Sven Blohm (1907−1956)

Sven Jacob Sigvard Blohm föddes i Trelleborg 26 juli 1907 och avled i Stockholm 15 december 1956. Han studerade vid Kungl. Musikkonservatoriet i Stockholm och avlade 1934 organistexamen och året därpå musiklärarexamen. Mellan 1938 och 1956 var han organist i Skeppsholmskyrkan i Stockholm. Som tonsättare har han skrivit musik för såväl piano och orgel som kammarmusik och vokalmusik, ofta i en traditionell och melodisk stil med arkaiserande drag.

Liv

Bakgrund, unga år och studier

Sven Blohms far hette Axel Theodor Blohm (1864−1941) och var byggnadsingenjör, hans mor hette Thea (född Brandt, 1871−1959). De hade omkring år 1900 flyttat från Skåne till Stockholm med sina två barn, men när Sven skulle födas återvände Thea tillfälligt till sin mor i Trelleborg. I Stockholm föddes sedan parets återstående två barn. De fem syskonen, liksom släktingarna på moderns sida, var mycket musikaliska och det spelades och sjöngs när man träffades. Sven lärde sig tidigt spela såväl fiol som piano.

Sven Blohm studerade musikteori för Melcher Melchers, men på tröskeln till det vuxna livet drabbades han av ”en svår nervsjukdom” och behandlades på mentalsjukhuset Konradsberg 1927–28. Tillfrisknad igen började han 1929 studera vid Musikhögskolan och avlade examen som organist 1934 och som musiklärare 1935. Bland hans lärare märks Ernst Ellberg och Olallo Morales. En av hans studiekamrater var den framstående violinisten Sven Karpe, med vilken han hade en livslång vänskap och även blev ”släkt med släkten” med när Karpes syster gifte sig med Sven Blohms bror. Karpe inspirerade Blohm till några verk för violin och piano.

Organist, kantor − och kompositör

Från 1930 verkade Sven Blohm som organist vid Garnisonssjukhuset, för att från 1938 (och ända till sin bortgång) vara organist och kantor i Skeppsholmskyrkan i Stockholm. Amiralitetspastor och kyrkoherde i Skeppsholmskyrkan var sedan 1926 teologie doktor Gustaf Adolf Brandt (1883−1972), morbror till Sven Blohm, en lärd och musikalisk person. Blohm har tonsatt flera av Brandts texter.

Den 4 februari 1937 debuterade Sven Blohm som tonsättare med en egen kompositionskonsert i Musikaliska akademiens konsertsal, anslagen med en mycket stor och klatschig affisch. Till denna konsert hade han samlat några av landets främsta unga musiker. Flertalet av Stockholms musikrecensenter bidrog med utförliga recensioner, däribland William Seymer som framhåller Blohms sunda och naturliga skapande och hans melodiska talang, med förkärlek för mollharmonier. Det bästa var ”Allan Pettersson [som] med mustig och skön ton ypperligt tolkade en tresatsig Svit för altviolin och klavér”. Akademiska kören sjöng en mässa i gammal stil. De flesta recensenterna var positiva och lade märke till det goda anlaget, men ansåg att han ännu inte var en fullmogen tonsättare. Någon liknande kompositionsafton skulle Blohm sedan aldrig arrangera, men hans verk recenserades då och då när de dök upp på konserter, bl.a. när han arrangerade ett antal dramatiserade konserter med tidstypisk kostymering på Gripsholms slott i slutet på 1940-talet.

Äktenskap och förtidig död

1943 gifte sig Sven Blohm med Kerstin Grabe, men äktenskapet blev barnlöst och upplöstes.

Sven Blohm avled oväntat i sitt hem den 15 december 1956. Under begravningsgudstjänsten i Skeppsholmskyrkan den 23 december 1956 framfördes flera av hans verk: Sven Karpe spelade Aria de Chiesa (1921), KFUM-kören och Flottans Musikkår framförde avsnitt ur Julkantat (1936), Agnus Dei (1951) och delar av Galärvarvskyrkogårdens klockor, som uruppförts bara tre veckor tidigare när kyrkogården invigdes. Hans morbror, J.A. Brandt, bidrog med en dödsruna i Svenska Dagbladet där han förutom att framhålla Blohms kvaliteter som tonsättare också avslöjade att han ” förblev livet igenom själv ett stort, vänligt och originellt barn, livligt receptiv och mycket impulsiv med föga sinne för vardagens praktiska krav”.

