Edouard Du Puy (ca 1770−1822)

Björn Jernsida. Opera i tre acter [Akt III ofullbordad]

Skriv ut
  • Tillkomstår: 1818
  • Verktyp: Opera, helafton
  • Textförfattare: Johan David Valerius
  • Uruppförande: Se verkkommentar nedan
  • Speltid: Ca. 120-180 min
  • Detaljerad speltid: Speltid osäker

Instrumentering (besättning)

2*.2.2.2 / 2[3].2.1.0 / timp / str
(picc)
[Akt II, Scen 4, No 18B anger 3 Jägarhorn]

Soloröster/kör

Björn (med tillnamnet Jernsida), Svensk Prins, Konung Ragnar Lodbroks son och bestämda Thronföljare [sic]
Berta, Aquitansk Prinsessa, Björns gemål
Erik, deras son
Pepin, Aquitansk Furste, Berthas Bror
Adalbert, Hertig af Lothringen
Halstan, En gammal fältherre, Björns Fosterfar
Hulda, Nordisk spåqvinna [sic]
En fransysk Härold
Owald (Ovald) och Erpur, Barder
Idun eller Odödlighetens Gudinna
Troll Gestalter
Nordiske Krigare och Sköldmör
Franske, kejserlige, aquitaniske och lothringske Krigare
Folk af båda könen

Kör: S.A., T.T.B. (även dubbelkör), T.T.B.B., S.A.T.B.

  • Autografen återfinns: Musik- och teaterbiblioteket
  • Katalogsignum/kommentar till autografen: Kungl. Teaterns Arkiv, Operor B 1 (partitur)
    "Utskrift av partituret efter tonsättarens skiss av Martin Tegen 1988
    Text enligt librett i Kungl. Teaterns arkiv" (enligt Martin Tegens avskrift, daterad 10 juni 1989)

Beskrivning av verket

Händelsen tilldrager sig i Frankrike, vid pass år 855 på ön Oissel i Seinen [sic], nära Rouen, samt i denna stad och trakten deromkring.

Akt I
Theatren [sic] föreställer en Sal uti Nordiska borgen på ön Oissel.

Scen 1
Halstan, Nordiske Krigare

Scen 2
De förre, Hulda

Scen 3
Bertha, Erik, Halstan

Scen 4
De förre, En krigare, [Erik]

Scen 5
Flera, dels förgyllda, dels försilfrade skrin inbäras. Dans af Franska och Nordiska Caractererna [sic]. Under det slutligen Nordiske Krigare dansa med Fransyskorne, hasta Fransmännen till skrinen, öppna dem, uttaga däri liggande svärd och anfalla de Nordiska, som äfven gripa till vapen. De Fransyske qvinnorna [sic] draga sig undan. Striden drar sig åt fonden. Frampå scenen fäktar Halstan, modigt men svagt, emot Franska Anföraren under det Sköldmöerne sluta en krets omkring Bertha och Erik. Såväl Nordmännen som de Franske störta ut i oordning. Bertha, Erik, Halstan, Krigare och Sköldmör. Derefter [sic] En fransysk Härold, med talrik suite af båda könen

Scen 6
Sköld, spjut och hjelm frambäras [av Sköldmöerna till Bertha] och hon väpnar sig. [Bertha beger sig ] af med Sköldmöerne. Halstan [är] ensam qvar med Erik. (Af med Erik.) Bertha, Erik, Halstan, Sköldmör

Scen 7
Theatren förändras till en betäckt vallgång. Kort theater. Fransmännen instörta från höger häftigt förföljde af Nordmännen försöka att hålla stånd, men drifvas omsider tillbakas [sic], och ut genom vänstra coulissen [sic]. Nordmännen förfölja dem. Bertha inkommer med en trupp Nordmän.
No 12A. Batalj: Allegro C-dur 4/4 (C)
Bertha går ut till venster med Sköldmöerne. Hulda ensam. Nordiske Krigare, Fransmän, sedan Bertha och Sköldmör, [Hulda]

[Var Scen 7 övergår i Scen 8 framgår ej av Tegens avskrift]

Scen 9
Theatren förändras. På högra sidan synes borgen. Slottet, hvaraf en façade [sic] presenterar sig, är omgifvit af två vallar i amphiteater, med ringmurar. Vid foten af den yttersta är en liten lönnport, till någon del masquerad [sic] af buskar. Bortom slottet flyter en arm af Seine floden [sic], hvaröfver går en brygga. Fonden föreställer ett bergigt landskap. Bertha med Sköldmöerne, utom borgen. Nordiska Krigare, inom och kring borgen, hvars torn, vallar och fäsgen de besatt. En Nordisk Krigare inkommer hastigt från vänstra sidan. Bertha, En Nordisk Krigare, Sköldmöer, Krigare

