Oscar Byström (1821−1909)

Herman Vimpel (Herman Wimpel). Operett i en akt

Skriv ut
  • Tillkomstår: Hösten 1873 (enl Hedwall)
  • Verktyp: Operett / Sångspel
  • Textförfattare: Nils Henrik Pinello (pseudonym: Kapten Puff) och Johan August von Essen
  • Uruppförande: Svenska Teatern, Helsingfors den 28 maj 1875. Medverkande: bl a Byströms brorsdotter Ida (i den kvinnliga huvudrollen). Inskrivet med blyerts i texthäftet står namnen Lange [avser trol Algot Lange] vid rollen som Nauclerus, Apelbom [trol Harald Fredrik Apelbom] vid Herman Wimpel och [Ida] Byström vid Anna.
    Enligt Hedwall var Byström inte närvarande (inte heller vid det andra - och sista - uppförandet den 30 maj).
  • Speltid: Ca. 40-50 min
  • Detaljerad speltid: Speltid osäker

Instrumentering (besättning)

2*.2.2.2 / 2.1.3*.0 / timp / str
(picc, bass tbn)

Soloröster/kör

Nauclerus, klockare och sockenskolmästare (bas/basbaryton)
Herman Wimpel, sjöman (tenor)
Anna, bondflicka (sopran)

Bondfolk

Soloröster: 1 sopran (Anna), 1 tenor (Herman Wimpel), 1 bas/basbaryton (Nauclerus)
Kör: S.S.T.B.

  • Autografen återfinns: Musik- och teaterbiblioteket
  • Katalogsignum/kommentar till autografen: Oscar Byströms arkiv (partitur)

Litteraturhänvisning

Hedwall, Lennart: Oscar Byström. Ett svenskt musikeröde från 1800-talet (Nr 99 i Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie; 2003)

Beskrivning av verket

Uvertyr: Lento - Allegro molto F-dur 4/4 (C)

Handlingen föregår i skärgården.
Theatern. Gräsplan med träd. Ett bord på ena sidan, betäckt med papper och försedt med skriftyg [sic].
Scen 1: [No 1] Nauclerus vid bordet. Bondfolk (går i slutet av scenen). Nauclerus, Bondfolk
Scen 2: Nauclerus ensam vid bordet. Han stiger upp och och gör några slag. Går åter till bordet. Nauclerus
Scen 3: [No 2] Anna har kommit in på scenen. Hon gråter av rädsla, tar fram tobakspungen, som hon haft dold under sitt förkläde och ställer honom [sic] på bordet. Hon räcker sin kind åt Nauclerus så att han kan kyssa den. Hon går. Anna, Nauclerus
Scen 4: Nauclerus ensam.
Scen 5: [No 3] Anna kommer in igen. Nauclerus går till ett bord för att anteckna. Han bröstar sig, blir rörd, sjunger. Under sången har Anna satt sig till sin söm. Efter sången sätter [han] sig vid bordet, talar. Han vill omfamna Anna. Resolveradt [sic] skuttar han tillbaka. Anna, Nauclerus
Scen 6: [No 4] Herman Wimpel har kommit in på scenen. Nauclerus går ut med gravitetiska [sic] steg. De förre, Wimpel
Scen 7: [No 5] Wimpel mäter Anna med blicken. Hon sjunger. Går sedan ut. Anna, Wimpel
Scen 8: [No 6] Wimpel ensam. Wimpel
Scen 9: Anna kommer in med mat. Anna, Wimpel
Scen 10: Nauclerus kommer in med bouppteckningsinstrumentet i hand. Anna tager af bordet och går. De förre, Nauclerus
Scen 11: Nauclerus sätter på sig glasögonen och läser ur bouppteckningen. Nauclerus, Wimpel
Scen 12: [No 7] Anna kommer in igen. Wimpel tar fram sin pipa, öppnar tobakspungen och får fatt i ett papper. Lemnar det till Nauclerus. Nauclerus läser, blir förvånad, hummar avsides, nyser, fortsätter att läsa. Anna rycker testamentet från Nauclerus och sönderrifver det. Wimpel för rockärmen till ögonen, allmänt rörd. Han fattar Annas hand. Nauclerus skyndar ut. De förre, Anna
Scen 13: [No 8] Final. Anna, Wimpel, Nauclerus, Bondfolk
Slut.


Verkkommentar

Pinellos pjäs hade tonsatts redan 1855 av Carl Gustaf Wasenius, då under titeln "Bouppteckningen". En anledning till att även Byström komponerade musik till den kan enligt Hedwall ha varit att han ville ge sin dotter Anna "en passande ungflicksroll". Det blev dock hennes kusin Ida som kom att framföra den.

I Åbo Posten nr 5 från den 15 januari 1874 står att enligt Åbo Underrättelser kommer operetten att erbjudas Finska Teatern, i finsk översättning och med titeln "Pekka Wiiri".


Libretto/text

(Texter i enlighet med det handskrivna texthäftet.)

No 1. (recitativ och kör): Förrättningen sitt slut nu tar /.../ Nej, ingen af oss här! /.../ Re'n fol'n [sic] slår högt på himlen blå /.../ Och mot hans anlet blicka /.../ Upp, skyndom! än är dagen lång (Nauclerus, Flickorna, Bondfolket)

No 2. (duett): Ack hur mitt hjerta klappar[,] Jag är så rädd, jag bäfvar (Anna) /.../ Nå knäfveln [sic], tyst! hur var det nu? /.../ Wi äro begge vänner ju? (Anna, Nauclerus)

No 3. (kuplett): Så blef jag av lexor och stutar [sic] Magister till hjerta och själ (Nauclerus)

No 4. (terzett): De raska sjömän segla rundt kring jorden [I partituret står dock: När skutan landar hastigt öfver vågen] (Wimpel, Anna, Nauclerus)

No 5. (romans): I fattigdomens låga tjäll
Jag föddes arm och ringa (Anna)

No 6. (recitativ, aria): Tillbaka till vågornas brusande lek /.../
Farväl då rätt snart, o, du älskade jord. (Wimpel)

No 7. (kupletter): Hvad är det mer,
När för vår blick en stjerna brunnit ner? (Anna)

No 8. Finale (duett, kör): Kom ömma kärlek, stilla frid
Att i vår hydda bo. (Anna, Wimpel)

De gifvit ha' hvaran' sin tro
Att alldrig [sic] skiljas mer (Chör [Bonfolk, Landtfolket])