Alfred Berg (1857−1929)

Carl Alfred Berg föddes 13 oktober 1857 i Hudiksvall och dog 17 april 1929 i Lund. Utbildad i Uppsala och Lund var han verksam som kördirigent och tonsättare, framför allt som legendarisk anförare för Lunds Studentsångförening 1891−1925 (med avbrott för musikstudier i Tyskland). Berg var universitetets director musices 1897−1923. Hans kör- och solosånger vann stor spridning medan kantaterna uppskattades lokalt.

Liv

Bakgrund och utbildningsår

Alfred Berg växte upp i Hudiksvall och åtnjöt tidigt undervisning i piano av sin mor, en skicklig amatörpianist, ofta anlitad i stadens musikliv. Efter mogenhetsexamen 1877 flyttade han till Uppsala och fördjupade sig främst i botanik med växtfysiologi. Han publicerade efterhand flera vetenskapliga uppsatser inom den ämnessfären. Uppsalalivet medförde dock snart nog ett livligt, närmast uppslukande, engagemang i musikaliska sammanhang. Alfred Berg blev en flitig deltagare i manskören Allmänna Sången och spelade violin i Akademiska kapellet under Jacob Axel Josephson.

Efter faderns död ändrades studentens ekonomiska förhållanden och han fick i stället tillträda en kondition som informator i en godsägarfamilj i Halland. Principalen, ryttmästare Ehrenborg, rådde honom att fortsätta läsningen i Lund och säkrade från 1886 hans studier där genom substantiellt ekonomiskt bistånd. Alfred Berg kunde sedan avlägga fil.kand.-examen på kort tid, 1888.

Ledande poster i studentmusiken

De musikaliska intressena tog dock ännu en gång ut sin rätt. 1889−94 beklädde Alfred Berg posten som ledare av det s.k. Studentkapellet, ej att förväxla med Akademiska kapellet. Han enrollerades vidare i Lunds Studentsångförening, valdes 1891 till anförare i denna kör och kvarstod som sådan till 1925. Under 1890-talet studerade han i flera perioder vid tyska konservatorier, längsta tiden i Leipzig 1894−96, för att få professionell musikalisk skolning.

Efter korta vikariat som universitetskapellmästare blev Alfred Berg 1897 ordinarie innehavare av posten och fungerade som dirigent för Akademiska kapellet till 1923. Han meddelade i tjänsten även undervisning i musikteori.  Dessutom ledde han en rad körer och ensembler i Skåne under kortare eller längre perioder. På riksplanet var han engagerad i Svenska sångarförbundet, 1910−11 som andre, 1912−16 som förste förbundsdirigent.

1918 utnämndes Alfred Berg till filosofie hedersdoktor vid Lunds universitet. Till meriterna hörde då inte bara de praktiska insatserna för musiklivet utan också den värdefulla katalogiseringen av Akademiska kapellets betydande samling av äldre musikalier. Det skall också nämnas att han fördjupade sig i de akustiska problem som var, och är, förknippade med utformning av konsertsalar. Han publicerade en studie i denna fråga, och hans synpunkter beaktades av arkitekten Nils Einar Eriksson vid byggandet av Göteborgs konserthus på 1930-talet. Eriksson avgav om Alfred Berg omdömet ”en märkesman på rumsakustikens område”. 

Levande lundensisk legend

Alfred Berg fick som studentsångens anförare, närmast av en tillfällighet, det bellmanskt klingande hedersnamnet ”Fader Berg”. Han blev en levande legend genom sin kombination av musikalisk kompetens och auktoritet, inspirerande engagemang och vänlig kamratlighet. Körens vidlyftiga sångarfärder under ”Faderns” ledning formade sig till svenska och nordiska triumftåg. Kulmen bildade 1904 års turné, vilken började i maj i Landskrona och slutade i New York efter 39 konserter tre månader senare. Bland annat uppmärksammades lundasångarnas framträdanden vid världsutställningen i Saint Louis.