Verk

Sven Blohm, som ibland signerade sina verk med Sven-Jakob/Sven-Jacob Blohm, komponerade ofta i en melodisk-kontrapunktisk stil, och det blev mycket musik i de flesta genrer, av vilket det mesta dock bara bevarats i blyertsmanuskript. Endast ett fåtal av hans verk gavs ut i tryck. Han skrev i en koncis och koncentrerad stil, bland annat orgelverk inspirerade av J.S. Bach, arkaiserande mässor, sånger och musik för solopiano. En grann passacaglia för orkester (1944) framfördes mellan åren 1946–49 i Stockholm, Göteborg, Helsingborg och Köpenhamn samt i brittisk och tysk radio. Hans mässor har lovordats, och ett Agnus Dei hade KFUM-kören med stor framgång tagit med sig på en vid Blohms frånfälle just avslutad USA-turné. Ett jublande Te Deum framfördes i Skeppsholmskyrkan i Advent strax före hans bortgång. Han dedicerade ofta sina verk till föräldrarna och syskonen.

Hans orkestervariationer över Värmlandsvisan består av tjugo variationer, vilka var och en karaktäriserar en känd gestalt ur Selma Lagerlöfs romaner. Baletten Nirgitma bygger på folkmusik från Mongoliet som bevarats på vaxrullar.

I Den svenska symfonin skriver Lennart Hedwall: ”Till de främsta av hans senare verk hör en aktningsvärd Sinfonietta för liten orkester från omkring 1950, där en något tung och traditionellt gedigen faktur förenas med ett 30-talistiskt musikantskap och en fantasifull och ofta fulltonig orkestersats.”

Musik av Sven Blohm spelades av Stockholms Konsertförenings orkester (nuvarande Kungl. Filharmonikerna) tolv gånger mellan 1935 och 1954. Kapellmästaren Adolf Wiklund svarade för två uruppföranden: melodramen Öde jul 14 december 1935 och Passacaglia 9 januari 1946. Han dirigerade även den tvåsatsiga kompositionen Havet sjunger under en skolkonsert den 18 januari 1941 med Ernst Törnqvist som violinsolist. Lars-Erik Larsson dirigerade Liten partita inte mindre än åtta gånger när Radiotjänsts kammarorkester eller Underhållningsorkestern spelade i radio (1938–54).

Den symfonikonsert då Konsertföreningens orkester uruppförde Sven Blohms passacaglia resulterade i en rad recensioner signerade av eliten av svenska musikanmälare, bl.a. William Seymer, Dag Wirén, Kurt Atterberg och Ingemar Liljefors. Recensionerna är märkligt samstämmiga och kan sammanfattas med att verket ansågs vara klart i formen, ha en säker, värdig och sansad hållning, nästan sträng. Man lägger märke till att verket skrivits av en ambitiös organist (passacaglian finns också i en version för orgel) och är fylld av stilla ålderdomlig kyrkofrid. Här finns många goda uppslag, och musiken är mycket välklingande och logiskt välgjord, avgjort sympatisk.

När det gäller den relativt omfattande listan av pianoverk har Herbert Connor följande att berätta i Svensk musik: ”Någon gång i juli 1947 befann sig tonsättaren i kavaljersflygeln på Gripsholms slott och blev så inspirerad av miljön att han skrev pianosviten En liten Gripsholmsmusique, bestående av fem korta satser där det dansas och konverseras i Vasagemaken och Gustav III:s runda salong samt uppförs en roccocomusical på teaterkungens scen”.

Blohm skrev också flera uppskattade berättelser med musik för barn, som även radion visade intresse för.

Stig Jacobsson © 2016

Bibliografi

Connor, Herbert: Svensk musik, 2, Stockholm: Bonnier, 1975–77.
Hedwall, Lennart: Den svenska symfonin, Stockholm: AWE/Gebers, 1983.

