Abraham Baer (1832−1894)

Abraham Baer, född i Filehne (dåvarande Preussen) 26 december 1834 och avliden i Göteborg 6 mars 1894, var kantor i synagogan i Göteborg 1857−94. Baer utgav 1877 Baal t'fillah oder der practische Vorbeter (Bönemästaren eller den praktiska förebedjaren), en handbok i den judiska gudstjänstens musik som fått världsvid spridning och betraktas som 1800-talets mest ambitiösa och tillförlitliga dokumentation av denna muntliga tradition.

Uppväxt och studieår

Baer växte upp i Filehne, en småstad i provinsen Posen, en del av Polen som på 1700-talet tillfallit Preussen. Orten präglades av en stark judisk lärdomstradition, men var genom närheten till Berlin också delaktig i den tyska bildningsrörelsens kultursträvanden. Baer fick som barn en grundläggande judisk utbildning och inledde i synagogan i Filehne sin traditionella skolning till chazan, judisk kantor. Som tonåring var han några år m’shorer, kringvandrande kantorslärling.

Det var troligen hos kantor Isaac Heymann i Gnesen/Gniezno han tillägnade sig sina musikteoretiska insikter. Heymann blev senare kantor i Grote synagoge i Amsterdam, en eftersträvad position i den dåtida judiska kantorsvärlden. Baer utbildade sig också till shochet, koscherslaktare, en syssla som i de traditionella judiska församlingarna ofta var förenad med kantorsuppdraget. Efter kortare anställningar i Pakosch/Pakosc och Schwetz/Swecie rekryterades han till den nya synagogan i Göteborg, som hade invigts 1855. Kontakten förmedlades troligen av den nytillträdde rabbinen Moritz Wolff, som liksom Baer kom från Posen.

Arbetet i Göteborgs synagoga

Synagogan i Göteborg var en radikal reformsynagoga, där genomgripande liturgiska förändringar förbereddes. Förebild var församlingarna i Berlin och Breslau, den liberala rörelsens viktigaste centra. De musikaliska idealen sammanföll med den tyska bildningsrörelsens, och man strävade efter att ge liturgin en modern konstmusikalisk gestaltning. Synagogan hade utrustats med en kraftfull Marcussen-orgel, vilket markerade ett brott med den vokala kantorstraditionen. Som organist hade församlingen värvat den böhmiske tonsättaren Joseph Czapek (1825–1915), en centralgestalt i Göteborgs borgerliga musikliv. Tillsammans med Czapek blev det Baers uppgift att skapa en ny musikalisk form för gudstjänsten, i anslutning till församlingens reformerade siddur (bönbok) från 1858.

Det var denna tidvis konfliktfyllda omdaningsprocess som gav incitamentet till Baers arbete med Baal t’fillah oder der practische Vorbeter. Baer insåg att den muntliga traditionen höll på att gå förlorad till följd av församlingslivets förändringar. Man hade börjat fästa större vikt vid kantorernas akademiska musikkunskaper än vid deras traditionella judiska kompetens. Baer engagerade sig i reformrörelsen och deltog också som medlem av Harmoniska sällskapets kör i Göteborgs borgerliga musikliv, men ville med sitt arbete fästa uppmärksamheten på den extemporeringskultur som förvaltades av de traditionella kantorerna. En konstmusikalisk liturgi var ett självklart uttryck för tidens ideal, men det borde också vara möjligt att föra över något av den gamla improvisatoriska uttryckskraften till den nya musiken. Om de blivande kantorerna inte längre hade möjlighet att som m’shorerim gehörsmässigt tillägna sig sin nusach, sin kantoriala stil, så borde de i en handbok kunna inhämta grunderna i traditionen och efter eget val tillämpa dessa kunskaper i synagogan.

Baer sammanställde melodier till ca 1 500 liturgiska textavsnitt. Samlingen är organiserad utifrån praktiska aspekter och följer de traditionella bönböckernas uppdelning mellan dagens tre bönetider och mellan vardag, sabbat och helgdagar. Den pluralistiska redovisningen av olika melodier och varianter för många av bönetexterna gjorde boken användbar i såväl reformerade som mera traditionella synagogor. Mångfalden i redovisningen speglar också Baers närmast musiketnologiska intresse för den levande traditionens skiftande former, vilket också kommer till uttryck i det akademiskt hållna förordet, som präglas av Wissenschaft des Judentums, den judiska reformrörelsens kulturvetenskapliga riktning. Hans breda judaistiska kompetens demonstreras också i de detaljerade rituella föreskrifterna och i den sakkunniga behandlingen av de hebreiska texterna.