Scen 10
Sköldmön kommer instörtande från venster. Bertha [blir] förkrossad. [Hon] går med alla de öfriga in i borgen, stadnar [sic] på yttersta terrassen, återhämtar sig [och talar]. Under ritournellen synes Bertha i pantomime [sic] utdela sina befallningar och disponera besättningen till försvar. Under hennes sång och choren synas höfdingarna ifrigt [sic] sysselsatta att uppställa besättningen och lifva dess mod. Denna jeu de theâtre [sic] bör vara eldig och varm, och räcka till dess anfallet sker. De förre, En Sköldmö

Scen 11
Adalbert med sin tropp kommer från fonden utför bergen, drifvande framför sig de Nordmän som förföljt fienden. Af dessa stupar större delen på bergen; någre [sic] tagas vid retraiten [sic] öfver bryggan till fånga; endast få vinna tid att frälsa sig genom vallporten, som hastigt öppnas och åter tillslutes. Nu framrusa Adalberts soldater, uppstapla stenar, frambära stegar och löpa till storms på vattens vänstra sida med förfärligt stridsrop. Stormen afslås; stora stenar nedstörtas på de anfallande, som nödgas retirera i skogen till vänster, så att endast deras têter [huvuden] och skyttar synas. Under hela denna strid flyga pilar och slungstenar fram och åter. När Adalberts soldater dragit sig tillbaka, och Nordmännen gifvit segerrop, tystnar vapengnyet. På en gång höres ett väldigt härskri bakom slottet, och derefter skräll af ramlande portar och murar. Genom brêchen [sic] i den mur som sammanbinder slottet och vallarna, inrusar Pepin med de sina bakifrån, och tager Nordmännen i ryggen. De försvara sig, men i detsamma framrycker, på Pepins härskri, Adalberts styrka och förnyar sitt anfall. Bertha, som emellertid stridt [sic] med Pepin, viker, dignar och afväpnas. Nu bestiges vallen af Adalberts troupp [sic].
No 17. Combat: Vivace B-dur 3/4
Under choren ser man Pepin och Adalbert låta sina soldater besätta alla vallar, afväpna och bortföra fångarna samt uppresa Kejserliga och Franska standaren på tornspetsen. Pepin återkommer på nedre terrassen där Bertha halfdånad [sic] ligger lutad mot vallen, med aflöst hjelm.
Nytt härskri af de segrande. Halstan, som med Erik, halfsofvande på arenan, och tillika med honom förklädd, smygt sig ut genom lönnporten i samma ögonblick Pepin först inkom, sedermera begagnat det tillfälle då Adalbert inträngde i borgen med sitt folk, för att obemärkt fly till skogen, och ändtligen [sic] skyndat öfver bryggan åt fonden, ses nu vid den repeterade chorens slut, försvinna med prinsen från högsta bergs-spetsen [sic]. De förre, Adalbert med Kejserliga Soldater, sedan Pepin med Fransmän
Slut på Första Acten.


Akt II
theatren [sic] föreställer en vild skogstrakt, vester om Rouen. I fonden Seine-floden, hvari en klippa uppskjuter. På ena sidan, närmare avant-scenen, en bergsgrotta.

Scen 1
Erik [och] Halstan ankomma i en båt och stiga i land. Erik hastar opp på klippan. Halstan ropar med hänryckning, omfamnar Erik. Några krigare synes i skogsbrynet. Erik, Halstan

Scen 2
Adalbert med en tropp [sic] Krigare. Några af troppen gå åter in i skogen. De öfriga jemte Adalbert stadna qvar [sic]. Adalbert, Krigare

Scen 3
Halstan kommer ur grottan i eremit drägt [sic], med capouchongen [sic] öfver hufvudet. Adalbert drar sig tillbaka med de sina, och [talar] till dem.
No 9. Marsch-intermezzo (attacca): Tempo di marcia moderato e-moll 4/4 (C)
Halstan på avant-scenen, à part [sic]. Vid slutet av [hans recitativ] ankommer en Ryttare och rapporterar att Björn stiger i land. Adalbert och hans folk uttrycka häpnad. [Blåsinstrumenten hörs] på afstånd utom scenen. Alla lyssna. Två eller tre af Adalberts soldater springa upp på klippan och se sig om. Adalbert hastigt inkommande [ropar] till Halstan: 'Skynda, följ mig!' Båda af till höger, skymningen tilltager, och månan [sic] går opp. De förre, Halstan, [En Ryttare]