Verköversikt

Opera (Karin Månsdotter, ofullb.), 2 baletter (Nirgitma, Uggel-Guggel), melodramer, skådespelsmusik, orkestermusik (svit ur Uggel-Guggel m.m.), kammarmusik (främst småstycken för violin och piano), pianoverk, orgelverk, sånger och körmusik.

Samlade verk

Verk betecknade med * har av tonsättaren samlats i en mapp med påskriften ”Kompositioner skrivna under svår nervsjukdom. 1927–1928.” Dessa är alla försedda med ortsnamnet ”Konradsberg”. Han var noga med att förse sina kompositioner med datering. Verk som inte försetts med tillkomstdatum är ofullbordade, och består i många fall endast av blyertsskisser som omfattar några takter med melodiidéer.

Följande förkortningar har använts: blk = blandad kör, mk = manskör, dk = damkör, SATB = sopran, alt, tenor, baryton/bas.


Operor
Karin Månsdotter. Opera i 3 akter och epilog. (Nanna Lundh-Eriksson) ofullbordad, ouppförd.

Baletter
Nirgitma, efter mongolisk folkmusik.
Uggel-Guggel. Sagopantomimbalett efter John Bauer i 1 akt (S. Blohm, efter två sagor av H. Kjellin och C. Granér) för röster och orkester [även klaverutdrag], 1939.
Älvalek, därur Vid morgongryningen, 1926.

Skådespelsmusik
Förspel till Batrakoi (Grodorna), komedi av Aristophanes, piano, 1926.
Den svåra stunden, scenmusik (P. Lagerkvist) för orgel, stråkorkester och gong-gong (“Till studentteatern”), 1930.

Orkestermusik
Fyra skisser, för orkester, (för piano 4 händer), 1929. 1. Havet, 2. Slätterna, 3. Skogarna, 4. Fjällen.
Introduktion och fuga, för orkester över koralen ”Jag går mot döden, vart jag går”.
Karin Månsdotter, förspel till akt III.
Liten partita, F-dur (tre satser) (Divertimento) stråkorkester, 1937. Stockholm: Gehrman, 1942.
Nordiskt poem, för orkester. Klaverutdrag 4 händer.
Passacaglia, för stor orkester, 1944.
Sagostämning, Symfonisk dikt, ofullbordat partitur, 1927.*
Uggel-Guggel, svit ur sagopantomimbaletten, 1934. F.f.g. 19 nov. 1934. 1. Trolldans, 2. Villvallaremans klagan, 3. Utanför Uggel-Guggels stuga i vildskogen.
Sinfonietta, 1950-tal.
Symfoni, c-moll, skiss för piano 4 händer, 1929.
Två orkesterstycken. [Partitur med ofullbordat Scherzo.] 1. Andante, 2. Scherzo.
Variationer över Värmlandsvisan, för stråkorkester och pukor.
Visioner, orkesterdikt, 1930.

Konsertanta verk
Adagio, d-moll för orgel med stråkorkester.
Andante och Scherzo, för fagott och stråkorkester med pukor (”Till Erik Strömblad”).
Havet sjunger, för violin och orkester eller piano (”Till mor på 60-årsdagen”). 1. Skymning, 2. Gryning.
Häxfantasi!, för piano med orkester, 1927. 1. Skogen, 2. Trollsjön, 3. Bålet (oavslutad) piano. *
Konsert för piano och orkester, arr. för två pianon, ofullb., 1926.
Konsert för violin och orkester, c-moll, klaverutdrag, ofullb., 1929.
Konsertstycke för piano och orkester, a-moll [= Pianokonsert (till Poldi Mildner)], 1932. F.f.g. 6 april 1935, Nils Andersson Bogerud, piano, dirigent: tonsättaren.
Nocturne, c-moll för piano och orkester, ofullb. partitur.

Vokalverk med orkester
Hymnen Liksom en våg, (A. Österling), för solo, blandad kör och orkester, ofullb. pianoskiss.
Installationskantat (G.A. Brandt) för S solo, 3-st blk, orgel, stråkar, 1942. 1. Kör och solo (”O, Fader vår, som frid”), 2. Rec. och aria (”Ack giv du mig”), 3. Slutkör ”Vart skola vi människor gå”.
Jesus från Nasaret, oratorium ”Icke rum! Icke rum!”, N. Bolander.
Julhymn, ”Evige Gud”, för solo, kör och orkester, 1926.
Julkantat, ”Helig, helig”, för soli, kör, stråkar och orgel, 1936.

