närmare behandlats i musikhistoriska framställningar.

Per Fröding föddes den 26 mars 1850 i Göteborg. Hans föräldrar var grosshandlaren Anders Fröding och Johanna Augusta Bergendahl. Båda tillhörde välbärgade göteborgska köpmannafamiljer. Något släktskap med den värmländska Fröding-släkten föreligger inte.

Familjens goda ekonomi och sociala ställning borgar för att Per och hans syskon fick en god utbildning, där också musik ingick. Att konstnärliga intressen odlades i familjen visar sig inte bara i Pers musikintresse, utan också i brodern Hugo Frödings (1842−1930) litterära framgångar på äldre dagar med kulturhistoriska och skönlitterära arbeten.

Ett konstnärligt yrke var emellertid inget självklart val i dåtidens välsituerade samhällsskikt. Medan bröderna gjorde karriärer inom handel, diplomati och det militära, slog Per Fröding till att börja med in på den tekniska banan. Efter studier i Uppsala och Stockholm (ingenjörsexamen 1874) arbetade han som maskinritare vid olika industrier i Sverige, England, Belgien och USA, varefter han − fr.o.m. 1886 − var administrativt verksam inom familjebolaget A. Fröding & Co.

I musikaliska kretsar

Per Fröding var av allt att döma en habil pianist, han spelade troligtvis också ett stråkinstrument och framträdde som körsångare. Hans verksamhet i de privata musikmiljöerna går inte helt att kartlägga, men medlemskapen i Harmoniska sällskapet − i vars konsertverksamhet han deltog − och i de mer privata Göta Par Bricole och Sundbergska kvartettsällskapet (i det senare valdes han till hedersledamot) gav tillträde till det Göteborgska musiklivets inre kretsar.

I dessa musikaliska sällskap fick Fröding kompositioner framförda: vid en offentlig konsert med Harmoniska sällskapet 1887 uppfördes hans svit för piano (troligtvis med tonsättaren själv som solist) och på Sundbergska kvartettsällskapets soiréer spelades stråkkvartetter och en violinsonat vid flera tillfällen. Att vissa av Frödings kompositioner var privata tillfällighetskompositioner vittnar titlarna om, till exempel Marsch för kontoristföreningen och "Gaffel-bitar" för stråkinstrumenter. En av violinsonaterna (Ess-dur) samt några sånger och pianostycken publicerades, men någon uppmärksamhet att tala om fick inte dessa kompositioner i musikpressen.

I slutet av 1890-talet deltog Fröding i det insamlingsarbete av folkvisor som initierats av författaren och folklivsskildraren August Bondeson och som resulterade i den epokgörande August Bondesons visbok: folkets visor sådana de lefva och sjungas ännu i vår tid (1901−03).

Per Fröding, som förblev ogift, avled i Göteborg 10 januari 1939. Efter hans död donerades ett omfattande handskrivet notmaterial med hans kompositioner och arrangemang till Kungl. Musikaliska akademiens bibliotek.

Verk

Sett till bevarade verks dateringar verkar Per Frödings komponerande i huvudsak skett före sekelskiftet 1900. Lejonparten av kompositionerna utgörs av pianomusik: två sonater, en svit, ett par variationsverk och ett drygt femtiotal karaktärsstycken, i huvudsak i det mindre formatet. I produktionen finns också ett tiotal kammarmusikverk och sånger.

Frödings många opublicerade verk har inte varit föremål för närmare analys. De publicerade visar emellertid, att hans musikskapande var amatörens, genomgående lättspelade kompositioner med enkel satsteknisk utformning. Musiken saknar emellertid inte pregnans; den musikaliska gestaltningen av Tennysons ”Nyårsklockan” inleds övertygande och öppningstemat i det neobarocka pianostycket Gavotte i g-moll är spirituellt.

Frödings förmåga att skapa längre spänningslinjer och upprätthålla ett engagerat uttryck en komposition igenom tenderar emellertid att brista, bland annat på grund av en mindre utvecklad förmåga att utveckla motiv, teman och harmonik organiskt. Vid tematisk bearbetning hemfaller han lätt åt sekvensbildningar av stereotyp art. Tillämpningen av formkoncept som sonat- och rondoform är rudimentär. Svagheterna tar sig tydligast uttryck i kompositioner av större format, såsom violinsonaten i Ess-dur.

Stilistiskt ger Frödings publicerade verk ett eklektiskt intryck med anklanger från såväl klassicism som samtida strömningar. Sekelskiftets nationalromantik verkar dock inte lämnat några djupare spår i hans musik.

Dan Olsson © 2016

Bibliografi

Berg, Wilhelm: Bidrag till musikens historia i Göteborg 1754−1892, Göteborg: Wettergren & Kerber, 1914.
Bondeson, August: August Bondesons visbok: folkets visor, sådana de lefva och sjungas ännu i vår tid, Stockholm: Bonnier, 1903.
Cederblom, Staffan
och Nils de Frumerie (red.): Sundbergska kvartettsällskapet 1884−1984, Göteborg: Bosc Bokförlag, 1984.
Hildebrand, Bengt: ”G Hugo Fröding”, i: Svenskt biografiskt lexikon, vol. 16, Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon, 1964.
Långström, Erland & Stern, Gustaf: Biografier samlade och utgivna Erland Långström & Gustaf Stern, Göteborg: Pehrsson, 1919.
Göta Par Bricoles medlemsmatriklar, åren 1886−1915.
Svensk Musiktidning, nr 8 1887, nr 12 1890.
Åkerlund, Axel: Musiklivet inom Göta Par Bricole, Göteborg: Brusewitz, 1918.