Scen 4
Ett skepp ankommer, Björn är därpå och stiger först i land, följd av dem som befinna sig på samma fartyg. I mon [sic] af landstigningen från de öfriga fartygen, hvilka ej synas, fylles theatern af Björns folk. Under denna scen tilltager skymningen mer och mer. Några eldar upptändas. Folket lägrar sig. Björns sventjenare [sic] bereder, på en klippa framom en grotta till vänster [venster], hans bädd, bestående af en vild-djurs [sic] hud. Björn sätter sig på klippan, vändande sig mot grottan, drar svärdet och går några steg närmare. Halstan drager sig tillbaka och försvinner. Björn rusar mot Halstan, som med Erik på armen, båda utan förklädnad, träder fram två steg ur grottan. Björn stannar stum och orörlig. Halstan lägger Erik i hans armar. Barderne [sic] deltaga i Björns förvåning och glädje. Alla gå fram på avant-scenen. Krigarne märka ej något, utan ligga stilla vid sina eldar. [Björn visar] ädel stolthet. Björn ger tecken. Stridshorn från flera håll mana hans krigare opp från hvilan. Några höfdingar framkomma och emottaga hans befallningar, som de gå att verkställa under [det kommande] recit. Halstan har under tiden lagt Erik på Björns bädd. [Björn riktar sig] till sitt folk, som nu hunnit uppställas. Härförarne framkomma och omgifva Björn. [De slår] på sköldarne. Björn och hans Krigare, [Halstan]

Scen 5-7
Halstan, Björn, senare Sventjenaren, Pepin

Scen 8
Hulda (ensam)

Scen 9
På andra sidan af floden framkommer ur skyn, såsom i en trollspegel, Upsala [sic] Tempel, der Ragnar, med Gudarnes präster och Svea folk, anställt ett offer. Chor i trollspegeln, med sagta ljud men hörbart och utan repetition. Björn liksom hastande efter de framtrollade gestalterna. Han ger tecken till upbrott [sic]. Under det hären upställes, nedgår Rideaun. [sic] Björn (ensam), Chor i trollspegeln
Slut på Andra Acten. [Ej komponerat.]


Akt III
Theatern föreställer Pepins tält utanför Rouen. Tältet är slutet i fonden, och ingången från ena sidan. Det dagas. En lampa brinner ännu.

Scen 1
Bertha sitter ensam. Bertha

[Resten av Akt III ej komponerad]


Verkkommentar

Operan skrevs för kröningen av Karl XIV Johan 1818, men blev inte färdig och i stället framfördes divertissementet 'Balder'. Se vidare separat registrering av detta.)


Libretto/text

Akt I

Scen 1

No 1: Svara oss, Halstan! Hvilken lott är oss ärnad [sic]? (Chor af Krigare)

No 2. Recitativ: I veten, Svear, att vår Konung Ragnar (Halstan)

No 3. Arioso: Northumberland. Så minnens hvad I svurit på Edra sköldar och vid Edra Gudar (Halstan)

No 4. Recitativ: Men Hulda nalkas: Hennes spådomskonst må daga för er blick (Halstan)

 

Scen 2 (attacca)

No 5: Hulda, hvad skådar du, ödets tolk? /.../ Öfver fädrens högar som isbark det snögar [sic] /.../ En drottning du lofvar; du rikt oss begåfvar (Hulda, Halstan, Chor af Krigare)

No 6A. Recitativ: Långt säkrare än alla Gudasvar, min aning säger mig: Björn kan ej dröja (Halstan)

 

Scen 3 (attacca)

No 6B: Gudar! Om er man diktat (Berta. Scena [sic])

 

Scen 4

No 7. Recitativ: Sänd från Rouen, af Frankenlands momark [sic], en härold anlänt /.../ Halstan, dig egnar [sic] det att svara /.../ Jag fruktar dem som föra skänker (En krigare, Bertha, Halstan)

No 8. Trio: O! Hjelte, skynda dig tillbaka till denna öfvergifvna strand! (Bertha, Erik, Halstan)

 

Scen 5

No 9A: Min Konung hälsar Er, I Nordmän genom mig /.../ Om redligt uppsåt leder er, välkomne till fordna fiender, till nya vänner (Härolden, Bertha)
No 9B: Tag fredens offerskänker af oss med välbehag emot. Må våra ädla gäster af nöjet hållas qvar [sic] en stund (De franske, De nordiske)

No 10. Chor under striden: Straffom de trolösa! Hämnom vårt nederlag! (Nordmännen, Fransmännen)

 

Scen 6 (attacca)

No 11. Recitativ: Hvad svek! O harm! Men jag, jag vågar bäfva?(Bertha samt Chor af Sköldmöer)
Välan! O Björn, din maka, kanhända dödens brud, står färdig. /.../ Till striden, till striden! (Bertha, Chor af Sköldmöerne)
Han vare din! O! att den arm har domnat, som fordom pröfvades i bardalekar (Halstan)
Och hvart? För du mig till min stora faders möte? (Erik)

