Prinsessan Eugénie (1830−1889)

Prinsessan Eugénie, eller som hennes hela namn lyder: Charlotta Eugenia Augusta Amalia Albertina Bernadotte, föddes 24 april 1830 och avled 23 april 1889 i Stockholm. Hon  var enda dotter till Oscar I och drottning Josephina. I sin musikaliska utbildning fick hon lära sig att både komponera och musicera. På slottet arrangerades soiréer och konserter, ofta med inbjudna musiker och sångare. Prinsessan Eugénie komponerade stycken för denna miljö, framför allt pianostycken och sånger. Genom hela livet engagerade hon sig i socialt välgörenhetsarbete. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1859.

Liv

Prinsessan Eugénie var enda dotter till Oscar I och hans gemål Josephina. För medlemmarna i en kunglig familj under 1800-talet var utbildning inom estetiska ämnen en nödvändighet. Eugénies föräldrar hade båda fått en gedigen musikutbildning och de hade ett stort intresse för musik, inte minst opera. De såg gärna föreställningar på Stockholmsoperan och bevistade konserter. Oscar hade kontakt med svenska tonsättare, som Franz Berwald och Adolf Fredrik Lindblad, men också med Felix Mendelssohn och Robert Schumann. Föräldrarnas musikintresse överfördes till barnen. Eugénie och hennes fyra bröder fick utbildning i teckning, skulptur, litteratur och musik av de bästa musikerna och konstnärerna. De undervisades i sång av Isak Berg och i piano av Lindblad. Framför allt Eugénie och brodern Gustaf intresserade sig för musiken och fick också lära sig att komponera.

Prinsessan Eugénie var en flitig besökare på konserter och på Kungl. Teatern. Hon musicerade också själv i hemmiljön på Stockholms slott. Där hölls under hela Eugénies livstid musikaliska soiréer och konserter, ofta med inbjudna musiker och sångare från Operan, men också med medverkan från den kungliga familjen och hovets medlemmar. Det var en viktig musikalisk miljö för prinsessan Eugénie, inte minst för att hon inte på samma sätt som sina bröder kunde delta i det offentliga musiklivet.

Prinsessan Eugénie hade hela livet en bräcklig hälsa. På läkares inrådan reste hon till Gotland för att vistas i en gynnsam havsmiljö. 1861 lät hon bygga sommarhuset Fridhem, strax söder om Visby. Där vistades hon sedan varje sommar ända till sin bortgång. Här ägnade hon mycket tid åt välgörenhetsarbete och religiösa möten. Men hon odlade också sina konstnärliga intressen genom sin stora umgängeskrets, där författaren Carl David av Wirsén och arkitekten Per Ulrik Stenhammar med sonen Wilhelm ibland hörde till gästerna.

Bortsett från sommarmånaderna på Fridhem kom prinsessan Eugénie att bo hela sitt liv på Stockholms slott. Hon bildade aldrig någon egen familj, men hade genom hela livet en nära kontakt med sin mor. De utövade sina gemensamma musikaliska och religiösa intressen, bland annat vid samlingar där andliga visor av Eugénie och Lina Sandell framfördes.

Verk

Vokalmusiken

Prinsessan Eugénies verk framfördes framför allt inom hovet. Solosånger och duetter hade sin givna plats vid de musikaliska soiréerna, medan andliga visor framfördes i religiösa sammanhang. Valser, galopper och polonäser för piano var användbara vid olika danstillställningar.

Till de sånger som framfördes vid soiréer hör ”Klockorna”, för sopran och tenor med pianoackompanjemang, med text av drottning Josephina. Sången har en klar viskaraktär, med en något mer utarbetad avslutning. Pianot stödjer sången och fördjupar stundtals textens innehåll med tonmålande motiv. Något mer utarbetad och med mer krävande sångstämmor är ”Till vågen”, en duett för sopran och alt med pianoackompanjemang. De världsliga sångerna skiljer sig något från de andliga visorna, som är mer visartade och med enklare sångstämmor. Sammantaget ger de vokala verken intryck av en tonsättare med känsla för texttolkning och förmåga att skapa stycken med både melodisk och harmonisk variation, även i det lilla formatet.

Pianoverken

Förmågan att variera inom en given ram märks också i Eugénies pianokompositioner. ”Drottning Josefinas Polonaise” är ett bra exempel på ett öppningsstycke vid en danstillställning. Det var just till tonerna av en polonäs som dansparen skulle skrida in i balsalen. Här kontrasteras den första delens kraftigt markerade rytmer och fanfarliknande melodik mot en mer melodisk andra del.

Till danskompositionerna hör också en ”Louisa-Wals”, som förmodligen framförts i samband med någon fest tillägnad kronprins Karls hustru Louise. Det är en jämförelsevis lång komposition med flera sektioner med olika karaktär. ”Tullgarns galopp” framfördes bland annat på kungens bal den 28 januari 1856. Det är ett snabbt stycke, där en stadig rytmisk figur i basen bildar fundament för en melodi i sektioner med många olika motiv.

Prinsessan Eugénies verk hör knappast till repertoaren idag. Men de var goda kompositioner, som var uppskattade under hennes livstid och i ett mindre antal även gavs ut på förlag. Att hon rönte erkänsla för sina tonsättningar visas av att hon blev invald i Kungl. Musikaliska akademien 1859. Hennes aktiviteter inom de musikaliska soiréerna och de andliga sammankomsterna var viktiga för de grupper av människor som hon samlade omkring sig. Inte minst för sina syskonbarn var hon också en viktig förebild inom det konstnärliga området.

Karin Hallgren © 2016

Bibliografi

Alm, Göran: Prinsessan Eugénie: Bilder från en glömd värld, Lund: Signum, 1987.
Becker, Gunnel & Kjell Blückert (red.): Drottning Josefina av Sverige och Norge, Stockholm: Veritas, 2007.
Hagen, Ellen: Prinsessan Eugénie: Konstnärinna och filantrop, Stockholm: Bonnier, 1929.
Hallgren, Karin: Kungafamiljen i Stockholms musikliv, i Nils Ekedahl (red.), En dynasti blir till: Medier, myter och makt kring Karl XIV Johan och familjen Bernadotte, Stockholm: Norstedt, 2010, s. 159−187.
Hildebrand, Bengt: ”Eugénie”, i: Svenskt biografiskt lexikon, vol. 14, Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon, 1953.
Lindhjem, Anna: Kvinnelige komponister i Skandinavien, Fredriksstad, 1931
.
Vretblad, Åke: ”Eugénie”, i Sohlmans musiklexikon, Stockholm: Sohlman, 1975.

Verköversikt

Pianomusik (Drottning Josefinas Polonaise, Louisa-Wals, Tullgarns galopp m.m.), sånger och duetter (Hvad fattas mig än, Romance m.m., duetter som Klockorna, Till vågen m.m), körverk.


Verk av Prinsessan Eugénie

Detta är ej en komplett verkförteckning. Nedanstående verk är de som hittills inventerats.

Antal verk: 56