Kammarmusik
Aria di chiesa, för violin och piano, 4 mars 1921.
Andante religioso, för stråkkvartett, 25-26 oktober 1926.
Caprice, för violin och piano, 31 juli 1936.
Festklanger, D-dur för violin och piano, 1929.
Festmusik, med anledning av brudparets hemkomst, för violin och piano, 31 juli 1926.
Fuga, D-dur för stråkkvartett, 6-7 april 1931.
Introduktion och caprice, för violin och piano. Endast violinstämman bevarad.
Liten serenad, för violin och piano, 12 april 1922.
Melodie, för violin och piano.
Menuett i gammal stil, f-moll för violin och cello, 28 september 1929.
Miniatyrsuite för 3 träblåsare, 1935. 1. Preludium, 2. Sicilienne, 3. Gavotte, 4. Musette, 5. Gigue.
Nala och Damayanti, Indiska akvareller. Endast violinstämman bevarad.1. Bland bergen, 2. Ormarnas dans, 3. I templet, 4. På torget.
Pastoral, F-dur för violin och piano, 23 augusti 1941.
Regnet, för violin och piano, 1926.
Romance, för violin och piano/orkester.
Romance, ”Liebling, ich muss” slow-fox för violin och piano, 1935.
Serenata, g-moll för violin och piano, 23 september 1926.
Små variationer och fughetta över en tysk folkvisa ur ”Berliner Liederbuch 1370”, för stråkkvartett, augusti-september 1935.
Sonat, för violin och piano d-moll, ofullbordad blyertsskiss. Scherzo arr för 2 violiner, cello och piano.
Suite, för viola och piano, 1936.
Suite, för violin och violoncell ofullbordad blyertsskiss.
Svit i gammal stil. Endast två violinstämmor bevarade av Sicilienne.

