Ruth Almén (1870−1945)

Ruth Almén var tonsättare, pianist, musiklärare, poet och skriftställare. Hon föddes i Kålltorp, Bohuslän 24 september 1870 och avled i Göteborg 19 november 1945. Pianostudier för Richard Andersson, Knut Bäck, Heinrich Barth (Berlin) och Robert Lortat (Paris). Undervisning i harmonilära för Gustaf Hägg och i kontrapunkt för Wilhelm Stenhammar. Bland hennes kompositioner återfinns två pianosonater, en violinsonat, pianostycken, sånger samt en pianokonsert.

Bakgrund och studier

Den mångsidiga Ruth Sofia Almén föddes den 24 september 1870 i Kålltorp, beläget i Solberga församling i Bohuslän, som dotter till kyrkoherden Johan Aron Andersson Almén och Johanna Karolina Hellevi (f. Rydingsvärd). Författaren Sigge Almén var hennes yngre bror. Större delen av livet fram till sin död den 19 november 1945 bodde hon i Göteborg. Där var hon från 1897 lärare i piano och musikteori vid sidan av sin verksamhet som tonsättare, poet och skriftställare. Långt innan hon avslutat sina musikstudier publicerades 1895 hennes första litterära verk, diktsamlingen Vid synranden, under pseudonymen Runar Alm, en signatur under vilken hon framträdde både som författare och tonsättare till och med 1904.

Alméns musikaliska utveckling influerades av en rad lärare, både i pianospel och musikteori. Under en termin studerade hon piano i Stockholm för Richard Andersson vars entusiasm hon beskriver som ”ett trollspö som gör det älskade studiet till en lek, från vilken man med en suck vänder sig till den nödtvungna vilan” (ur ”Mitt möte med musiken”). Därefter undervisade Andersson-eleven Knut Bäck henne i piano i över sju år i Göteborg samt från hösten 1897 även i harmonilära. Kring sekelskiftet 1900 ägnade hon åtskilliga sommarferier åt pianolektioner i Berlin för Heinrich Barth, hos vilken såväl Bäck och Andersson som Wilhelm Stenhammar hade bedrivit studier. Långt senare vistades hon ett år i Paris för pianoundervisning hos den framstående Chopin- och Fauré-interpreten Robert Lortat.

Även på musikteoriområdet inhämtade Almén intryck från olika håll. Hon fick undervisning i harmonilära av Gustaf Hägg i Stockholm, i kontrapunkt och fuga av Wilhelm Stenhammar i Göteborg, i formlära av Knud Jeppesen och i harmonilära av Otto Malling, båda i Köpenhamn, samt i instrumentation av Karl Westermeyer i Berlin.

Musikaliska verk

Ruth Alméns musikaliska produktion innehåller två pianosonater, en violinsonat, pianostycken och sånger samt en konsert för piano och orkester. Sonaterna och konserten är stort upplagda verk, medan sångerna bär miniatyrens prägel. Ett flertal av de senare har texter författade av kompositören själv.

Det klangliga intrycket av Alméns pianosats är i viss mån Brahms-artat. Samtidigt visar hon emellanåt en tämligen originell uppfattning rörande ackordförbindelser och samklanger. Kungl. Musikaliska akademiens kommande mångårige sekreterare Olallo Morales uppmärksammade redan 1905 i en recension hur ”de egendomliga och dock osökta harmonierna gåfvo en god kolorit” i en av hennes sånger (Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning 18/11).

Alméns kompositioner tycks inte ha spelats offentligt i någon större utsträckning. Tonsättaren medverkade dock själv vid framförandet av pianosonaten op. 2, violinsonaten samt en grupp sånger i Salle Pleyel i Paris den 8 juni 1921 och i Göteborgs konserthus den 20 januari 1922. Kritiken i Göteborgspressen efter konserten var blandad. ”Bredvid rent frånstötande drag finns mycket som verkar med den ursprungliga talangens friskhet”, skriver signaturen ”J.R.” (Julius Rabe) i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning (21/1 1922) och framhåller instrumentalverken som det bästa i programmet. Den uppförda pianosonaten i h-moll hade tidigare vunnit Carl Nielsens välvilja. Det var han som rekommenderade den till Wilhelm Hansen i Köpenhamn för publicering. Även en stor del av Alméns övriga kända kompositioner gick i tryck under hennes livstid på svenska, danska och tyska förlag.

Skriftställarskap

Vid sidan om poesi och sångtexter skrev Almén bland annat skönlitterära berättelser, gärna av sedelärande slag, och musikpedagogiska berättelser riktade till barn. Dessutom medverkade hon som skribent i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning.

I Musiktomtarna och Den underbara harpan gestaltas i sagans form grundläggande termer och begrepp i musikläran. Här finns exempelvis en episod med två små feer som heter Iss och Ess, där Iss alltid vill gå åt höger och Ess alltid åt vänster, och en skildring av tomtebarnen Legato, Staccato och Portato vars personligheter och kroppsrörelser svarar mot de musikaliska artikulationstyperna med samma namn. Musiktomtarna är försedd med en kort rekommendation av hennes tidigare lärare Richard Andersson.

