Henric Bratt (1758−1821)

Henric Bratt föddes 1 oktober 1758 i Rottneros och dog 21 januari 1821 i Forshem, Skaraborgs län. Vid sidan av sina verksamheter som bruksägare och militär var han även violinist i bland annat Kungl. Hovkapellet och tonsättare av verk för sitt instrument.

Liv

Henric Bratt var son till bruksägaren till Rottneros, Rottneholm och Öjervik i Värmland Henric Bratt d.ä. Fadern nämns i Abraham Hülphers Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter 1773 som en av tre musikkännare ”i Landsorterne, som närwarande tid lagt sig winning om, för eget nöje at upöfwa Musiken” och som ”både hos sig och annorstädes som oftast anställer Concerter”. Bratt d.ä. hade också skapat sig en imponerande notsamling med över 100 symfoniutgåvor och lika många kammarmusikverk, de flesta Hummel-tryck som han av allt att döma prenumererat på. Efter faderns död 1779 ärvde sonen samlingen, lät binda in den i prydliga volymer med skinnpärmar och skänkte den senare till Skara stifts- och landsbibliotek, där den ännu förvaras.

Henric Bratt växte således upp i en musikalisk miljö och lärde sig tidigt spela violin. Han antogs redan som 12-åring som volontär vid Kongl. Nerikes-Wermlands regemente, avancerade 1774 till ”förare”, blev kornett 1776 och löjtnant 1780, men tog året därpå avsked med ”kaptens karaktär”. Bratt gifte sig 1780 med Brita Cajsa Antonsson och bosatte sig på Rottneros, men sålde 1784 sina andelar i släktbruken till hustruns bror (som var gift med hans syster) och flyttade till Nygård i Skaraborgs län; familjen kom att omfatta två söner och två döttrar.

Bratt vistades 1788 i Stockholm, där han anställdes som violinist i Kungl. Hovkapellet och den 27 april i Riddarhuset gav en egen konsert, som leddes av Johan David Zander. Efter utbrottet av det svensk-ryska kriget 1789 kom Bratt att med kaptens grad tillhöra den frikår som snart fick namnet Värmlands fältjägarregemente, och i Finland ska han ha utmärkt sig i striderna vid Parkumäki, Pumala och Pirikimäki och blev av kungen utnämnd till major i armén 1790. Han placerades därefter som bataljonschefens närmaste man vid regementet, men tog 1794 avsked och drog sig tillbaka till Nygård för återstoden av sitt liv; ett försök att återköpa Rottneros 1803 gick om intet. Han tycks dock ha varit i Stockholm även senare, då han förekommer i Sällskapet Nytta och Nöjes handlingar kring sekelskiftet 1800.

Verk

Vid konserten 1788 spelade Bratt två egna violinkonserter som ansetts förkomna, men de är med stor säkerhet identiska med de två konserter som under beteckningen ”Opera II. 1793” återfunnits i stämmor bland faderns noter i Skara. Bratts ”Opera Första” är en samling om Sex Sonater För Violon [sic] och Basso som utgavs efter ”prenumeration” av Olof Åhlström 1794 och tillägnades kung Gustav IV Adolf. I övrigt har endast ett verk av Bratt bevarats, även det i Skara, en sångstämma till en tonsättning av Bengt Lidners ”Vid Wassen af den krökta ström” ur dennes Medea.

Samtliga sonater och konserter är tvåsatsiga och består av en snabb sats och en variationssats som Bratt benämnt Rondo, därför att temat upprepas som slutdel och möjligen ad libitum kan återkomma också mellan variationerna; så är föreskrivet i den ena av konserterna. I sonaternas förstasatser tillämpar Bratt en tredelad formtyp som närmar sig sonatsatsen, medan han i konserternas förstasatser närmast använder en äldre typ av ritornellsats, där tutti och solo omväxlar. Då sonaternas basstämma saknar besiffring, är det fullt möjligt att framföra dem som rena duetter, men även en continuo-besättning är tänkbar.

Om verken kan generellt sägas att de har närmast virtuosa soloviolinstämmor med ofta höga lägen, men är harmoniskt tämligen låsta genom alltför begränsade modulationsidéer. Tematiken är föga personlig men samtidigt ledig och innehåller ibland lätt spelmansartade inslag. Överraskande är konserternas orkesterbeledsagning som omfattar två flöjter, violin, viola och bas, d.v.s. saknar andraviolinstämma. Dess roll har övertagits av den ena flöjtstämman, vilket ger en egenartad klang, och det finns skäl att undra, om man vid framförandet verkligen har låtit sig nöja med denna något enkla lösning, även om ackompanjemanget främst är klangligt stöttande.

Lennart Hedwall © 2015

Skrifter av tonsättaren

Protokoller och handlingar vid Carlstads kämners-rätt uti målet emellan stads-fiskalen Elias Hernodh och majoren Henric Bratt. Carlstad, G. Wallencrona, 1812.

Bibliografi

Bratt, Christian: Bratt från Brattfors. En släktkrönika, Stockholm: Andrén & Holms Boktryckeri AB, 1992.
Bratt, Helmer: Några anteckningar om släkten Bratt från Brattfors, Linköping: AB Östgöta Correspondentens Boktryckeri, 1951.
Davidsson, Per Olov: "Ett verkligt fynd, i ... över nejden går låten...", i: Värmland förr och nu, Karlstad: Värmlands museum, 1994.
Hedwall, Lennart: Herrgårdsmusik i Värmland, konvoluttext, LP Fabo SLP 33136, 1990.
−−−: Herrgårdsmusiken i Värmland och musiklivet i Karlstad 1770−1830, Musikvetenskapliga avdelningen vid Göteborgs universitet, 1992.
−−−: ”En öfwersigt af Musiken inom Wermland”. Bidrag till belysningen av det sena 1700-talets musikliv i Sverige, diss., Stockholms universitet, 1995.
Hülphers, Abraham Abrahamsson: Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter, tryckt hos Joh: Laur: Horrn 1773, facs-ed SMA, Stockholm, 1969.
Lunell, Hans: Henric Bratt och hans sex violinsonater, Institutionen för musikforskning, Uppsala universitet, 1967.

Källor

Skara stifts- och landsbibliotek

Verköversikt

2 violinkonserter, 6 sonater för violin och basstämma, m.m.

Samlade verk

Två konserter för violin och orkester.
Sex sonater för violin och basstämma (”Violon och Basso”).
Vid Wassen af den krökta ström, sångstämma.


Verk av Henric Bratt

Det finns inga verk av tonsättaren registrerade