Reinhold de Croll (1673−1710)

Reinhold de Croll, född i Stockholm 1673 och avliden på samma ort 29 november 1710, var tonsättare, organist, klockspelare och hovkapellist, ansedd som den främste organisten i sin tids Stockholm. Av hans kompositioner har endast några få danssatser bevarats.

Reinhold de Crolls föräldrar var Johan de Krull (d. 1702) och Märta Siewerts. Fadern hade varit organist i Riddarholmskyrkan och från 1670 klockspelare i Tyska kyrkan. Brodern Johann de Croll (1681−1704) var också verksam som organist − i S:ta Maria kyrka − och tog över klockspelarbefattningen i Tyska kyrkan vid faderns död. Systern Catharina gifte sig med en hovmusiker, Johann Knapp[e] (d. 1721), och deras son, Johan Reinholt, var också medlem i Hovkapellet. 

Troligen fick Reinhold de Croll sin första musikutbildning av fadern, men han hade också studerat musik i utlandet. 1696 avlönades han för tjänster i Storkyrkan, där han engagerats som musiker och som inspektör för orgelinstrumentet. 1702 tog han efter fadern över organisttjänsten i Riddarholmskyrkan och två år senare efter brodern klockspelartjänsten i Tyska kyrkan. 1710 utsågs Reinhold de Croll till organist i S:t Jacobs kyrka, men kom inte att tjänstgöra mer än några månader då han avled redan hösten samma år.

Reinhold de Croll var avlönad som musikant i Hovkapellet mellan 1700 och 1702, då han mot sin vilja var tvungen att lämna sin plats där i samband med att han blev utnämnd till organist i Riddarholmskyrkan och man motsatte sig dubbla tjänster. 1704 fick han emellertid tillåtelse att återinträda i Hovkapellet och var kvar där till sin död 1710.

År 1700 gifte sig Reinhold de Croll med sångerskan Maria Swart (d. 1710), den första kvinna som engagerades i Hovkapellet. Hon medverkade bland annat som ”första discantist” i Storkyrkan 1702 när den nya predikstolen invigdes. Hon framträdde vid detta tillfälle med andra hovmusiker; hennes man spelade orgel. Både Reinhold de Croll och hans hustru dog 1710, troligtvis i samband med den pestepidemi som då bröt ut i Stockholm.

Endast ett fåtal danssatser tillskrivna Reinhold de Croll finns bevarade. Alla är menuetter för klaverinstrument. Trots att den bevarade produktionen i Reinhold de Crolls fall är mycket begränsad var han troligtvis en skicklig kompositör. En tryckt begravningsvers tecknar honom som den svenska motsvarigheten till Dieterich Buxtehude:

Var händers ädla verk av fint harmoniskt ljud
Som fullkomnad måst beklagligt stå tillbaka
Var av hans styckevis till undran låtit smaka
Bevittnar, att han var den svenska Buxtehud’

Maria Schildt © 2015

Bibliografi

Karle, Gunhild: Kungl. Hovmusiken i Stockholm och dess utövare 1697−1771, Uppsala: TryckJouren 2002.
Kjellberg, Erik
: Kungliga musiker i Sverige under stormaktstiden: studier kring deras organisation, verksamheter och status ca 1620 − ca 1720, 2 vol., diss., Uppsala universitet, 1979.
Norlind, Tobias
Från Tyska kyrkans glansdagar: bilder ur svenska musikens historia från Vasaregenterna till karolinska tidens slut, vol. 3, Stormaktstidens senare skede 1660−1720, Stockholm: Musikhistoriska museet, 1945.
Rudén, Jan OlofMusic in tablature: a thematic index with source descriptions of music in tablature notation in Sweden, Stockholm: Svenskt musikhistoriskt arkiv, 1981.

Verköversikt

Fyra menuetter finns bevarade.

Samlade verk

Menuett, Kalmar, Stagneliusskolan.
Menuett "för Sparre och [?]", Uppsala universitetsbibliotek.
Menuett "för Anders von Düben", Uppsala universitetsbibliotek.
Menuett "för Mad. Düben", Uppsala universitetsbibliotek.


Verk av Reinhold de Croll

Det finns inga verk av tonsättaren registrerade