Verk

Som kompositör hade Alfred Berg två inriktningar, körmusik och solosånger å ena sidan, kantater och annan ”bruksmusik” å den andra. Han täckte behovet av festmusik till akademiska högtider och till viktiga jubileer inom Frimurarorden eller i samband med lokala firningsämnen och profilerade sig därtill genom sorgemusik vid bemärkta mäns frånfälle: motetten ”Människa af kvinna född” vid biskop Wilhelm Flensburgs begravning skall ha gjort starkt intryck på lyssnarna.

Med några av sina profana manskörskompositioner och solosånger nådde han en betryggande popularitet. Sånger som ”Aftonen” (”Betrakta, betrakta, han sjunker så sakta”, Carl David af Wirsén), ”Harrgårdstösa i äppelapla” (Gustaf Fröding) och ”Vaggen, vaggen, stilla vågor” (lundaskalden Sigurd Agrell), kom att höra till den dåtida manskörslitteraturens stamrepertoar. Allra mest berömd blev dock ”Aftonsång” (”Afton, o hur skön! / I melodisk bön / dränker jag hvar jordisk smärta.”), vars barytonsolo exekverades på ett omvittnat oemotståndligt smältande sätt av John Forsell under åtskilliga turnéer med Lunds Studentsångförening.

Carlhåkan Larsén © 2015

Skrifter av tonsättaren

"Kritik öfver några växtformer beskrifna af Fl. Behm", Botaniska notiser, 1890, s. 22−24.
"Lichenologiska anteckningar", Botaniska notiser, 1890, s. 161−173.
"En ny form af Torilis Anthriscus (L.) C. Gmel", Botaniska notiser, 1894, s. 108−109.
Studien über Rheotropismus bei den Keimwurzeln der Pflanzen, Lund, 1899.
Jadassohn, Salomon: Lärobok i enkla, dubbla, tre- och fyrdubbla kontrapunkten, överss. och bearb. Alfred Berg, 2:a genomsedda upplagan, Lund, 1901.
"Minder fra mine Norgesreiser",  Julegranen, 1915.
"En julresa", Hudiksvallspostens julnummer, 1916.
Om konsertsalarnas akustiska problem: föredrag, Göteborg, 1922.
Fader Bergs minnen 1863−1894, Stockholm, 1937.

Bibliografi

Barr, Knut: På studentsångarfärd till Amerika. Illustrerade resebref, Stockholm: Hasse W. Tullberg, 1905.
Berg, Alfred: Fader Bergs minnen, red. Ingo Frölich, Stockholm, 1937.
Bohlin, Folke (red.): Lunds Studentsångförening 150 år, Lund: Föreningen Gamla Lund, 1981.
Fernström, John
: Jubals son och blodsarvinge, Självbiografiska anteckningar, Lund: Gleerup, 1967 (ny upplaga m. författarens kompletta text,
Stockholm: Fischer, 1997).
Frimureriska tonsättare och frimurerisk musik
. Uppsala: Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff, 2006, s. 310.
Hallström, Sven (red.): Kring Fader Berg, Lund: Gleerup, 1945.
Jonsson, Leif:
Ljusets riddarvakt. 1800-talets studentsång utövad som offentlig samhällskonst, diss. Uppsala universitet, 1990, s. 284−291.
Lundblad, J Th: "Alfred Berg", i: Svenskt biografiskt lexikon, vol. 3, Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon, 1922.
Lunds universitets matrikel. Album academiae carolinae 1926, Lund, 1926.
Möller, Henrik: Lundensisk studentsång under 100 år, Lund, 1931.

Verköversikt

Orkesterverk, kantater, pianoverk, sånger (Aftonsång m.fl.) och körmusik (Aftonen, Harrgårdstösa i äppelapla, Vaggen, vaggen, stilla vågor, m.fl.).

