Hugo Alfvén (1872-1960)

Uppsala-rhapsodi
Svensk rhapsodi nr 2

Opus 24 ; Rudén nr 58

  • Tillkomstår: Daterad Saltsjöbaden 30 april 1907
  • Verktyp: Orkesterverk i en sats
  • Dedikation: TIll Emil Sjögren
  • Uruppförande: Uppsala universitets aula 23 maj 1907. Akademiska kapellet, dir Ivar Hedenblad
  • Speltid: 10 min

Instrumentering (besättning)

2.2.2.2 / 4.3.3.1 / timp, 2 perc / str

Exempel på tryckta utgåvor

Abraham Lundquist
Instrumenterad av Axel Malm för salongsorkester. Stockholom 1932. Abr Lundquist 5353, 5354 Pianodirektion, 2.2.2.2 / 2.2.1.1 / harm / timp / str
Originalverket utgivet 2014 (partitur och studiepartitur)

Notmaterial/stämmor återfinns

Abraham Lundquist

  • Autografen återfinns: Uppsala Universitetsbibliotek
  • Katalogsignum/kommentar till autografen: UUB VMhs 169:6

Exempel på inspelningar

Naxos 8.553962S, 1997.
Royal Scottish National Orchestra, dir Niklas Willén

Telestar, TRS 11180, 1977 (insp 1968)
Berliner Symphoniker, dir Stig Rybrant

Swedish Society SCD 1036, 1988.
Berliner Symphoniker, dir Stig Rybrant

Swedish Society SCD 1102, 2001.
Berliner Symphoniker, dir Stig Rybrant


BIS CD 395, 1988.
Stockholms filharmoniska orkester, dir Neeme Järvi.

BIS CD 725, 1996.
Kungl filharmoniska orkestern, dir Neeme Järvi

Litteraturhänvisning

Alfvén, Hugo, Tempo furioso. Stockholm (1948) S. 372-378
Hedwall, Lennart:
Hugo Alfvén. Stockholm (1973) S. 203-205

Beskrivning av verket

Larghetto A- dur 6/8 45 takter [A F Lindblad: Sommarkväll], Moderato E-dur 4/4 4 takter,
Allegretto A-dur 44 takter [Prins Gustaf: Studentsången], Poco meno mosso 21 takter [Bellman: Ulla, min Ulla], Più vivo 12 takter, Allegro scherzando C-dur 36 takter [G Wennerberg: Hur länge skall i Norden], Più lento 9 takter, Allegretto A-dur 17 takter [Prins Gustaf: Studentsången], Tempo di marcia 15 takter, Poco meno mosso 13 takter, totalt 216 takter


Verkkommentar

Hugo Alfvéns Uppsalarapsodi är ett innehållsrikt och publikt tilltalande orkesterverk. Det tillkom i april 1907, under en produktiv period för Alfvén – strax efter hans tredje symfoni och alldeles före hans berömda Festspel. Uppsala universitet skulle fira 200-årsminnet av Carl von Linnés födelse och Alfvén hade fått uppdraget att komponera en kantat. Men Erik Axel Karlfeldt som skulle skriva texten kom aldrig med sitt bidrag. Planerna måste snabbt ändras. Alfvén satte sig i stället att skriva en akademisk festouvertyr i rapsodins form. Melodierna hämtade han huvudsakligen ur kvartettsamlingen Studentsången. Rapsodin fick på det sättet en omisskännlig Uppsalaprägel.

Bläcket hade knappt torkat, när Akademiska kapellet under director musices Ivar Hedenblad började repetera in stycket. Uruppförandet av det ouvertyrtänkta verket utgjorde inledningen på Linnéhögtiden i universitetets aula den 23 maj 1907. Faktum är att rapsodin fortfarande förmedlar en förväntansfull feststämning. Till det bidrar inte minst valet av festanknutna melodier.

Fyra år tidigare hade Alfvén komponerat sin första rapsodi, den glittrande Midsommarvaka som blev en omedelbar framgång. Att harmonisera och instrumentera givna melodier hade han också vana vid från sina arrangemang av folkmusik. Uppsalarapsodins melodier behandlar han därför med stor skicklighet, både harmoniskt och instrumentationsmässigt. Varje melodi får sitt individuella uttryck, vilket redan inledningen visar. Utan förspel presenterar hornen första melodin, A. F. Lindblads "Över skogen över sjön", som om fyra sångare greppat sina instrument och spelar direkt ur kvartettsångboken. Nästa melodi är prins Gustafs "Sjungom studenten" (takt 52) som i Alfvéns hand blir en upprymd marsch. (Denna utgör också temat för rapsodins avslutning.) Därefter följer tre av Bellmans sånger, alla manskörsklassiker: "Ulla, min Ulla" (takt 99), "Joakim uti Babylon" (takt 128) och under en kort passage "Drick ur ditt glas" (takt 158). Efter ett rallentando skjuter rapsodin ny fart med Gunnar Wennerbergs "Hur länge skall i Norden" (takt 176) som Alfvén fugerar på ett elegant sätt.

Gunnar Ternhag