Baers liturgibok (tryckt på Breitkopf & Härtels officin i Leipzig) kom ut i i tre upplagor före år 1900 (1877, 1883 och 1894) och under 1900-talet publicerades flera faksimilupplagor i USA, där Baal t’fillah användes som kursbok vid kantorsutbildningar. Arbetet fick ett välvilligt mottagande inom den reformjudiska kantorsvärlden och blev också en viktig källa för forskningen kring den judiska liturgiska musikens historia.

Musiken i Baal t’fillah

Baer var inte en tonsättare i konventionell mening utan i grunden en traditionell judisk kantor som behärskade konsten att extemporera på grundval av hävdvunna modala formler och melodityper. Han skapade ett stort antal liturgiska kompositioner, och ”frysta” notationer av många av dessa ingår i Baal t’fillah oder der practische Vorbeter. En tydlig gräns mellan hans eget skapande och traditionen anges dock inte, vilket han motiverar med att han själv uppfattar sig som traditionsbärare. Hans nusach (personliga repertoar och föredragsstil) finns nedlagd i samlingen, men samsas där med annat material, eftersom avsikten är att belysa kantorstraditionens mångfald. Baers verk sammanfattas alltså av de två upplagorna av Baal t’fillah och de handskrivna liturgiböckerna som avspeglar hans arbete i Göteborgs synagoga.

Anders Hammarlund © 2014

Skrifter av tonsättaren

Baal t’fillah oder der practische Vorbeter. Vollständige Sammlung der gottesdienstlichen Gesänge und Recitative der Israeliten nach polnischen, deutschen (aschk’nasischen) und portugiesischen (sephardischen) Weisen nebst allen den Gottesdienst betreffenden rituellen Vorschriften und Gebräuchen, Gothenburg: Baer, 1877 [en andra, utvidgad upplaga gavs ut 1883 och ett nytryck av denna 1894].

Bibliografi

Hammarlund, Anders: Gestaltning, identitet, integration: kantor Abraham Baer (1834−1894) och liturgireformen i Göteborgs synagoga, i: Dokumenterat: bulletin från Statens musikbibliotek, 2008 (nr 40), s. 4−15.
Hammarlund, Anders:
En bön för moderniteten. Kultur och politik i Abraham Baers värld, Stockholm: Carlsson bokförlag, 2013.
−−−:
A Prayer for Modernity. Politics and Culture in the World of Abraham Baer, Stockholm: Svenskt visarkiv 2013, online-publikation.
Idelsohn, Avraham Zvi
: Jewish Liturgy and its Development, New York: Sacred Music Press, 1932.
Jacobowsky, Carl Vilhelm
: Göteborgs mosaiska församling 1780−1955. Minnesskrift till 100-årsdagen av synagogans invigning 12 oktober 1855, Göteborg 1955.
Kalib, Sholom
: The musical tradition of the Eastern European synagogue 1−2. Syracuse, NY: Syracuse University Press, 2002−2005.
Lomfors, Ingrid: "Den store glömde sonen", i: Judisk krönika, nr 5 1984.
−−−: "Kantor Abraham Baer", i: Ingrid Lomfors (red.), Synagogan i Göteborg 150 år, Göteborg: Göteborgs stadsmuseum 2005.
Schönberg, Jakob
: Die traditionellen Gesänge des israelitischen Gottesdienstes in Deutschland, Hildesheim/New York: Georg Olms Verlag, 1971.
Werner, Eric:
A voice still heard: The sacred songs of the Askenazic Jews, University Park and London: Pennsylvania State University Press, 1976.

Källor

Baers liturgiska samarbete med Joseph Czapek dokumenteras i tre handskrifter som förvaras i Judiska församlingens i Göteborg arkiv (Stads- och regionarkivet i Göteborg). De här ingående köravsnitten är hämtade ur den berömde Wien-kantorn Salomon Sulzers samling Schir Zion.
"Musik till sångerna vid gudstjensten i Göteborgs synagoga (1872)", F XXVII:39.
"Musik till sångerna vid gudstjensten i Göteborgs synagoga (1878)", F XXVII:40.
"Musik till Sångerna vid gudstjensten i Göteborgs synagoga (1898)", FXXVII:41.

Verköversikt

Solosånger, sånger med orgelackompanjemang, körstycken.


Verk av Abraham Baer

Det finns inga verk av tonsättaren registrerade