Pianomusik
Akvarell, Pan spelar!, pastoral, 15 juni 1928.
Akvareller, 28 februari 1930. 1. Pastoral, 2. Dans på ängen, 3. I folkviseton, 4. Älvor, 5. Månsken, 6. Näcken spelar.
Amiral Lybecks festpolonäs, (”Till amiralen Otto Lybeck på 70-årsdagen”), 19 februari 1941.
Arabisk svit, 25 juli 1927. 1. Väktarsång, 2. I öknen, 3. Vid ökenkällan.
Arietta, a-moll, ofullbordad.
Arietta, a-moll, 2 april 1926.
Arietta, G-dur, En liten visa i folkton!, 28 juni 1926.
Ariette, 10 april 1926.
Bagatell, g-moll, 13 april 1928. *
Bagatell, g-moll, 8 maj 1928. *
Berceuse, 9 mars 1928. *
Berceuse, 1 april 1928. *
Capriccioso, 28 juni 1924.
Elégie, 20 februari 1927.
En liten Gripsholmsmusik, juli 1947. (”Till Elisabeth Blohm”).1. Preludium: Färd till Gripsholm, 2. Sarabande: I Vasagemaken, 3. Menuett: Konversation i Gustaf III:s runda salong, 4. Gavotte och Musette: I Gustaf III:s teater, 5. Postludium: Färd från Gripsholm.
En liten, liten Djurgårdsmenuett, 13 april 1956.
En liten vals utan ord, 17 juni 1931.
Fantasi, a-moll, 17 augusti 1925.
Festklanger, G-dur op. 27, 2 april 1929.
Festpolonäs, 19 februari 1941.
Fuga, g-moll.
Gatan, koreografisk studie i 8 kaleidoskopiska bilder för 2 pianon (Lalla Cassel), 12 december 1936.
Gavotte, G-dur, 1926.
Gavotte, G-dur, 9 december 1927. *
Gavotte, G-dur, 9 april 1928. *
Gavotte och musette, C-dur, 17 augusti 1930.
Gavotte och musette, F-dur, 25 juli 1930. 
Humoresk.
Höstskymning, (”Till Herbert Westrell”), 9 september 1930.  
Julnatt, orkesterdikt arr. för piano 4 händer, 1926. 
Koral över temat Bror Gadelius, 13 januari 1928. *
Lantlig svit, Dans på ängen, julafton 1930.
Legend, d-moll, 11 januari 1926.
Legend, g-moll, 29 december 1928. *
Lillpysens vaggvisa, 3 juni 1927. *
Meditation, 18 augusti 1925.  
Menuett, A-dur, 29 oktober 1926.
Menuett, A-dur, 8 december 1928.
Menuett, d-moll, 28 april 1930.
Menuett, G-dur, 15 mars 1927.
Menuett a la l’âncien régime, G-dur, 18 januari 1928. *
Menuett, Glädjen, G-dur – Sarabande, Sorgen, 31 mars 1928.  
Midsommarnatten, Dans för piano ur melodramen med samma namn.
Namnsdagsmenuett över temat Carolina, 19 maj 1928. *
Nocturne över temat (överstruket), d-moll, 25 maj 1926.
Nocturne, e-moll (med orkester), 15 mars 1926.
Nocturne de claire de lune, Gess-dur.
Nocturne-serenad, g-moll, 27 december 1926.
Norrlänningarna, två ledmotiv till filmen, 1930. 
Oktavetyd, 1933. 
Pastoral, a-moll, 2 oktober 1929. 
Pastorale ”Rosen”, g-moll op. 24, 1924.
Pastoral, g-moll (överstruket: I St Gallen. Akt I.).
Preludium, C-dur. 
Preludium, (”Till Sakari Heikinheimo”), juli-augusti 1937.
På fäbodvallen, 31 augusti 1927.  
Sagostämning, symfonisk dikt, 1927. Ofullbordad blyertsskiss. *
Saltsjöbadens flickscoutkårs marsch, 20 januari 1927.
Saltsjöbadens scoutkårs paradmarsch.
Skogs-scener, Akvareller för piano, juli 1928. 1. Huldrans dans, 2. Aftonstämning, 3. Trolldans.
Skymning vid havet, Blekinge skärgård, 20 juli 1931. (Rubriken ändrad till: Nocturne). 
Snöflingor, 1928. *
Sommarnatt. 
Sorg, 30 januari 1928. *
Souvenir d’un carnaval, 14 februari 1927.
Spinnvisa, 13 april 1926. 
Tema med variationer och canon, e-moll, 8 mars 1926.
Tema med variationer (och canon), g-moll. 
Trollskogen, symfoniskt dikt. Ofullbordad pianoskiss, 26 oktober 1928.
Tusen och en natt, symfonisk fantasi för piano 4 händer (för orkester enl. omslaget), 1928.
Två pastoraler, g-moll, 15 februari 1928. *
Une serenate (sic) petite, a-moll, 1 mars 1926.
Ur barnbilderboken, 4 små akvareller för piano, 9-11 februari 1930. 1. Prinsessan i rosengården, 2. Pan spelar på sin flöjt, 3. Det stora trollet, 4. Den lilla älvans dans.
Valsmelodi, för piano 4 händer, 29 januari 1929.
Variationer, 1923.
Vision, tondikt för piano, 20 november 1925.
Vårdag, stämning vid pianot, 25 mars 1926.
Vårfantasier, ”Vattenplask”, 16-17 maj 1926.
Vårmelodi, en liten drömmelodi, 19 januari 1952.
Älvalek, Vid morgongryningen ur baletten "Älvalek", 1926.

Orgelmusik
Bröllopsmusik!  
Fantasie, a-moll op 25, 23-24 juli 1924. 
Figurerade koraler. 1. ”Die Nacht ist vor der Tür” av Telemann, 1730, 2. Koral nr 4 ur ”Bergensons koraler”,  3. ”Wir waren krank” av Gregor 1784, 4. ”Der du mit Flehn und Tränen” av Schicht 1844.  
In memoriam Lisa och Ivar Stål, 9 september 1953.
Koralsonat för stor orgel. Ofullbordad blyertsskiss.
Koraltrio. Skisser. (”Till Alf Linder”).
Liten vaggvisa. 
Meditation över två temata, 20 december 1955.
Passacaglia, transkriberad för stor orgel. Gehrmans 1946.
Preludium, d-moll. Ofullbordad blyertsskiss.