Samlade verk

Orkester (otryckta verk)
Anabasis, akademisk festmarsch.
Io triumphe, dito.
Två karolinska marscher. 1. Karl XII:s marsch vid Narva, 2. Stenbocks marsch.
I sorg och saknad, intermezzo för orkester.
Fuga med tema i svensk folkton (Stenbocks polska).

Piano
Valse burlesque, Lund, 1906.
Marie Antoinette, menuett, 1912.

Violin och piano
Jultomte-marsch, Lund, 1906.

En röst och piano e.d.
Tvenne sånger. 1. Aftonsång (Johan Nybom), 2. Vårluft (Zacharias Topelius). [Publ. under pseudonymen A., Stockholm, 1879.]
Fyra sånger för en röst och piano, Stockholm, 1887. 1. Hälsning från fjärran (Friedrich Lenau), 2. Hågkomst (J.W. von Goethe), 3. Ensamhet (Zacharias Topelius), 4. Ensam kärlek (Johannes Fastenrath).
Aftonsång (Johan Nybom), Stockholm, 1890 [ny bearbetad uppl.; senare flera nya uppl.; även i transkription för piano och orkester].
Folkvisor, upptecknade och utgifna av Selma Colliander, harmoniserade af Alfred Berg, Stockholm, 1902.
Fyra sånger för en röst med piano, Lund, 1906. 1. Du ler (E.A. Karlfeldt), 2. Vintervaggsång, 3. Zwei Rosen, 4. En Vårnat (J.S. Welhaven).
Gotländsk folkvisa, arr. för en röst och piano, 1912.

En röst och två instrument
Led oss, solosång med ack. av piano/orgel och obligat violin, Lund, 1906.

Damkör, blandad kör
Dubbelfuga för blandad kör och stor orkester, Leipzig, 1896.
Aftenstemning (Bjørnstjerne Bjørnson) för sopransolo, fyrstämmig damkör och piano, Lund, 1906.

Manskör a cappella/manskör med piano
Människa af kvinna född, motett vid biskop W. Flensburgs begrafning, 1897.
Aftonen (C.D. af Wirsén), 1898.
Stjärnsången (Esaias Tegnér, melodin av Karl Erik Sjögréen) för soli och flerstämmig manskör, Malmö, 1898.
Kilden (Holger Drachmann), 1899.
Herre Gud, allsmäktige, begravningsmotett, 1902.
Till havs (Johnny Roosval), 1904.
Jordens oro viker (J.O. Wallin), 1905.
Hymn till fosterlandet för manskör med piano, 1906.
Selinda och Leander (E.A. Karlfeldt), 1909.
Soldatsång (Verner von Heidenstam), 1909.
Vaggen, vaggen, stilla vågor (Sigurd Agrell), 1910.
Harrgårdsstösa i äppelapla (Gustav Fröding), 1911.
En visa i juli (?), 1912
Saliga, motett för manskör med tenorsolo, 1912

Kantater m.m. (otryckta verk)
Requiem öfver döda kamrater ("Slumren ljuft, I hädangångne", Nils Flensburg), ?.
Kantat vid H. Maj:t Konung Oscar II:s promotionsjubileum i Lund, 1893.
Kantat vid sekularpromotionen i Lund 1900.
Kantat vid Malmö Par Bricoles 25-årsfest 1903.
Tackom och lovom Herren. Festhymn vid grundstenläggningen av S:t Johannes kyrka i Malmö, 1903.
Kantat vid Odd Fellowordens 25-årsjubileum i maj 1908.
Skånsk kantat vid H.K.H. Kronprinsessan Margaretas besök i Malmö 1908.
Kantat vid avtäckningen af Otto Lindblads byst i Lund 1908
Kantat vid invigningen af Akademiska Föreningens nybyggnad den 20 oktober 1911
Kantat vid Kristianstads 300-årsjubileum 1914
Sex kantater för Frimurarorden, 1891−1920.