 

Scen 7 (attacca)

No 12A. Batalj [instrumental]

No 12B. Recitativ: Förföljen fienden. Och I, bevaken borgen! (Bertha)

No 13 (attacca): Striden, Svear, striden! (Hulda)

 

[Var Scen 7 övergår i Scen 8 framgår ej av Tegens avskrift]

 

Scen 9 (attacca)

No 14. Recitativ: Allt är förloradt, och vår styrka skingrad (En Nordisk Krigare)
I Kämpar! Må vågen bryta sig mot denna klippa (Bertha)

 

Scen 10

No 15. Recitativ: Man hört i dalen vapenklang, Prinsessa (En Sköldmö)
Så många sammansvurna mot en qvinna! (Bertha)

No 16. Aria och Chor: Bråddjupet öppnas, fallet är nära (Bertha)
Bråddjupet öppnas (Sköldmör), fallet är nära (Nordiske Krigare på borgen)

 

Scen 11

No 17. Combat [instrumental]

No 18. Chorer af krigare: Borgen är vår! Borgen är vår! (Franske och Kejserlige Soldater)
Hoppet förgår och vapenlyckan sviker (Nordiske Krigare)

No 19. Recitativ: Gud! Bertha! O! min syster! (Pepin)
Hvilken likhet! Jag ägt en bror med dessa anletsdragen (Bertha)

No 20. Chor no 18 da capo

 

Akt II

Scen 1

No 1. Recitativ: Tömd är min sista kraft, men ej förslösad (Halstan)
Min mor! Hvar är min mor? (Erik)

No 2. Duo: Kom, kom, kom lekande vestan att vagga, på lydiga böljor till stranden (Erik, Halstan)

No 3. Recitativ: En tropp af krigsmän smyger fram ur skogen (Erik)

 

Scen 2 (attacca)

No 4. Chor: Låt oss här hans ankomst bida (Adalbert, Chor af Krigare)

No 5. Recitativ: Ett ögonblick och Björn skall landa (Adalbert)

 

Scen 3

No 6. Recitativ: Men denna grotta genomsöken henne (Adalbert)
Hvem tränger, väpnad, i min stilla boning? (Halstan)

No 7. Arioso (attacca): När de förlängda skuggorna försvinna (Adalbert)

No 8. Recitativ: Björn, i fredlig slummer, glömmer faran (Adalbert)
Jag ryser! Men ... I ären få och svage (Halstan)

No 9. Marsch-intermezzo [instrumental] (attacca)

No 10. Recitativ (attacca): Jag tryckes ned som när en åsktyngd luft (Adalbert)

No 11. Recitativ - arioso (attacca): Var du mig välsignad, dyrbara lemning (Halstan)

No 12. Chor: Af triumfer kända vidt kring land och våg (Chor af Björns Krigare)

No 13. Recitativ: Björn kommer och Halstan får ej störta i hans armar! (Halstan)

 

Scen 4 (attacca)

No 14. Chor: Björn är all vår heder, Björn vår skyddsgud är (Chor af Björns Krigare; under landstigningen)

No 15. Recitativ: Om lyckan följt mig under nya krigsvärf (Björn)

No 16: Orubblig har min fana stått (Björn)
Björn vår skyddsgud är; hvarthän Björn oss leder, säkert det till äran bär (Björns Krigare)

No 17. Recitativ: Snart natten bryter in. Vid lägereldar, går, kämpar, hvilen (Björn)

No 18A [ej komponerad]: (Erpur, Ovald, senare Halstan)
No 18B: Recitativ: Se, där bildas en gestalt i månans [sic] skimmer /.../ Himmel! Erik! min son! /.../ Men ock af Svear! (Björn)
Min far! (Erik)
Väck dina krigsmän; den skog som hyser dig är dödars boning (Halstan)

No 19A: Ännu i dessa nejder er vänta större fejder (Björn)
Vid dån af segervagnar kring Söderns fega jord (Chor af Krigare)

 

Scen 5-7

No 19B [ej komponerad]: (Halstan, Björn, Sventjenaren, Pepin)

 

Scen 8

No 19C [ej komponerad]: (Hulda)

 

Scen 9

No 19D [ej komponerad]: För Nordens skull jag slites då från Norden! (Björn)

No 20. Marche till Templet: Oden och Thor och alla Himlamagter! [sic] (Chor i trollspegeln)
Upsala tempel! Ha! Jag återkallas! (Björn talar)

 

Akt III

Scen 1

No 1A. Recitativ [ej komponerat]: Björn, du är här - och ej i Berthas armar! (Bertha)
No 1B. Romance: Han tändes, den nyburna dagen, men intet ljus för mig går opp! (Bertha)

[Resten av Akt III ej komponerad]