Sånger till orkester (se även Sånger)
Afton (”Det lider mot afton”, prins Wilhelm).
Klockbojen (”Det klingar en klagande ton”, K. Asplund).
Skymning, för sång och stråkar (anon).
Vårregn (”Hur du sjunger svala regn”), för röst, harpa och stråkar (D. Stenberg), 1950.

Sagor med ord och musik
Den förtrollade julafton.
Den förtrollade speldosan. Musik AB Westin & Co 1952.
Den lille hästen Trolle-Russ.
Hur trollen firade julafton.

Sånger –
för röst och piano om inget annat anges
Afton (“Det lider mot afton”, prins Wilhelm).
Ave Maria, c-moll, för röst, violin och piano.
Ave Maria, c-moll, 1924.
Ave Maria, d-moll, för röst och orgel.  
Bröllopshymn (”All äkta kärleks hemlighet”, J.A. Eklund), (”Till syster Elsa”), 20 oktober 1934.
Chanson (“En liten jungfru flätar”, ur den skånska medeltidsoperan ”Tärningspelet”, för sång och piano, N. Lundh Eriksson). Elkan & Schildknecht, Carelius 1938. (Se Visa i medeltidsdräkt).
Den sista sången (“Släck dina stjärnors sken”, D. Andersson), (”Till Gunilla”), 1946.
Det är vackrast när det skymmer (P. Lagerkvist), 30 november 1930.
Fanfar (”Hell dig vår präst”), för S, Bar och piano, 25 januari 1953.
God natt (“Sitt någon här”, G.A. Brandt), 1929.
Hemmet, (E.N. Söderberg), med obl. violin och piano/orgel, 1952.
Hyllningsfanfar med anledning av årsdagen av deras bröllop, 1927. (”Till Greta och Gösta Blohm”).
Hymn (“O Gud, som de heliga nalkas”, D. Andersson), för röst och orgel? Defekt.
Julhymn (”Evige Gud”), för sopranröst, violin och piano, julafton 1926.
Klockbojen (”Det klingar en klagande ton”, K. Asplund), 2 december 1932.
Milrök (“Längst, djupast i ändlösa skogar”, D. Andersson), skiss, 1943.
Mondnacht (“Es war als hätt der Himmel”, J. von Eichendorff), 20 december 1927. *
Visa i medeltidsdräkt (“En liten jungfru flätar”, Tora Johansson), (”Till Dagmar Stenberg”), 9 augusti 1929.
Vårregn (“Hur du sjunger”, D. Stenberg), ofullbordad.
Wehmut ("Ich kann wohl manchmal singen", J. von Eichendorff), 1927. *