Martin Edin © 2016

Skrifter av tonsättaren

Runar Alm [Ruth Almén]: Vid synranden: smärre dikter, Göteborg, 1895.
Runar Alm [Ruth Almén]: David bagare: berättelse, serie: Bibliotek för de unga, nr 100, Stockholm: Fosterlandsstiftelsens förlagsexpedition, 1900.
Runar Alm [Ruth Almén]: Kerstin, Anna och lille Lasse, serie: Bibliotek för de unga, nr 113, Stockholm: Evang. Fosterlandsstiftelsens förlagsexpedition, 1902.
”Rosens skapelse”, Ord och bild, sep. 1903.
Musiktomtarna: små sagor för barn som skola lära sig spela piano och sjunga, Stockholm: Norstedt, 1907.
Den underbara harpan: fortsättning på ”Musiktomtarna”, en saga om musik för stora barn, Stockholm: Norstedt, 1909.
Egna vägar: blyertsskisser, Göteborg: Åhlén & Åkerlund, 1909.
”Livets dröm” [del 1], Kvinnornas tidning, vol. 5, nr 6, 8 feb. 1925, s. 3−4.
”Livets dröm” [del 2], Kvinnornas tidning, vol. 5, nr 7, 15 feb. 1925, s. 3−4.
”Människogåtor: blyertsskiss”, Kvinnornas tidning, vol. 5, nr 16, 19 apr. 1925, s. 3−4.
”Luftslott”, Kvinnornas tidning, vol. 5, nr 18, 3 maj 1925, s. 1.
”Skördevisa”, Kvinnornas tidning, vol. 5, nr 36, 6 sep. 1925, s. 2.
”Hela strängar”, Signe Lagerlöw: ”Ruth Almén”, Kvinnornas tidning, vol. 5, nr 44, 1 nov. 1925, s. 1-2.
”’Tankar äro makter’”, Kvinnornas tidning, vol. 5, nr 50 B, 13 dec. 1925, s. 6.
Solhunger, Uppsala: J. A. Lindblads förlag, 1928.
”Några minnen av professor Richard Andersson”, i: Hågkomster och livsintryck av svenska män och kvinnor, saml. 11, Uppsala: J.A. Lindblad, 1930, s. 78−82.
”Mitt möte med musiken”, opublicerad maskinskriven text, Lilla skandinaviska serien, Musik- och teaterbiblioteket.
”Världsspråket”, maskinskriven dikt, Lilla skandinaviska serien, Musik- och teaterbiblioteket, daterad 22 nov. 1940.

Bibliografi

A.: ”Ruth Almén”, Göteborgs-Posten, 21 jan. 1922.
Almén, Ruth: ”Mitt möte med musiken”, opublicerad maskinskriven text, Lilla skandinaviska serien, Musik- och teaterbiblioteket.
”En debuterande kompositris”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, 19 aug. 1907.
”I fröken Anna Alméns musikskola”, Göteborgs Aftonblad, 8 jun. 1895.
J.[ulius] R.[abe]: ”Ruth Almén”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, 21 jan. 1922.
Lagerlöw, Signe: ”Ruth Almén”, Kvinnornas tidning, årg. 5, nr 44, 1 nov. 1925, s. 1-2.
Lindhjem, Anna: Kvinnelige komponister i Skandinavien, 2. utgave ved Per Thorvald Larsen, Gressvik: Faglitterært Forlag, 2011, s. 22−23.
Morales, Olallo: ”Musik. Karin Schrey”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, 18 nov. 1905.
”Ord och Bild”, Aftonbladet, 30 sep. 1903.
Percy, Gösta: ”Almén, Ruth”, i: Sohlmans musiklexikon, vol. 1, Stockholm: Sohlman 1948, sp. 82.
”Ruth Alméns kompositionsafton”, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, 20 jan. 1922.

Källor

Musik- och teaterbiblioteket (bl a fyra brev till Richard Andersson)

Verköversikt

Verk för solo och orkester (pianokonsert), kammarmusik (violinsonat), pianoverk (2 pianosonater, pianostycken som preludier och lyriska stycken), vokalmusik (11 sånger).

Samlade verk

Konsertverk
Pianokonsert op. 6. [Lyriska stycken för piano betecknas också som op. 6.]

Kammarmusik
Sonat för violin och piano op. 3.

Pianomusik
Sonat c-moll op. 1.
Sonat h-moll op. 2, tryckt ca 1920.
Preludium och saraband op. 4.
Tre preludier op. 5.
Lyriska stycken op. 6. [Pianokonserten betecknas också som op. 6.] 1. Praeludium, 2. Maestoso, 3. Adagio, 4. Largo, 5. Prestissimo, 6. Espressivo, 7. Cantabile, 8. Andante, 9. Andantino, 10. Allegro, 11. Allegretto, 12. Scherzo.

Sånger
Runar Alm [Ruth Almén]: Känner du det land? (R. Alm [R. Almén]), mezzosopran med orgel eller piano, tr. 1904.
Afton (R. Almén), sång med piano.
Den lilla Anna-Lisa (R. Almén), sång med piano, tr. ca 1908−09.
Den stora stillheten (R. Almén), sång med piano.
Hver flygtig sky (S. Gjørup), sång med piano.
Hørte en kvæld du havet græde? (S. Gjørup), sång med piano.
Nokturn (S. Gjørup), sång med piano.
Solskenslåt (R. Almén), sång med piano.
Sånger vid piano, tr. ca 1906.  1. Till lifvet, 2. Sorgens rosor, 3. Hur kan vintern älska våren?


Verk av Ruth Almén

Det finns inga verk av tonsättaren registrerade