Källor

Musik- och teaterbiblioteket.

Verköversikt

Kammarmusik (2 stråkkvartetter, 2 violinsonater, pianotrio m.m.), pianomusik (2 sonater, variationsverk och drygt 50 karaktärsstycken), sånger (ca 20) och körverk.

Samlade verk

Publicerade kompositioner
Sonat för violin och piano, Ess-dur. Stockholm: Abr. Lundquist, u.å. (nr 4532).
Gavotte och Ariette, ur Suite g-moll för piano, Stockholm: Elkan & Schildknecht, 1896 (nr 1612). [Hela sviten är inte bevarad].
Två dikter av Ellen Lundberg satta i musik af Per Fröding, Göteborg: Gumpert, u.å.
Nyårsklockan (A. Tennyson) för en röst och piano, Leipzig: Röder, u.å.

Kompositioner i autograf

Kammarmusik
Musik för stråkkvartett
Stråkkvartett F-dur, 1921.
Stråkkvartett G-dur, 1899/rev. 1900 [nyskriven Finale].
Adagio cantabile, för stråkkvartett, 1896.
Andante a-moll, för stråkkvartett, u.å.
Gavotte, för stråkkvartett, u.å.
Gaffel-bitar för stråkinstrumenter, 1889 (2 vl., vla, vlc.)

Övrig kammarmusik
Pianotrio d-moll, u.å.
Violinsonat c-moll, 1885.
Violinsonat Ess-dur, 1896 (troligtvis identisk med den publicerade sonaten).
Andante G-dur, för violin och piano, 1885.
Sorgmarsch vid Viktor Rydbergs död. För flöjt och piano, 1895.

Pianomusik
Fyra skizzer, för piano-forte, 1871. 1. Lugn, 2. Gnabb, 3, Ånger, 4. Försoning och glädje.
Sonat för piano D-dur, 1872.
Sonat för piano f-moll, 1872.
Menuett B-dur, för fyrhändigt piano, 1874.
Menuett e-moll, för fyrhändigt piano, 1875.
Tema med variationer för piano, 1888.
Variationer öfver en svensk polska, 1879.

Smärre pianoverk (i bokstavsordning)
Agitato, 1890.
Allegretto, 1890.
Andante E-dur, 1877.
Bagatell, 1877.
Barcarole, 1876.
Canon, 1876.
Danse des fées, u.å.
Elegie, 1886.
Etude, u.å.
Fantaisie sur deux airs suèdois, 1883.
Fantasistycke e-moll, 1870.
Fantasistycke D-dur, 1888.
Fuga à quattro voci, 1878.
Humoresk, 1886.
Höststämning, u.å.
Idyll, 1896.
Impromptu c-moll, 1886.
Impromptu g-moll, 1890.
Impromptu G-dur, 1898.
Invention à 3 voci, 1870.
Lied ohne Worte, E-dur, 1875.
Lied ohne Worte, Ess-dur, 1875.
Lied ohne Worte, B-dur, 1876.
Marche E-dur, u.å.
Marsch Ess-dur, 1876.
Marsch C-dur, skriven för kontoristföreningen, u.å.
Melodie, 1884.
Menuett F-dur, 1876.
Menuett B-dur, 1878.
”Menuett i tidigt 1700-talsstil”, h-moll, u.å.
Pianostycke Ess-dur, 1875.
Pianostycke Ass-dur, 1877.
Pianostycke c-moll, 1878.
Pianostycke Ess-dur, 1889.
Polska e-moll, 1882.
Polska B-dur, 1886.
Romance Ess-dur, 1898.
Romance Fiss-dur, 1876.
Romance A-dur, u.å.
Scherzo B-dur, 1875.
Scherzo F-dur, 1876.
Scherzo Ess-dur, 1877.
Scherzo D-dur, u.å.
Scherzino, 1890.
Vals G-dur, 1898.
Valse brillante Ass-dur, 1898 (även 1 ex. för 2 pianon, 4 h.)
Valse G-dur, 1901.
Valse caprice F-dur, 1903.
Valse de salon g-moll, 1877.
Visa i folkton, 1886.
Vågskvalp, 1898.
Vårsång, 1886.
Windermere, 1875.

Orgel
Preludium och fuga för orgel, 1867.

Vokalmusik
Vintergatan (Z. Topelius), för sångsolist, kör och piano, 1870.
Sommarmorgon (Montgomery-Cederhielm) för manskvartett, u.å.

Sånger för en röst och piano
Samlingar
Fem sånger af Thomas Moore för en röst med piano, 1885. 1. Det komma skall en sorgestund, 2. När kring la piazzetta, 3. Rösten, 4. Ro sakta här, 5. När den blänker, den fyllda pokalen.
Två sånger till text av H. Montgomery-Cederhielm för en röst med piano, 1929. 1. Det är vår, 2. Månsken vid havet.

Enskilda sånger (i bokstavsordning)
Ack, giv mig ett hjärta, u.å.
Bönhörelse (W. von Braun) u.å.
Då jag var ett litet barn, u.å.
Gretas visa (M. Koch), u.å.
I himlen blott bor friden (Th. Moore), 1885.
I natten (V. Rydberg), u.å.
Irrskenet på heden (Z. Topelius), u.å. (defekt, slutet saknas).


Verk av Per Fröding

Det finns inga verk av tonsättaren registrerade