Kör
Allhelgonaklockor (“All helgons klockor ringa över tidens möda”, G.A. Brandt) (”Till minnet av min far”), mk TTBB piano 1946. Triangelförlaget.
Ave Maria, c-moll, sång med solo, 2 violiner, kör [SAB], orgel (harmonium) och piano, december 1924.
Begravningsbön, för officianten till begravningsmässan (”Herren vare med eder”),  1944.
Björkökantat, Hemlanden (“Nu vilar i lövsprickningsdagar”, G.A. Brandt) för blk, maj 1939.
De profundis (“O Herre, du allrahögste”), för soli SB, blk, orkester, harpa och orgel (R. Tagore) ofullbordad.
Doxologien, musik för Passionstiden och Trefaldighetstiden (”Ty riket är ditt”, för 3 stämmig dk, 3 mars 1930.
Du bar ditt kors, (Sv. Ps. 89), blk a cap, 1931.
Eldbegängelsehymn (“Herre! O Herre! Rör vid mitt liv”, R. Tagore), för blk, 25 september 1929. (Titeln senare med blyerts ändrad till Hymn).
En gammal dansrytm (B. Bergman), för 4-st dk SSAA.
Frimicklig högtidshymn (S. Blohm), blk, harmonium (”Till A Nordieng och Helga Israelsson”), 17 juni 1942.
Förvandla mig, o Herre Krist (“Vår vardag fylls”, G.A. Brandt), för dk SSA, 20 februari 1952.
Galärvarvskyrkogårdens klockor, kantat, för SAB, blk, fl, ob, eng ho, org, 1956. 1. Kör (”Det susar i sekelåldriga träd”), 2. Lillklockan, sopransolo (”Ring, fridens klocka”), 3. Mellanklockan, altsolo (”Giv, att vår tysta griftefärd”), 4. Storklockan, barytonsolo (”Ring, själaringning på vår griftegård”), 5. Trio och slutkör (”Tre klockor sjunga sin själasång”).
Hymnen, (A. Österling), för solo, kör och orkester, 1935.
Höstblomman (“Bladen falla sakta”, S. Brandt), för mk TTBB, 18 september 1953.
Jordens oro viker, (J.O. Wallin), för 3-st dk, 1925.
Julmorgon, kantat (“Det stiger över vinterdunklets skumma sky”, G.A. Brandt), för S solo, 3-stämmig dk och orgel, december 1930. Gehrman, 1943.
Klockorna, kantat, (G.A. Brandt) för soli, kör, stråkar, klockor och orgel.
Kyrkokantat, (anon), för unison kör & mk (sats II, V).
Kyrkoorgeln, kantat (G.A. Brandt), för soli, kör, klockor, stråkar och orgel.
Lotusblomman, (S. Agrell), för mk a cap, 1936.
Minneskantat, (G.A. Brandt), för soli, dk, mk, blk och orkester, 1942. 4. Te Deum.
Missa dolorosa, (Mässordinariet), för bl. kör a cappella. (”Till Akademiska kören och dess dirigent Johannes Norrby”), 22 december 1945. Kyrie, Agnus Dei, även skisser till Gloria och Sanctus.
Missa jubilate, för barnkör, manskör, orgel och puka, 1953-55. Triangelförlaget. Uruppförd av KFUM-kören/Martin Lidstam 24 november 1955 i Engelbrektskyrkan. Kyrie, Gloria, Credo, Agnus Dei.
Mässa, för manskör a cappella, april 1942. Uruppförd av KFUM-kören/Martin Lidstam.
Mässa, (Mässordinariet), för 4 soloröster eller blk a cap, 1951. SK, CG. Kyrie, Agnus Dei.
Mässa, för soli, kör, stråkar och orgel, h-moll, 1928. Kyrie, Gloria. Ofullbordad blyertsskiss.
Mässa, för blk a cappella, med svensk text (”Till professor Ernst Ellberg”). SK 1939.
Orfeus, blk (M. Hirdman), (”Till Carl Milles”), 1937.
Psalm, (Nattvardshymn, G.A. Brandt), för 3-st diskantkör (”Till G.A. Brandt och hans konfirmander våren 1948”).
Signaturmelodi, för ”Nordisk ton” (F.A. Sjögren), för blk a cap (”Till Nordisk ton och F.A. Sjögren”), 1949.
Skeppsholmskyrkans klockor, kantat (G.A. Brandt), för SB soli, blk, klockor, stråkar, orgel. Uruppförd 31 dec. 1929.
Snöflingor (G. Cederschiöld-Breitholtz), för mk, 1946. Publicerad 1949.
Song of the Great Wall (Lio Hsuech-An), för vokalkvartett.
Sången (G.A. Brandt), för barytonsolo, stråkar och pukor.
Sång till människan (“Människa, du gudasända”), för T solo, TTBB och piano, ofullbordad.
Te Deum (“Höga majestät, vi alla”, sammanställd ur Sv Ps 3, 124), för blk, trumpet, horn, trombon, pukor, orgel (”Till Skeppsholms församling”), 30 oktober 1936.
Tempelsång (“Stilla skrida morgonklara timmar”, G.A. Brandt), för 3-st dk och orgel 17 mars 1930.
The young voyageur, för blk och piano.
Ti Tu Tang (V. Nyberg), för blk och piano (”Till Novakvartetten”), 1951.
Vitsippan (T. Moll), för vokalkvartett med piano, (”Till Novakvartetten”), 1935/1951.

