Peter Askergren (1767−1818)

Peter Askergren, född 4 februari 1767 i Sätila, Västergötland, och död i Stockholm 17 februari 1818, var altviolinist, cellist, pianist, organist, pianolärare och tonsättare. Han var anställd vid Kungl. Operan (teaterorkestern) 1788−1818 och i Kungl. Hovkapellet 1794-1818 och blev 1794 ledamot av Kungl. Musikaliska akademien, där han var pianolärare vid undervisningsverket 1814−18. Han var även organist i Katarina kyrka 1801−15 och i Adolf Fredriks kyrka 1815−18.

Liv

Peter (Petter enligt dopboken) Askergrens far Jonas Askergren var organist i västgötska Sätila. Sannolikt undervisade fadern sin son i orgelspel och piano, möjligen också i altviolin och violoncell.

Vid mitten av 1780-talet flyttade Peter Askergren till Stockholm. Enligt kontrakt från 1788 anställdes han som altviolinist vid Kungl. Operan från januari samma år. Han avlönades på operastaten, vilket innebar att han spelade i teaterorkestern, något han för övrigt hade gjort sedan slutet av 1787. Från 1794 avlönades han även på hovstaten med uppgift att spela altviolin i Kungl. Hovkapellet.

År 1806 fick Askergren ytterligare en uppgift i både teaterorkestern och Hovkapellet då han anställdes som ackompanjatör på clavecin som så kallad klaverist. 1812 slutade han som altviolinist i teaterorkestern. Han hade redan 1807 sagts upp som altviolinist i Hovkapellet, men anställdes samtidigt där som cellist. Den flitige Askergren hade alltså dubbla anställningar i både teaterorkestern och Hovkapellet fram till 1812. Han kvarstod dock som ackompanjatör vid båda orkestrarna fram till sin död 1818. Askergren hade, sannolikt när han anställdes i Hovkapellet, fått titeln Kungl. förste kammarmusicus.

Redan 1794, endast 27 år gammal, invaldes Peter Askergren i Kungl. Musikaliska akademien. Det var knappast hans anställning som orkestermusiker som föranlett detta inval, även om den dubbla anställningen i teaterorkestern och Hovkapellet samma år tyder på att han uppmärksammats som altviolinist. Sannolikt var det hans konsertframträdanden som solist i pianokonserter och vid framföranden av egna verk för piano som gjort intryck. Mellan 1792 och 1798 finns annonser från sex konserter där Askergren framträdde. Därefter återkommer han i annonsmaterialet först 1803 och sedan fram till 1814. Han spelade oftast piano som solist, men var även ackompanjatör.  

Peter Askergren var sannolikt den första − det var vid en konsert 1804 − som offentligt spelade flygel i Sverige. Vid några enstaka tillfällen spelade han altviolin, till exempel vid framförandet av Beethovens septett i december 1805. När Akademiens undervisningsverk kom igång i början av 1810-talet tjänstgjorde han som pianolärare där mellan 1814 och 1818.  

Den mångsysslande Askergren var även medlem av Par Bricole och organist. Han tjänstgjorde först i Katarina församling i Stockholm 1801 till 1815 och därefter, fram till sin död, i Adolf Fredriks kyrka. Att han var en uppskattad kyrkomusiker framgår av det tal som hölls vid hans begravning av kyrkoherden Johan Olof Wallin. Askergren hade enligt Wallin levt för den sköna konsten och ”bekrönts” med allmänt bifall. Församlingen hade ”vederkvickts” av hans spel så att deras väg ”blef lättare på vedermödans och bekymrens jord”.

Verk

Pianot verkar ha varit Peter Askergrens huvudinstrument. Det ingick naturligtvis i hans tjänst som kyrkomusiker även att arrangera och komponera musik för orgel till kyrkoårets olika högtider. Tyvärr tycks inget sådant material ha bevarats. Det fåtal kompositioner av hans hand som finns är alla, med ett undantag, skrivna för piano. Det rör sig om smärre stycken som polonäser och variationsverk. De allra flesta är tryckta i den borgerliga salongens huvudorgan Musikaliskt tidsfördrif. Ett något längre stycke, sexton variationer över en folklig melodi, utgavs separat. Bland de bevarade verken finns därutöver endast en sång. Två av Askergrens melodier har använts av urmakaren Pehr Strand (1756−1826) i ett av hans spelur. I manuskript finns även en polonäs för luta, men detta är sannolikt ett arrangemang av ett verk ursprungligen skrivet för piano.

Veslemøy Heintz © 2016

Bibliografi

Edholm, Dag: S:ta Cecilias tjänare: om kyrkomusikens utövare i Stockholm under fem århundraden, Sköndal: Edward Vincents orgelstiftelse, 2002.
Jonsson, Leif & Anna Ivarsdotter-Johnson (red.): Musiken i Sverige, vol. 2, Frihetstiden och gustaviansk tid, Stockholm: Fischer, 1993.
Karle, Gunhild: Kungl. Hovkapellet i Stockholm och dess musiker 1772−1818, Uppsala: G. Karle, 2000.
Nisser, Carl: Svensk instrumentalkomposition 1770-1830, Stockholm: Gothia, 1943.
Nyström, Pia & Anne-Marie Elmquist: Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995, Stockholm: Kungl. Musikaliska akademien, 1996.
Wallin, Joh. Olof: Tal vid Kgl. Förste Kammar-Musikus m.m. Herr Peter Askergrens Begrafning i Adolf Fredriks Kyrka d. 24 Febr. 1818, Stockholm: Grahn, 1818.
Vretblad, Patrik: Konsertlivet i Stockholm under 1700-talet, Stockholm: Norstedt, 1918.

Källor

Musik- och teaterbiblioteket, Skara stifts- och landsbibliotek, Stockholms stadsarkiv.

Verköversikt

Pianoverk (variationer och danssatser), 1 sång.

Samlade verk

Verk för piano
Sexton wariationer för clavér eller forte piano öfver en svensk national melodie ("Götherna fordomdags drucko ur horn").
Andante med Variationer.
Fransysk aria, med variationer för Pianoforte. 
Thema con Variatione.
Polonoise F-dur.
Polonesse.
Rondo.
Andante grazioso.

Luta
Polonoise A-dur (arr.?).

Sånger
Sorgen ("I mörkrets tunga kalla Dimma"). 


Verk av Peter Askergren

Det finns inga verk av tonsättaren registrerade