Melodramer
Den första valpurgisnatten (“Ur röken flamman stiga må”, J.W. von Goethe, övers. Carl Snoilsky), för piano, recitation och kör, 1927.
Hemmet, för röst, violin och piano/orgel (E.N. Söderberg), (”Till Elisabeth och Per-Olof på bröllopsdagen 26/7 1952”).
Midsommarnatt, därur Dans.
Öde jul (“Mot fönstret smäller en höststorm”, H. Blomberg) för recitatör och orkester, 1928/1934. Uruppförande i Konserthuset i Stockholm Åke Nygren rec, Konsertföreningen.

Arrangemang av folkmusik från olika länder
Adieu Dundee, skotsk folksång för vokalkvartett och piano, 1949.
A highland lad my love was born, för vokalkvartett och piano, 1949.
Alouette, gammal fransk melodi för blk och piano.
Angels we have heard on High, ”mycket gammal julsång” för vokalkvartett och orgel.
Au claire de la lune (J.B. Lully).
Auld lang syne, för blk och piano.
Clementine, för blk och piano.
Come o’er the stream, Charlie, skotsk folkvisa för blk och piano.
Coventry carol, julsång från 1500-talet för vokalkvartett.
Das goldene Ringlein, för blk och piano.
Den ljusa dag framgången är, dansk folkmelodi från 1500-talet för stråkkvartett.
Der Kossack und sein Mädchen, rysk folkvisa för blk och piano.
Die drei Röselein, folkvisa för blk och piano.
Die Würzburger Glöckli, tysk folkvisa för vokalkvartett, 1949.
Du, du liegst mir im Herzen, tysk folkvisa för blk och piano.
Duncan Gray, skotsk folkvisa för blk och piano.
Elslein, folkvisa från 1300-talet.
Gammalfinsk psalm (”Friden Herrens helgon fingo”, ur Finska koralboken av 1943) för SATB, 18 maj 1955. Triangelförlaget.
Guter Mond, tysk folkvisa för TTBB och piano. Triangelförlaget.
Hör, när tempelsången stiger, äldre fransk melodi (G.A. Brandt, Sv Ps 525:4) för TTBB.
John Anderson, my Jo, skotsk folkvisa för blk a cap.
Kristallen den fina, för dk.
Livet och döden, folkvisa för vokalkvartett och piano (T. Hedberg), 1926/1951.
Lob der edlen Musik, tysk folkvisa för vokalkvartett, 1949.
Lord Gregory, skotsk folksång för blk och piano.
My gentle harp, för vokalkvartett och piano.
O Charlie is my darling, för blk och piano.
Och hör du unga Dora, för SATB och piano.
Som den unga björk i skogen, för TTBB, 1917.
Så är det natt i världen (Ingegerd Granlund).
The battle of Preston, skotsk folksång för blk och piano.
The drunken sailor, för manskvartett med piano.
The young voyageur.
Weinblüte, böhmisk folkvisa för vokalkvartett och piano.

Andra arrangemang
B. Flies: Wiegenlied (“Barn, lilla kära, sov gott”. (Tysk text: F.W. Gotter. Svensk text: G.A. Brandt) för TTBB och piano. 1954. Triangelförlaget.
E.G. Geijer: Vallgossens visa, för röst och piano.
K. Knutsson: En ghasel (“Ungdomsdrömmens ord”, F.G. Bengtsson) för röst och piano.
K. Knutsson: Gammal dansvisa ("Vi leka om igen", F.G. Bengtsson) för röst och piano.
F. Schubert: Ave Maria, endast violin 2, och cellostämman bevarade.
A. Söderman: Kor av Kirkefolk, (ur Peer Gynt, H. Ibsen) för TTBB.

Juvenalia
Capriccioso op. 6, piano.
Danse macabre, piano.
Divertimento (”Komponerad vid 13-14 års ålder, spelad av Saltsjöbadens samskola av dess orkester. Vid pianot: tons.”)
Klaverkconcert Dess-dur.
Menuett op. 11, piano.
Ouvertyr op. 7, piano.
Piano Concert no. 1 giss-moll op. 14 (”12 år”).
Rondo och Capriccioso op. 21.
Scherzo op. 4, piano.
Sorgmarsch, piano.


Verk av Sven Blohm

Det finns inga verk av tonsättaren registrerade